Utkast till lag skickas ut på remiss: Mer möjligheter till kontinuerligt lärande i högskolorna
Undervisnings- och kulturministeriet har skickat ut ett förslag om ändring av universitets- och yrkeshögskolelagarna. Målet är att förbättra möjligheterna till kontinuerligt lärande i högskolorna samt att gör det lättare att bli antagen till högre utbildning. Högskolorna kunde på ett bättre sätt möta behovet av kompetent arbetskraft samt den växande efterfrågan på vidareutbildning och kompletterande utbildning.
Förslagen hänför sig till Visionen för högre utbildning och forskning 2030 och har beretts i en bredbasig arbetsgrupp där högskolorna, arbetslivet, personalen, studerande och intressentgrupperna är representerade.
-Att ständigt lära sig nya saker är redan nu en del av arbetslivet. I framtiden kommer behovet av utbildning och av att lära sig nya saker genom hela karriären att öka. Därför behövs flexibla möjligheter att gå tillbaka till studierna, komplettera sitt lärande och att utbilda sig på nytt också vid sidan av arbetet, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.
-För att man inte alltid ska behöva börja från början med en examen behövs ett utbud av också kortare examensdelar och moduler. Dessutom behövs flexibla utbildningsformer för att möta arbetslivets växande kompetensbrist. Förslagen har beretts tillsammans med högskolorna, säger undervisningsministern.
Lagförslaget betonar högskolornas roll i att stärka den finländska kompetensen i livets olika situationer. I lagen ska det enligt förslaget föreskrivas att högskolorna framöver ska kunna erbjuda möjligheter till kontinuerligt lärande.
Lagstiftningen ska också preciseras i fråga om vidareutbildning efter avlagd examen. Framöver ska det vara möjligt att erbjuda utbildning som innehåller delar av examen (moduler) som vidareutbildning med samma förutsättningar som annan fortbildning. Tidigare har lagen varit otydlig på den här punkten.
Framöver ska också medborgare i EU eller EES-länder kunna delta i beställningsutbildning som leder till en högre examen. Man ska enligt förslaget inte få uppbära avgifter av den studerande. Istället ska beställaren, t.ex. arbetsgivaren, vara den som betalar. Lösningen skulle råda bot på kompetensbristen och erbjuda nya möjligheter att skaffa en examen som passar beställarens behov i då det sker förändringar i arbetslivet. Förslaget skulle också utvidga högskolornas finansieringsbas och ge högskolorna nya verksamhetsmöjligheter. Att ordna beställningsutbildning skulle inte få påverka högskolornas uppgift att ordna utbildning som leder till examen, och det ska inte gå att ordna utbildning för att kringgå studerandeurvalen.
Det blir lättare att komma in på högre utbildning
Det ska bli lättare att byta studieinriktning inom högskolan. Syftet med förslaget är att göra högskolornas ansökningsförfaranden flexiblare och att göra det lättare att byta område inom högskolan. Högskolorna kunde välja ut de som vill byta inriktning inom högskolan och de övriga separat. Lösningen minskar behovet av att ansöka om ny studierätt i den gemensamma antagningen.
Vid sidan av den gemensamma ansökan föreslås att man skapar man en möjlighet till kontinuerlig ansökan. Den gemensamma ansökan ska fortsättningsvis vara det huvudsakliga sättet att antas till högre utbildning. Högskolorna ska dessutom ges möjlighet att på ett flexibelt sätt ta in studerande till platser som inte blivit fyllda i den gemensamma antagningen. I dessa särskilda urval ska högskolan kunna ta in en studerande i taget tills ansökningsmålet är fullt.
Det ska bli lättare att komma in på utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen. Det krävs fortfarande arbetserfarenhet av de som antas som examensstuderande, men kravet lättas upp så att det är två år istället för tre. Behörighetskravet ändras inte (yrkeshögskoleexamen eller annan lämplig högskoleexamen), men också t.ex. personer som avlagt en gammal institutexamen och som har tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna ska på basis av yrkeshögskolans bedömning kunna antas till utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen.
Satsningar på internationalitet, finansieringens byråkrati luckras upp
Längden på studier på magister- eller högre yrkeshögskolenivå som förverkligas på ett främmande språk eller som ett internationellt samarbete blir mer flexibel. Universiteten ska enligt förslaget kunna besluta att omfattningen av examen i den andra cykeln består av också 60 eller 90 studiepoäng istället för 120 studiepoäng. Yrkeshögskolorna ska kunna besluta om en examensomfattning på 120 poäng istället för den omfattning som examensbenämningen anger. Syftet med ändringen är att examenssystemet ska bli mer internationellt kompatibelt, vilket förenklar samarbetet och ökar utbildningens dragningskraft.
Projektfinansieringen som beviljas till högskolorna ska enligt förslaget överföras från att omfattas av statsunderstödslagen till ett finansieringssystem i enlighet med universitets- och yrkeshögskolelagen. Förslaget påverkar inte den basfinansiering som delas ut genom högskolornas finansieringsmodell, utan gäller nuvarande särskilda finansieringar. Ändringen skulle innebära mindre administrativt arbete för högskolorna.
Utkastet som skickats ut på remiss är en del av verkställandet av Visionen för högre utbildning och forskning 2030. Undervisnings- och kulturministeriet samt högskolorna och forskningsinstituten lade i november 2017 fram gemensam vision ”Förslag till Finland: Finland 100+”. I visionen ställer man upp som mål att det ska finnas bättre möjligheter till kontinuerligt lärande i högskolorna samt att minst 50 % av åldersklassen avlägger en högskoleexamen.
Remissrundan tar slut den 4 september 2018.
Linkki esitykseen (10.7.2018)
Mer information:
- Visionen för högre utbildning och forskning 2010 – ”Förslag till Finland: Finland 100+”
Mer information per e-post:
- Undervisningsråd, gruppens chef Birgitta Vuorinen, [email protected]
- Undervisningsråd Maija Innola (fr.o.m. 13.8.2018), [email protected]
- Regeringsråd Laura Hansén (fr.o.m. 6.8.2018), [email protected]
- Regeringsråd Laura Karppinen (fr.o.m. 8.8.2018) [email protected]
- Undervisningsministerns specialmedarbetare Heikki Kuutti Uusitalo, [email protected]