Utredning: Utvecklingsåtgärder behövs inom stödtjänster för studerande med funktionsnedsättning och studerande som behöver särskilt stöd på andra stadiet
Inom utbildningen på andra stadiet behövs utvecklingsåtgärder för att förbättra stödtjänsterna för studerande med funktionsnedsättning och andra studerande som behöver särskilt stöd, framgår det av undervisnings- och kulturministeriets utredning. Utredningen är en del av uppföljningsplanen för genomförandet av utvidgningen av läroplikten, som offentliggjordes hösten 2021.
När riksdagen godkände läropliktslagen förutsatte den att undervisnings- och kulturministeriet bereder en utredning för att säkerställa stödtjänsterna för studerande som behöver särskilt stöd eller krävande särskilt stöd.
Utifrån utredningen har det lagts fram utvecklingsförslag som syftar till att förbättra stödtjänsterna för studerande med funktionsnedsättning och säkerställa tillgången till stödtjänster för studerande som behöver särskilt eller krävande särskilt stöd.
Stödtjänsterna för studerande bör tydliggöras mellan undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Dessutom ska det bedömas om finansieringen är tillräcklig samt förhållandet mellan den avgiftsfria utbildningen och stödtjänsterna.
Den lagstiftning om yrkesutbildning som gäller studiesociala förmåner för studerande som får krävande särskilt stöd bör förtydligas. Dessutom ska praxis i fråga om de studiesociala förmånerna för studerande som får särskilt stöd och som deltar i utbildning som handleder för examen följas upp.
I den gemensamma ansökan ska antalet nybörjarplatser med krävande särskilt stöd ökas. Elevhälsotjänsterna ska utvecklas så att de motsvarar tillgången till stödtjänster för studerande med funktionsnedsättning och andra studerande som behöver särskilt stöd. Kuratorernas, psykologernas och studerandehälsovårdens kompetens att identifiera och tillgodose behovet av stödtjänsterna måste stärkas.
Det är viktigt att utveckla samordningen av stödtjänster för studerande med funktionsnedsättning och samarbetet mellan utbildningsanordnarna och välfärdsområdena. Det ska finnas tillräckligt med information om stödtjänsterna och om tillgången till dem för personer med funktionsnedsättning, vårdnadshavare och utbildningsanordnare. Samarbetet mellan olika ministerier och myndigheter när det gäller information och hänvisning till tjänster bör också utvecklas.
Utvidgningen av läroplikten och ett långsammare genomförande av utbildningen har påverkat det hur väl utbildningsplatserna räcker till. Det är viktigt att se till att det finns tillräckliga resurser också för utbildningen av andra än läropliktiga med krävande särskilt stöd.
Bakgrund
Genom läropliktslagen, som trädde i kraft i augusti 2021, utvidgades läroplikten i Finland. Läroplikten upphör när den läropliktige fyller 18 år eller när den läropliktige före det med godkänt resultat har avlagt studentexamen eller yrkesexamen. Syftet med utvidgningen av läroplikten är att se till att alla som avslutar den grundläggande utbildningen fortsätter med sina studier och antingen omedelbart eller efter utbildningen i övergångsskedet övergår till utbildning på andra stadiet.
Målet är att alla unga genomgår en utbildning på andra stadiet. Detta innebär att också unga med funktionsnedsättning och unga som behöver särskilt stöd har möjlighet att få en studieplats och behövliga stödtjänster för studierna.
Ytterligare information: Anne Ekroth, undervisningsråd, tfn 0295 330 104