Hoppa till innehåll

Stort intresse för att öka jämställdheten och likabehandlingen inom högskoleutbildningen – 360 deltog i webbinariet om en plan för tillgång till högskoleutbildning

Undervisnings- och kulturministeriet
10.11.2020 13.03
Nyhet

Finland behöver höja utbildningsnivån. För högskoleutbildningens del är målet att hälften av åldersklassen 25–34-åringar ska ha högskoleutbildning 2030, i stället för nuvarande 41 procent. Förverkligas jämställdheten och likabehandlingen inom den finländska högskoleutbildningen för allas del och svarar högskolorna tillräckligt väl på de studerandes högst olikartade behov?

Man letade efter svar på denna och många andra frågor under ett webbinarium den 10 november som ingår i det pågående utredningsarbetet för att göra upp en plan för tillgång till högskoleutbildning.

Webbinariedeltagarna fick ta del av olika forskares och experters anföranden samt en paneldiskussion. Webbinariet gav goda verktyg för att skapa en bild av nuläget, och kontentan av webbinariet kommer utnyttjas för en kartläggning av läget. Med utgångspunkt i den utarbetas rekommendationer om vilka åtgärder som behöver vidtas. Avsikten är att dessutom sätta upp tydliga och mätbara må för att främja underrepresenterade gruppers möjligheter att antas till och genomgå utbildning.

Enligt forsknings- och kulturminister Annika Saarikko, som talade under webbinariet, är utbildningen en viktig institution för jämställdhet och likabehandling i vårt land.

– Vi är stolta över att vi framgångsrikt har lyckats skapa en modell där avgiftsfri  och högklassig utbildning förenas. I princip har var och en möjlighet att utbilda sig. Trots detta syns ojämlikheten inom utbildningen tyvärr fortfarande också i form av ojämlika möjligheter att utbilda sig så långt det bär, konstaterade minister Saarikko.

Hela vår nationella potential bör utnyttjas 

Anförandena under webbinariet tog upp hur den sociala, regionala och språkliga jämlikheten tillgodoses, samt eventuella hinder för olika minoritetsgrupper att söka sig till högskoleutbildning.

Det handlade om ifall högskoleutbildningen ser likadan ut för alla, och ifall invandrare och personer med utländsk bakgrund, romer, samer, personer med olika inlärningsprofiler, personer med olika slags funktionsnedsättningar eller personer som hör till sexuella minoriteter och könsminoriteter har tillgång till högskoleutbildning på samma sätt som alla andra.

– Jag anser att det är mycket viktigt att vi genom vår utbildnings- och kulturpolitik garanterar alla lika möjligheter och rätten till bildning och kultur, högklassig avgiftsfri utbildning och förutsättningar för ett fullvärdigt medborgarskap på lika grunder, oberoende av familjebakgrund, kön eller förmögenhet, framhöll minister Saarikko.

Uppmärksamhet bör fästas vid övergångsskede

Vid en genomgång av tillgången till högskoleutbildning var de viktigaste övergångsskedena ansökningsskedet och antagningen av studerande, studieframgången och sysselsättningen efter studierna. Grunden för detta utformas under uppväxten och på de lärovägar som föregår högskoleutbildningen: inom småbarnspedagogiken samt i förskoleundervisningen, grundskolan och på andra stadiet.

När det gäller universitetsstudier är övergångsskedet från grundskolan till andra stadiet viktigt. Ett annan viktig övergångsskede är övergången från andra stadiet till högskoleutbildning. De ungas studievägar har differentierats enligt familjens socioekonomiska ställning. Det är vanligare att gymnasieelever än elever vid yrkesläroanstalter kommer från familjer där föräldrarna är tjänstemän, högutbildade och höginkomsttagare. Det är sällsynt att någon går direkt från yrkesutbildning till universitetsstudier. 

Mer information

utredare, specialsakkunnig Tapio Kosunen, tfn 0295 3 30 440

Annika Saarikko Högskoleutbildning och forskning