Statens specialunderstöd för utveckling av stödet för lärandet och inkluderingen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen åren 2021–2022

Syftet med utvecklingsnätverkens verksamhet är att ta fram och genomföra undervisningsarrangemang som hänför sig till stöd för lärande och skolgång och för inkludering samt att planer hur dessa kan spridas på riksnivå. 

Utgångspunkten är att varje barn och ung person får det stöd som han eller hon behöver på ett transparent sätt, systematiskt, multiprofessionellt, i rätt tid och med rätt styrka i ett så tidigt skede som möjligt.

Understödet är en del av genomförandet av programmet Utbildning för alla.   

Tyngdpunkter för utvecklingsnätverkets verksamhet:

- stärkande av genomförandet av stödet med prioritering på tidigt stöd, planmässighet, transparens, rättidig tid och multiprofessionalitet 

- utnyttjande och spridning av forskningsbaserade metoder och interventioner för stöd till förskoleundervisning och skolgång genom utbildning och utveckling av arbetsgemenskaperna 

- utveckling av multiprofessionellt samarbete och lågtröskeltjänster i anslutning till lärande, barns och ungas utveckling och stöd för deras välbefinnande samt till elev- och studerandevården inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen 

- praxis som gäller övergångsskedena mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och andra stadiet och praxis i fråga om stödets kontinuitet  

- utveckling och verkställande av möjligheterna till undervisning som utnyttjar distanskontakt i situationer som beror på elevens hälsotillstånd 

- främjande av kompetensen hos lokala multiprofessionella nätverk av aktörer och förtydligande av aktörernas yrkesmässiga roller i syfte att skapa pedagogiska metoder som stöder barnens tillväxt och individuella lärande i kommunerna

- skapande av fungerande kontakter till VIP-nätverket, deltagande i utvecklandet av sektorsövergripande servicestrukturer samt utnyttjande VIP-nätverkets multiprofessionella kompetens och verksamhetsmodeller i kommuner och närskolor. Webbplats

Representanter för de utbildningsanordnare som hör till utvecklingsnätverket förutsätts delta i nationella eller regionala utbildnings- eller utvecklingsdagar som riktar sig till nätverket, såsom VIP-evenemang. 

Som föremål för utvecklingsverksamheten kan utvecklingsnätverket också föreslå egna verksamhetsmetoder som hänför sig till stöd för lärande och skolgång samt till utveckling av inkluderingen och motivera hur tyngdpunkten i utvecklingsarbetet lämpar sig för senare riksomfattande användning.

Regionalt genomförande av utvecklingsnätverksverksamheten 

1.    Det statliga specialunderstödet för utvecklingsverksamhet kan sökas för samverkan i regionala utvecklingsnätverk som består av minst fyra utbildningsanordnare.

2.    Verksamheten kan också inledas som verksamhet för endast en utbildningsanordnare när antalet elever i kommunen är minst ca 20 000 elever inom den grundläggande utbildningen i årskurs 1–9.  

En av de utbildningsanordnare som hör till utvecklingsnätverket har ledningsansvar. I verksamheten betonas samarbete som är multiprofessionellt och sker över gränserna mellan olika förvaltningsområden, organisationer och utbildningsnivåer, och där förutom småbarnspedagogiken och undervisningsväsendet även kommunernas social- och hälsovårdsväsende samt ungdoms- och idrottsväsendet deltar.  

Det centrala samarbetet mellan de nätverk för utveckling av småbarnspedagogiken och de nätverk för utveckling av förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som finansieras är nödvändigt med tanke på kontinuiteten. 

För utvecklingsarbetet som helhet ansvarar en styrgrupp som bildas lokalt för detta ändamål.  Styrgruppens sammansättning ska stöda det multiprofessionella samarbetet och samarbetet mellan olika förvaltningsområden. Utöver styrgruppen ska man för utvecklandet utse en person som styr och planerar utvecklingsverksamheten, en samordnare. 

 

Man ansöker om understöd i undervisnings- och kulturministeriets e-tjänst. Om detta inte är möjligt, ska man kontakta den tjänsteman som ger mer information om understödet.

Sökanden ska beakta att ansökan inte kan sändas via e-tjänsten efter den utsatta tiden. Sökanden ansvarar för att ansökan kommer fram i tid.

Bruksanvisning för e-tjänsten

För att kunna använda e-tjänsten måste organisationer ha ett FO-nummer, använda stark elektronisk autentisering samt ha Suomi.fi-fullmakter. Inloggningen i tjänsten sker genom att man identifierar sig på Suomi.fi, som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, med sin personliga bankkod, mobilcertifikat eller certifikatkort.  

Sökanden ska fylla i ansökningsblanketten i e-tjänsten, bifoga de bilagor som anges i blanketten och lämna in ansökan till ministeriet via e-tjänsten. Ministeriet skickar beslutet till sökanden via e-tjänsten.

Via e-tjänsten kan sökanden göra eventuella kompletteringar i ansökan och söka ändring i beslutet. Även redovisningarna lämnas in via tjänsten.

