UKM:s förslag till budgetpropositionen för 2021 bygger upp kompetens och välfärd
Undervisnings- och kulturministeriet föreslår 7,3 miljarder euro för sitt förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2021. Anslagsökningen uppgår till 385 miljoner euro. I ministeriets budgetförslag bereder man sig bl.a. på att höja läropliktsåldern och därigenom på avgiftsfri utbildning på andra stadiet. Anslagen riktas också till andra reformer som överenskommits i regeringsprogrammet. En del av de frågor som ingår i ministeriets budgetförslag har redan avtalats i de tilläggsbudgetar för innevarande år som hänför sig till återhämtningen från coronan.
I enlighet med regeringsprogrammet utvidgas läroplikten och samtidigt genomförs avgiftsfri utbildning på andra stadiet, för vilket undervisnings- och kulturministeriet reserverar 23,9 miljoner euro i budgetförslaget för nästa år. Elev- och studerandevårdstjänsterna inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet stärks med 10 miljoner euro. I budgetförslaget riktas en tilläggssatsning på 40 miljoner euro till utveckling av kontinuerligt lärande och kompetens.
För stödjande av barns och ungas fritidsaktiviteter föreslås 14,5 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet är avsikten att garantera varje barn och ung person möjlighet till en meningsfull, avgiftsfri hobby i samband med skoldagen. Anslagsökningen föreslås vara permanent.
Finansieringssystemet för utövande konst reformeras genom att man ytterligare ökar understöden till det fria fältet så att de ökar med 3,5 miljoner euro jämfört med 2019. Avsikten är att år 2022 utvidga reformen av finansieringssystemet till att gälla statsandelarna för utövande konst Också finansieringen av genomförandet av den idrottspolitiska redogörelsen stärks.
Satsningarna på utbildning och kompetens fortgår
I undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag föreslås 820 miljoner euro för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik, 1 188 miljoner euro för yrkesutbildning och gymnasieutbildning och 3 428 miljoner euro för högskoleundervisning och forskning. Målet med satsningarna på utbildning och kompetens är att höja utbildnings- och kompetensnivån, minska skillnaderna i kunskaper och öka jämlikheten inom utbildningen.
Genomförandet av kvalitets- och jämlikhetsprogrammen för den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken fortsätter, och 125 miljoner euro riktas till programmen. Inom gymnasieutbildningen inleds ett kvalitetsprogram för att förbättra utbildningens kvalitet, lärarnas arbetsförutsättningar och de ungas välbefinnande. Därtill fortgår åtgärderna för att anställa lärare och handledare inom yrkesutbildningen samt för att stärka stödet för undervisning och handledning.
Dessutom föreslås 27 miljoner euro för att öka antalet studerandeår inom närvårdarutbildningen som ett led i förberedelserna inför ändringen av dimensioneringen av antalet patienter per vårdare. Antalet nybörjarplatser vid universiteten och yrkeshögskolorna utökas, och för detta reserveras sammanlagt 40 miljoner euro. För främjande av den utbildningsbaserade invandringen vid högskolorna föreslås 2,5 miljoner euro.
För högskoleundervisning och forskning föreslås sammanlagt 147 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Enligt förslaget ska forskningsinfrastrukturerna och Finlands Akademis flaggskeppsprogram stärkas och forskningen i anslutning till klimatförändringen utökas med en tilläggsfullmakt på sammanlagt 90 miljoner euro. För det europeiska samarbetet kring högeffektiva datorberäkningar föreslås ett tilläggsanslag på 20 miljoner euro.
För studiestödet föreslås ett anslag på 661 miljoner euro, vilket är 43 miljoner euro mer än i statsbudgeten för 2020. Ministeriet uppskattar att studielånskompensationen och det anslagsbehov som reserverats för statsborgen för studielån ökar med 19 miljoner euro.
Studiestödets tillräcklighet förbättras genom indexjusteringar av studiepenningen. Dessutom föreslår ministeriet en höjning av måltidsstödet för högskolestuderande. Enligt förslaget utvidgas rätten till stöd för skolresor som en del av det avgiftsfria andra stadiet.
Förutsättningarna för välfärd och förnyelseförmåga ska tryggas
Konst, kultur och de kreativa branscherna förnyar samhället, stöder välfärden samt ökar sysselsättningen och bruttonationalprodukten. Undervisnings- och kulturministeriet föreslår att 594 miljoner euro reserveras för konst- och kulturanslag, vilket är 109 miljoner euro mer än i den ordinarie statsbudgeten för 2020. Största delen av anslagsökningen (ca 88,5 miljoner euro) föranleds av en överföring av anslagen för grundläggande konstundervisning i budgeten.
