Universiteten måste ges möjlighet till fondekonomi
Universitetens autonomi kan inte ökas i någon väsentlig grad genom kortsiktiga reformer, eftersom universiteten i egenskap av räkenskapsverk är bundna till budgetlagstiftningens och budgetstyrningens allmänna strukturer. Ett sätt att stärka universitetens ekonomiska befogenheter på kort sikt är att ge alla universitet möjlighet till fondekonomi och skapa förutsättningar för affärslogik för universitetens fondekonomi, förtydliga och förenkla universitetens ekonomiska och administrativa styrning samt öka universitetens befogenheter att bestämma om anställningsvillkoren för sin personal i tjänsteförhållande. De utredningsmän som begrundat revideringen av universitetens ekonomiska och administrativa ställning, förvaltningsrådet Niilo Jääskinen och professor Jorma Rantanen, överlämnade sin mellanrapport till undervisningsminister Antti Kalliomäki på torsdag.
Utredningsmännen föreslår att möjligheten till fondekonomi, som i dag är begränsad till Helsingfors universitet och Åbo Akademi, utvidgas till att omfatta samtliga universitet. Begränsningarna i skatteavdragsrätten för donationer till stöd för vetenskap och konst bör avskaffas när det gäller samfund, medan skatteavdragsrätten bör ökas i fråga om övriga skatteskyldiga. Dessutom anser utredningsmännen att internationell export av beställningsutbildning som leder till examen bör tillåtas för tredje lands medborgare inom ramen för universitetens fondekonomi. Utredningen innefattar förslag angående regeringens propositioner om fondekonomi, rätt till skatteavdrag och internationell export av beställningsutbildning.
En förenkling av universitetens ekonomiska och administrativa styrning skulle främja deras ekonomiska autonomi redan på kort sikt. Utredningsmännen konstaterar att universitetsbolagen borde lösgöras från de allmänna regleringsramarna angående statens delägarrätt, och egna principer anpassade till universitetens verksamhet bör skapas för dem. När det gäller universitetens aktieplaceringar borde man åtskilja företag som hänför sig till universitetens samhälleliga serviceuppgift och placeringarna för dessa företags funding.
Universitetens befogenheter att bestämma om anställningsvillkoren för sin personal i tjänsteförhållande bör enligt utredningsmännen utökas. Undervisningsministeriet kunde i framtiden föra tjänstekollektivavtalsförhandlingarna gällande universiteten så att arbetsgivarparten representeras av en förhandlingsdelegation bestående av fem representanter utsedda av Finlands universitetsrektorers råd samt två biträdande representanter för ministeriet.
Undervisningsministeriet kallade förvaltningsrådet Niilo Jääskinen och professor Jorma Rantanen till utredningsmän för att utreda en revidering av universitetens ekonomiska och administrativa ställning. Uppdraget omfattar fem separata uppgifter. Den mellanrapport som nu offentliggjorts behandlar åtgärder avsedda att stärka universitetens ekonomiska befogenheter på kort sikt. För de övriga uppdragspunkternas del skall arbetet slutföras före utgången av år 2006.
-- -- --
Publikationen (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2006:14) finns efter offentliggörandet till påseende på adressen: http://www.minedu.fi/julkaisut/koulutus/2006/tr14/tr14.pdf
Ytterligare information: – förvaltningsrådet Niilo Jääskinen, tfn 050-535 5894, [email protected] – professor Jorma Rantanen, [email protected] – generalsekreterare Vuokko Kohtamäki. tfn (03) 355 17441, [email protected] – regeringsrådet Eerikki Nurmi (UVM), tfn (09) 160 77077, [email protected]