Försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen och finansieringsreformen förbättrar genomslaget och sysselsättningen
För att utveckla verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen inleds ett åttaårigt försök, till vilket det kan väljas högst 40 utbildningsanordnare. Dessutom ändras finansieringsmodellen så att den uppmuntrar till att ordna utbildningen på ett sådant sätt att de studerande slutför sina studier, utexamineras och sysselsätts eller övergår till fortsatta studier efter utexamineringen. Det föreslås också ändringar i stödet för lärande. Förslagen hänför sig till genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. Statsrådet lämnade en proposition om detta till riksdagen den 10 oktober.
Till försöket kan väljas högst 40 anordnare av yrkesutbildning som på ett heltäckande sätt ska representera anordnarfältet. Ansökningstiden inleds våren 2025 och besluten om vilka utbildningsanordnare som väljs till försöket fattas hösten 2025. Nationella centret för utbildningsutvärdering deltar i bedömningen av ansökningarna.
En utbildningsanordnare som deltar i försöket får friare än för närvarande ordna nästan alla yrkesinriktade examina. Undervisnings- och kulturministeriet ska föra förhandlingar med utbildningsanordnaren där man kommer överens om målen och åtgärderna för att säkerställa matchningen mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknaden samt kvaliteten. Dessutom kommer man överens om vilka åtgärder utbildningsanordnaren ska vidta för att arbeta mot målen.
-Syftet med försöket med verksamhetsstyrning är att hitta metoder genom vilka ministeriet bättre än för närvarande kan stödja utbildningens kvalitet och genomslag. Samtidigt luckrar man upp regleringen kring anordnartillstånd så att utbildningsutbudet bättre svarar mot arbetsmarknadens behov, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz.
Det finns sammanlagt 134 anordnare av yrkesutbildning, så det är inte möjligt att föra avtalsförhandlingar med alla. De utbildningsanordnare som inte deltar i försöket ska fortsätta sin verksamhet på samma sätt som hittills.
Finansieringen skapar ytterligare incitament för att ordna sysselsättningsfrämjande utbildning
Den kalkylerade finansiering som baserar sig på antalet studerandeår sänks från 70 procent till 50 procent, finansieringen utifrån antalet examina och kompetenspoäng för avlagda examensdelar höjs från 20 procent till 30 procent och andelen i fråga om sysselsättning och fortsatta studier (vid högskola) bland dem som avlagt examen och examensdelar höjs från sju procent till 18 procent. Resterande två procent kommer från den studerande- och arbetslivsrespons som samlas in (för närvarande tre procent).
Enligt förslaget gallras ett stort antal olika viktnings- och höjningsfaktorer inklusive deras koefficienter bort från finansieringsmodellen. De återstående viktnings- och höjningsfaktorerna koncentreras till studerandeårsfinansieringen. Det föreslås inga ändringar i uttagandet av studerandeavgifter för yrkes- och specialyrkesexamina.
I finansieringen införs också en ny koefficient som gäller utgångsnivån och som beaktar de studerandes tidigare utbildningsbakgrund. I fråga om läropliktiga studerande baserar sig bedömningen av utgångsnivån på uppgifter om vitsorden i avgångsbetyget från grundskolan. I fråga om andra studerande, för vilka det inte finns några heltäckande uppgifter om vitsord, utnyttjas den högsta examen som tidigare avlagts.
Samtidigt underlättar man ansöknings- och beslutsprocessen för prestationsbeslutet genom att övergå från att ansöka om och anvisa målinriktade studerandeår till att använda faktiska studerandeår i finansieringen. Den kalkylerade finansieringen ska i sin helhet grunda sig på faktiska prestationer. Detta minskar både utbildningsanordnarnas och ministeriets arbetsbörda och förbättrar samtidigt förutsägbarheten i fråga om utbildningsanordnarnas finansiering.
Den nya finansieringsmodellen ska användas när det fattas beslut om finansieringen för 2026. En del av ändringarna genomförs genom en förordningsändring som sänds separat på remiss 2025.
Ministeriet utreder tillsammans med de utbildningsanordnare som ordnar grundexamen inom lantbruksbranschen om det finns några brister i insamlingen av kostnadsuppgifter som påverkar finansieringen av utbildningen inom branschen. Undervisnings- och kulturministeriet har också möjlighet att anvisa höjning efter prövning till utbildningsanordnare inom lantbruksbranschen åren 2026 och 2027.
Stödet för lärande stärks för alla studerande
De nuvarande studierna som stöder studiefärdigheterna ska enligt förslaget ersättas med rätt till stöd för lärandet, som är en stödform med låg tröskel. Stödet för lärande kan vara bland annat stödundervisning eller annat stöd som den studerande behöver och som ges en enskild studerande eller grupp av studerande.
- De studerande måste få tillräckligt med stöd i rätt tid för att det ska främja deras kunskaper, påvisande av kunnande genom yrkesprov, utexaminering, sysselsättning och övergång till fortsatta studier samt välbefinnande. Dessutom ska de studerandes rätt till särskilt stöd revideras genom att stärka deras rätt till specialundervisning, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz.
Studier som stöder studiefärdigheterna har i huvudsak ordnats för studerande med invandrarbakgrund vars språkkunskaper inte har varit tillräckliga för att avlägga examensutbildning. Studierna har ordnats innan examensutbildningen har inletts eller i början av utbildningen, och de har sällan fortgått under hela examensutbildningen. Stöd för lärandet har inte i någon nämnvärd omfattning erbjudits andra studerande än studerande med invandrarbakgrund. För många studerande som skulle ha behövt stöd för sitt lärande fattades det däremot ett beslut om särskilt stöd, med hjälp av vilket utbildningsanordnaren fick förhöjd finansiering på basis av den utbildning som ordnades.
Det föreslås att även det särskilda stödet stärks så att det innefattar specialundervisning som ges av en speciallärare och annan undervisning och handledning som grundar sig på konsultation av en speciallärare. Bland annat psykiska problem och neuropsykiatriska utmaningar bland de studerande förutsätter ett starkare stöd och samarbete med andra experter. Specialundervisningen ska bättre än tidigare tillgodose de studerandes ökande och mer krävande behov av stöd.
De ändringar som gäller stödet för lärande och det särskilda stödet avses träda i kraft den 1 augusti 2026.
För att utvidga uppdragsutbildningen till EU/EES-området och förbättra rättsskyddet för studerande inom uppdragsutbildning fortsätter undervisnings- och kulturministeriet beredningen under 2025.
Mer information: Petri Lempinen, överdirektör, tfn 0295 330 180