Utredning: Socioekonomisk bakgrund och regionala skillnader allt viktigare bakgrundsfaktorer i fråga om elevernas kunskaper och inlärning

Biträdande professor Venla Bernelus överlämnade sin utredning Jämlikhet inom utbildningen, regional och social differentiering och möjligheterna med positiv särbehandling till undervisningsminister Jussi Saramo onsdagen den 17 februari. Av utredningen framgår att elevernas socioekonomiska bakgrund blivit en allt viktigare bakgrundsfaktor ifråga om deras kunnande och lärande under 2000-talet.

Om utvecklingen fortsätter i samma riktning, riskerar vi att grundskolan segregeras så att familjebakgrunden i allt högre grad påverkar våra barns framtida möjligheter. Även om flickornas kunnande i genomsnitt är bättre än pojkarnas, sackar kunnandet hos flickor med svag socioekonomisk bakgrund i snitt ungefär ett halvt skolår efter kunnandet hos pojkar med stark socioekonomisk familjebakgrund.

- Det är oroväckande hur stor inverkan skillnaderna mellan familjerna har på barns inlärningsresultat redan när det handlar om barn i småbarnspedagogiksåldern. För närvarande hör alla närskolor i Finland ännu till världens bästa skolor - detta är något som vi måste hålla fast vid, och stoppa framväxten av allt större regionala skillnader. Alla skolor ska även framöver hålla samma kvalitet och vara lika attraktiva för både elever och lärare. Det är dags att prioritera förebyggandet av ojämlikhet inom utbildningen, konstaterar undervisningsminister Jussi Saramo.

Enligt utredningen ökar ojämlikheten i fråga om utbildning särskilt i urbana miljöer där det förekommer mycket fattigdom eller sociala problem. Klyftorna märks både i form av en allt större arbetsbörda för personalen och barnens allt större stödbehov och sämre skolberedskap.

Idag bor redan över en tredjedel av alla barn och unga i skolåldern i städer med över 100 000 invånare. Över hälften av alla i skolåldern med ett främmande språk som modersmål är bosatta i Helsingfors, Esbo eller Vanda. Hur utbildningen på nationell nivå blir i framtiden, och hur befolkningen med invandrarbakgrund ska förankras i det finländska utbildningssystemet och på arbetsmarknaden avgörs i allt högre grad i våra städer.

Utredarna föreslår metoder för möjligheter till positiv särbehandling i syfte att minska ojämlikheten både i grundskolorna och inom småbarnspedagogiken. Till exempel OECD rekommenderar satsningar på finansieringen av vissa skolor, dvs. att med hjälp av en jämlikhetspeng förbättra jämlika möjligheter för elever med svag socioekonomisk bakgrund. Det är klokt att rikta stödet till hela skolan, eftersom en segregering innebär utmaningar för hela skolgemenskapen. Satsningar på positiv särbehandling kan därtill avvärja risken för att lärarna segregeras till olika skolor, genom att säkerställa tillräckliga resurser för arbetet i skolorna och inom småbarnspedagogiken samt för att lärarna ska må bra.  

- Utredningens budskap om jämlikhetsfinansieringens effekter är av avgörande betydelse med tanke på att utveckla utbildningen. Detta är något vi ska ta till oss i högsta grad inom programmet Utbildning för alla. För närvarande kan kommunerna ansöka om 67,2 miljoner euro för att utveckla jämlikheten och kvaliteten inom undervisningen, säger undervisningsministern.

Utredarna konstaterar att det till grund för lösningar som stärker jämlikheten behövs täckande och systematisk uppföljningsdata på enhetsnivå om hur barns och ungas familjebakgrund samt språkliga bakgrund differentieras. För närvarande bromsas nationella och lokala åtgärder delvis upp av bristande information. Fokus bör ligga på den mest signifikanta nivån för regional differentiering i fråga om skolor och daghem i ett visst område, dvs. skolans eller daghemmets närområde eller elevupptagningsområde.

​​​​​​​För att förebygga en segregering av skolorna och se till att alla bostadsområden är välmående och att elevernas möjligheter till utbildning understöds, krävs därutöver sektorsövergripande samarbeten samt att skolornas perspektiv beaktas i stadsplaneringen. Skolornas potential i det regionala utvecklingsarbetet och i arbetet för att främja välbefinnandet inom närsamhället kring skolan bör identifieras bättre än för närvarande.

Venla Bernelius utredning har beställts som bakgrundsmaterial och forskningsmaterial till stöd för arbetet inom arbetsgruppen för programmet Utbildning för alla. I utredningen ingår även rekommendationer för fortsatt utveckling. Utöver biträdande professor Bernelius har doktorand Heidi Vartiainen från Helsingfors universitet deltagit i utredningen.

Mer information: Venla Bernelius, utredare, tfn 050415 4865
undervisningsrådet Minna Polvinen (UKM), tfn 02953 30262
 _ _ _
Jämlikhet inom utbildningen, regional och social differentiering och möjligheterna med positiv särbehandling  (på finska, med svensk resumé)
Programmet Utbildning för alla
Meddelande om ansökan om understöd för utveckling av jämlikheten och kvaliteten