•    Bruksanvisning för ärendehanteringstjänsten till organisationer 

•    Inloggning i e-tjänsten och fullmakter 

•    E-tjänsten för statsunderstöd och anvisningar 

•    Suomi.fi-anvisningar och stöd 

Närmare anvisningar finns på ansökningsblanketten.

1. Ansökningsspecifika grunder för beviljande

Statligt specialunderstöd beviljas kommuner och samkommuner samt privata sammanslutningar som har tillstånd att ordna förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Ansökan lämnas in av den utbildningsanordnare som har ledningsansvaret för utvecklingsnätverket. 

Ansökningar från enskilda skolor och kommuner beaktas inte förutom i situationer där endast en utbildningsanordnare genomför projektet. Övningsskolorna kan kontakta kommunen och kommunen kan inkludera en övningsskola som är verksam inom dess område i sin ansökan. Statsunderstödet gäller inte morgon-/eftermiddagsverksamhet. 

Statligt specialunderstöd beviljas grupper som i regel ska bestå av minst fyra utbildningsanordnare och är avsett att användas åren 2021-2022. I sökandena beaktas kommuner med ett stort antal elever. Statsunderstöd kan beviljas utbildningsanordnare som har ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning. 

Statligt specialunderstöd beviljas för högst 80 procent av de totala utgifterna, varvid självfinansieringsandelen är minst 20 procent.  

Specialunderstödet beviljas inom ramen för det anslag som står till förfogande.

Det statliga specialunderstödet får inte användas för

•  sådan verksamhet eller sådana objekt för vilka det redan har beviljats statligt specialunderstöd för samma tidsperiod. Med det statliga specialunderstödet får man emellertid fortsätta en motsvarande verksamhet som inletts tidigare och som genomförts med statligt specialunderstöd, förutsatt att verksamheten uppfyller ovannämnda kriterier.

• att användas samtidigt som ett motsvarande understöd som beviljats för tidigare år,

• för verksamhet med vilken utbildningsanordnaren ersätter redan befintlig verksamhet.

2.    Allmänna grunder

I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att stärka allas förmågor och kompetens, för att förnya samhället genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och för att trygga förutsättningarna för ett meningsfullt liv på lika villkor. Undervisnings- och kulturministeriets strategi.

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna är det därmed till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja jämlikhet, likabehandling, delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med verksamhetslöftet i undervisnings- och kulturministeriets strategi. 

3. Allmänna förutsättningar för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också vid prövningen av understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart

Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet.

Beviljandet av understöd ska anses vara nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.

Beviljandet av statsunderstöd inte bedöms orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

Om understödet hänför sig till lönekostnader, kan understödet endast beviljas av särskilt vägande skäl om stödtagaren har straffats för att ha anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).

4. Hinder för beviljande av understöd

Sökande som tidigare har beviljats understöd av ministeriet ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i understödsbesluten lämnas in inom utsatt tid. Ministeriet avslår ansökan, om sökanden väsentligt har försummat sin skyldighet att lämna ministeriet uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd.

Ansökan avslås om den inkommer i pappersform efter utsatt tid.
 

Ett understöd får enbart användas för det ändamål för vilket det har beviljats.

Undervisnings- och kulturministeriets understöd kan täcka högst en i understödsbeslutet fastställd andel av de faktiska totalkostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras. De godtagbara kostnaderna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor.

Som godtagbara kostnader räknas löner eller arvoden som för varje löntagare utgör högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro med lagstadgade lönebikostnader. Lönen kan betalas ut som penninglön eller naturaförmån.

Understödsmottagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på behörigt sätt. 

En redovisning av hur understödet använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet.

Av understödstagaren förutsätts rapportering på kostnadsplatsnivå.

Undervisnings- och kulturministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av användningen av understödet utföra nödvändiga granskningar av understödstagarens ekonomi och verksamhet (16 § i statsunderstödslagen).

Understödstagaren ska utreda sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta den i sin verksamhet Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

• Om understödstagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödstagaren iaktta upphandlingslagen i all upphandling.

• Om understödstagaren får understöd för en specifik upphandling till över 50 % av upphandlingens värde, är den skyldig att iaktta upphandlingslagen i den här upphandlingen.

(Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)

Undervisnings- och kulturministeriet har bestämt att understödsmottagaren ska begära anbud från fler än en leverantör i sådana upphandlingar av varor och tjänster där upphandlingens värde underskrider det nationella tröskelvärdet, men där värdet utan mervärdesskatt överstiger 20 000 euro.

Det finns också andra villkor och begränsningar som gäller användningen av understödet. Se villkoren och begränsningarna för understöd i sin helhet.

En redovisning av hur understödet har använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. I redovisningen ska ingå både ekonomisk rapportering och resultatrapportering. Av understödstagaren förutsätts rapportering på kostnadsplatsnivå.

Beviljade understöd som ansökts om i e-tjänsten ska redovisas i undervisnings- och kulturministeriets e-tjänst.

Redovisningar för understöd som ansökts om med en pappersblankett ska lämnas till ministeriet på en separat blankett. 

Beviljade understöd