Samhälleliga verkningarna av VM i friidrott 2005

Kulturminister Tanja Karpela påminde då hon mottog undersökningarna att det är första gången så omfattande undersökningar om samhällelig påverkan gjorts. – Undersökningsarbetet, som kartlägger mästerskapens verkningar, är den första heltäckande uppskattningen av verkningarna av ett storevenemang i Finland. Jag hoppas att utredningen och uppskattningarna kommer att vara till nytta i framtiden och öka Finlands berömda kunskaper i att ordna stora mästerskap.

För att ett litet land som Finland skall kunna få möjlighet att ordna stortävlingar förutsätter det i fortsättningen en ekonomisk och effektiv användning av resurserna: strategin borde i högre grad grunda sig på partnerskap mellan idrottsorganisationen, orten som vill arrangera mästerskapen och staten, enligt Karpela. – Vi efterlyser beslutsfattande som baserar sig på fakta inom statsförvaltningen. Arbetsgruppens resultat om mästerskapens ekonomiska verkningar, inverkan på medborgarverksamhet, medborgaropinion och miljöfrågor är centrala argument för beslutsfattandet och samtidigt faktorer som påverkar ordnandet av mästerskapen, sade Karpela. Enligt ministern är det lika viktigt att beakta forskarnas arbete som medborgarnas åsikt vid beslutsfattandet.

Enligt undersökningen bestod tävlingens största ekonomiska betydelse i att de lyckade tävlingsarrangemangen främjar framtida motsvarande evenemang på området i framtiden. Tävlingsarrangemangen ökade kunskaperna i att ordna storevenemang och utvecklade nödvändiga nätverk. Tävlingarna förbättrade ytterligare huvudstadens goda rykte som värd för idrottsevenemang. Storevenemangen bör ses, inte bara som enskilda evenemang, utan som en möjlighet att skapa och upprätthålla kompetenskapitalet i fråga om storevenemang och hela områdets "goda rykte".

Tävlingen och annan verksamhet i anslutning till den påverkade på många sätt såväl ekonomin hos de organisationer som deltog i arrangemangen som ekonomin i Helsingforsregionen och delvis även större områden. Världsmästerskapen i friidrott 2005 hade som helhet en positiv inverkan på företagens omsättning, värdestegring i produktionen inom den regionala ekonomin samt på sysselsättningen. Den värdestegring som de investeringar som gjordes för tävlingen och tävlingsturisternas pengaflöde åstadkom var i hela landet ca 80 miljoner euro och i Helsingforsregionen ca 60 miljoner euro. Inverkan på sysselsättningen var i hela landet ca 1 400 och i Helsingforsregionen ca 1 100 arbetsår. Världsmästerskapen hade positivast inverkan på inkvarteringsbranschen.

Undersökningen om världsmästerskapens synlighet påvisade att mästerskapen fick stor internationell publicitet. Gemensamt för alla tidningsartiklar var att de koncentrerade sig på tävlingsresultaten. Tidningarna skrev antingen om framgången hos det egna landets idrottare eller om internationella topprestationer i friidrott. Publiciteten var inriktad på resultat och till sin natur oftast nationella. Mästerskapen fungerade åtminstone inte på basis av tidningsmaterialet som turistreklam.

Helsingfors och Finland hade knapp synlighet i de idrottsbetonade artiklarna, ibland förekom stereotypa beskrivningar. Oftast var det frågan om Stadions utmärkta publik eller om det regniga och kalla vädret. I tidningarnas spalter förekom Helsingfors och Finland utanför Stadion knappast alls. I den internationella pressen förekom världsmästerskapen närmast som ett idrottsevenemang bland andra internationella och nationella evenemang. Undantaget var svenska Dagens Nyheter där mästerskapen var idrottssidornas första nyhet och återkommande nyhetsämne redan innan mästerskapens början.

Mästerskapens publicitetseffekt hade störst inverkan på medborgaraktörerna. Olika aktörer var överens om att mästerskapen hade en positiv effekt på den offentliga bilden av friidrott i samhället. Denna effekt är viktig för såväl respektive idrottsgren som för hela idrottslivet. I och med en förbättrad offentlig bild kan medborgaraktörerna uppleva att deras arbete uppskattas mer än tidigare. En orsak till mästerskapens ställvis knappa inverkan ansågs vara att man trots allt inte kunde utnyttja evenemanget tillräckligt. Ett evenemang som världsmästerskapen i friidrott skiljer sig avsevärt från den finländska medborgarverksamheten i friidrott. Ändå vore det omöjligt att ordna ett dylikt storevenemang utan frivillig arbetskraft.

I samband med världsmästerskapen genomfördes också projektet ECOmass, som koordinerades av Tekniska högskolans utbildningscenter Dipoli. Slutresultatet var en handboken Ekotehokkaan suurtapahtuman käsikirja, som baserar sig på erfarenheterna och undersökningsresultaten av miljöprogrammet för världsmästerskapen i friidrott i Helsingfors. Boken utkommer nästa sommar. Miljöaspekterna bör uppmärksammas redan i ett tidigt skede. På så sätt kan tävlingsplatserna planeras på sådana ställen som belastar miljön så lite som möjligt som en naturlig del av planeringsprocessen utan extra kostnader. En av de viktigaste synvinklarna, med tanke på hållbar utveckling, är planeringen av långvarig användning av platserna för evenemangen, samt underhåll av tävlingsplatserna. Dessutom är det viktigt att kunna utreda eventuell överbelastning efter det egentliga evenemanget. ECOmass-miljöprojektets verkningar utvärderas som en del av undervisningsministeriets strategi för storevenemang, som för tillfället är under arbete.

Ytterligare information: - ekonomisk påverkan: verksamhetschef Seppo Laakso, tfn (09) 561 2493 - medborgarverksamhet: professor Hannu Itkonen, tfn (014) 260 2036 - medborgaropinion: forskningsprofessor Harry Schulman, tfn (09) 169 3602 - miljö: planerare Salla Koivusalo, tfn (09) 451 4051