Arbetsgrupp: Rätten till undervisning under varje förskole- och skoldag måste stärkas för elever som behöver krävande särskilt stöd
I Finland finns närmare 10 000 elever som årligen behöver krävande särskilt stöd för lärandet och skolgången på förskole- och skolstadiet. I sin rapport framlägger UKM:s arbetsgrupp 12 förslag för hur den grundläggande utbildning och skolgång som ordnas av sjukhus, kommuner och samkommuner samt anstalt- och specialskolor bör utvecklas för att elevernas rättigheter ska förverkligas på samma nivå i hela landet.
Arbetsgruppen föreslår att begreppet fortsatt läroplikt tas in i lagen om grundläggande utbildning. Detta innebär att beslut om fortsatt läroplikt kan fattas medan läroplikten avläggs om eleven på grund av en funktionsnedsättning eller sjukdom som framkommer under avläggandet av läroplikten inte får avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen inom utsatt tid trots stödåtgärder.
Arbetsgruppen föreslår också att elevens skolgångsförmåga utvärderas på ett mer omfattande sätt än för närvarande. Förutom elevens sjukdom, diagnos eller beteende bör man utvärdera skolan som verksamhetsmiljö eftersom exempelvis skolans verksamhetskultur samt lärarnas pedagogiska kompetens indirekt påverkar skolgångsförmågan. Utbildningsanordnaren ska göra utvärderingen mångsektoriellt och de fortsatta åtgärderna ska planeras och ansvaret fördelas mångprofessionellt. I utvärderingen ska delta förutom undervisningsväsendet även åtminstone aktörer inom social- och hälsovården samt eleven och dennes vårdnadshavare.
I rapporten föreslår arbetsgruppen också att man grundar regionala styrnings- och servicenätverk för krävande särskilt stöd. Till dessa ska höra bl.a. sjukhusundervisningsenheter, Elmeri-skolor, statliga skolhemsskolor, kommunala specialskolor, centret för lärande och kompetens Valteri samt specialpedagogiska forsknings- och utbildningsenheter vid universitet och andra institutioner. Målet är att öka och utveckla samarbetet mellan anordnare av krävande särskilt stöd för att eleverna ska få sådant högklassigt stöd de behöver så tidigt som möjligt.
Krävande särskilt stöd för lärande och skolgång behövs av barn och unga som har exempelvis grava psykiska problem, multihandikapp eller grava handikapp, utvecklingsstörningar eller en diagnos inom autismspektrumet. Undervisningen kräver samarbete mellan yrkespersoner inom olika branscher och eleven kan ha en personlig assistent, ledare för skolgången eller en tolk. Därtill är föräldrarna eller vårdnadshavarna i regel aktivt med i skolarbetet.
Hösten 2016 omfattade det särskilda stödet över 41 000 barn och unga, dvs. 7,5 procent av alla elever inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Enligt utvecklingsgruppens bedömning behöver årligen ca 10 000 elever krävande särskilt stöd för lärandet och skolgången. Undervisningen för elever som behöver krävande särskilt stöd ordnas på flera olika ställen, även i grupper inom allmänundervisningen.
Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte utvecklingsgruppen för krävande särskilt stöd i mars 2015. Undervisningsrådet Jussi Pihkala från undervisnings- och kulturministeriet var ordförande för arbetsgruppen.
Mer information
- ordförande för arbetsgruppen, undervisningsrådet Jussi Pihkala, tfn 0295 3 30256
- sekreterare för arbetsgruppen, överinspektör Kirsi Lamberg, tfn 0295 3 30397