Målet med understödet är att genom anställning av sjukhuslärare öka den konsultativa sjukhusundervisningen jämfört med nuvarande situation. Arbetet för lärarna som anställs är att öka kunnandet på närskolorna, etableringen av förebyggande och tidigt stöd i skolornas verksamhetskultur, stärka det mångprofessionella arbetet och strukturerna för elever som behöver starkt stöd och därmed att stödja inklusion.
Målet är att varje enhet som ger sjukhusundervisning erbjuder konsultativ sjukhusundervisning oberoende av enhetens storlek för att stärka den regionala jämlikheten.
Man måste kunna ta itu med elevens problem betydligt tidigare än via den typiska vägen inom specialiserad sjukvård med remiss och undersökning. Åtgärder i ett tidigt skede kan förhindra att situationen eskalerar till en nivå där åtgärder inom specialiserad sjukvård behövs.
Målgruppen för stödjande verksamhet genom understödet är elever vars problem anknyter till bland annat mobbning, psykiska utmaningar, självskadebeteende, depression samt skolk på grund av nämnda skäl. Centralt för verksamheten är samarbete med barn- och ungdomspsykiatri med metoder från sjukhusundervisningen. Verksamhetsmodellen utgörs av sjukhusundervisningens pedagogiska och förebyggande konsultation och bedömning av situationen (intervention som riktas till individen och gemenskapen).
Användningen av understödet ska riktas till verksamhetsområdet för hela enheten för sjukhusundervisning, inte bara till eleverna inom sjukhusundervisningen i staden som anordnar den. Väsentligt är att långa avstånd inte får utgöra hinder för att få tjänsten.
I nationell samordning kan understödet också beviljas en kommun som anordnar sjukhusundervisning eller flera motsvarande kommuner som bildar ett konsortium. I det senare fallet kommer kommunerna i konsortiet överens om vilken kommun som har huvudansvaret och som beviljas understödet. Konsortiet kommer sinsemellan överens om fördelningen av understödet.
Det är också viktigt att professionella får möjlighet att nätverka samt gemensam utbildning och handledning för arbetet. Detta förutsätter nationell samordning där man även utvecklar fungerande strukturer, effektiva verksamhetssätt och delat kunnande. Utan nationell samordning kan verksamheten differentieras och det kan uppstå stora skillnader kvalitetsmässigt.
Understödet som beviljas för samordnandet av nationellt utvecklingsarbete används för att anordna långvarig utbildning som ökar kompetensen hos de professionella som anställs. Utbildningen ska innehålla bland annat uppgifter som anknyter till det egna arbetet samt delande av bra praxis. Samordningen innehåller dessutom stöd för nätverkande mellan olika enheter som ger sjukhusundervisning och sektorsövergripande aktörer för att utveckla konsultativ verksamhet.