För en renovering av Nationalteatern föreslås 20 miljoner euro för 2021. Staten har förberett sig på att finansiera projektet med sammanlagt 50 miljoner euro åren 2020 –2022. Museiverket föreslås få rätt att ingår ett hyresavtal i anslutning till uppförandet av en tilläggsbyggnad till Nationalmuseet.
För utveckling av kommunernas och regionernas kulturverksamhet föreslås ett tilläggsanslag på 5,5 miljoner euro. Det föreslås att konstnärspensionernas belopp utökas så att antalet pensioner till fullt belopp stiger till 100. Vidare föreslås tilläggsanslag för projektet Europeisk kulturhuvudstad 2026, Samemuseet och naturcentret Siida, för främjande av barnkultur, kulturturism, läsrörelsen, stärkandet av kulturell mångfald och de utställningsarvoden som museerna betalar till konstnärer. Coronaepidemins följdverkningar för branschen kräver stimulansfinansiering.
Därtill föreslås att anslagen för en grundlig renovering och förbättring av fastigheterna på Sveaborg höjs med 4,2 miljoner euro som en stimulansåtgärd av engångsnatur och en nivåförhöjning på 3,1 miljoner euro för genomgripande förbättringar och underhåll.
Det föreslås också tilläggsanslag för Finlands Sjömanskyrka och för upprätthållande och förbättring av säkerheten för de religiösa samfunden.
Främjandet av idrott och elitidrott fortsätter utifrån regeringsprogrammet och den idrottspolitiska redogörelsen. För integrationspolitiken föreslås anslag på 157 miljoner euro, vilket är 9 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020.
Främjandet av ungas delaktighet, förebyggandet av utslagning och utvecklandet av ungdomssektorn fortsätter i enlighet med ungdomslagen och det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik 2020–2023. För ungdomsarbetet föreslås anslag på 77 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020.
Största delen av statens utgifter för kultur-, idrotts- och ungdomsarbete finansieras med Veikkaus intäkter. Veikkaus intäktskalkyl för främjandet av idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete är 537,2 miljoner euro. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt lotterilagen. Regeringen beslutade också att det i budgetförhandlingarna dras upp riktlinjer för framtidsutsikterna för statens penningspelsintäkter och användningen av dem som en del av statens intäkter och utgifter som helhet.
• UKM:s förslag till budgetproposition för förvaltningsområdet 2021 (PDF) (på finska)
Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag för 2021 innehåller delvis också förslag vars finansiering man kom överens om redan i årets tilläggsbudgetar. Beslut om tilläggsbudgetarna fattades efter det att ministeriets budgetförslag lämnades.
• Pressmeddelande 2.6.2020: I den tilläggsbudgetpropositionen beviljas tilläggsanslag för utbildning och forskning samt för barns och ungas välbefinnande
• Pressmeddelande 8.4.2020: I den andra tilläggsbudgetpropositionen föreslås särskilda tilläggsanslag för coronavirusets konsekvenser inom kultur och idrott
Förslaget grundar sig i huvudsak på planen för de offentliga finanserna 2021–2024. I regeringens gemensamma budgetförhandlingar (budgetmanglingen) kommer man i mitten av september överens om det slutliga budgetförslaget för 2021. Riksdagen inleder behandlingen av regeringens budgetproposition 5.10.2020.
• Pressmeddelande 16.4.2020 Reformerna framskrider – planen för de offentliga finanserna tryggar finansieringen för att utvidga läroplikten
Mer information:
- kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, (grundläggande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 3 30 258
- överdirektör Mika Tammilehto (yrkesutbildning, gymnasieutbildning), tfn 0295 3 30308
- överdirektör Tapio Kosunen (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 3 30440 - överdirektör Riitta Kaivosoja (kultur - och konstpolitik, grundläggande konstundervisning), tfn 0295 3 30129
- överdirektör Esko Ranto (ungdoms- och idrottspolitik, studiestöd), tfn 0295 3 30 115
- ekonomichef Pasi Rentola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30211
- konsultativa tjänstemannen Timo Ertola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30 083.
13.8.2020 Korrigering i pressmeddelandet: - - utvidgas läroplikten och samtidigt genomförs avgiftsfri utbildning på andra stadiet, för vilket undervisnings- och kulturministeriet reserverar 23,9 miljoner euro i budgetförslaget för nästa år.