Läskunnighet är en grundläggande förutsättning för all inlärning. Undervisnings- och kulturministeriet delar våren 2021 ut högst 4,9 miljoner euro i statsunderstöd för åtgärder som främjar läskunnigheten i årskurs 7-9 inom den grundläggande utbildningen. Syftet är att säkerställa läskunnighet på tillräcklig nivå för att aktivt kunna verka i samhället hos de elever med ett främmande språk som modersmål och elever med svag läsförmåga som har behov av att förbättra sin läskunnighet. Understödet bidrar även till att jämna ut coronapandemins följdverkningar.
Enligt både internationella och nationella studier kring lärande och inlärning (bl.a. PISA, PIRLS, TIMSS, Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) och undersökningarna på nationell nivå av hur man lär sig att lära sig) har inlärningsresultaten för finländska elever i grundskoleålder sjunkit och attityderna till inlärning försämrats. Enligt undersökningarna syns nedgången särskilt ifråga om elevernas läskunnighet, som utgör själva grunden för att barn och unga ska kunna tillägna sig andra kunskaper.
Enligt PISA-undersökningen är nedgången i läskunnighet bland finländska ungdomarnas under 2010-talet bland de största i samtliga deltagarländer. Läskunnigheten har försvagats på alla kunskapsnivåer, men det är särskilt andelen elever med svag läskunnighet som har ökat. I den första PISA-undersökningen år 2000 var endast 7 % av de finländska eleverna på svag nivå i läskunnighet. I den senaste PISA-undersökningen 2018 var motsvarande andel 14%. Andelen elever på svag nivå i läskunnighet har således fördubblats.
Skillnaderna mellan eleverna har ökat samtidigt som den inverkan elevens bakgrund har på inlärningsresultaten har ökat. Skillnaderna i kunnande mellan eleverna återspeglar deras socioekonomiska bakgrund.
Jämlikheten inom utbildningen har försämrats särskilt i storstäderna, där det är vanligare än på andra håll i Finland att elever antas till någon särskild skola eller klass via en urvalsprocess. Enligt PISA-undersökningen är skillnaden mellan finländska flickors och pojkars läskunnighet störst i OECD-länderna. De könsbundna skillnaderna i kunnande uppstår inom den grundläggande utbildningen. Denna observation stöds av NCU:s utvärdering (2020), enligt vilken skillnaderna i kunnande mellan flickor och pojkar var mycket små i första klass, men i grundskolans sista klasser hade flickorna ett vitsord högre än pojkarna sett till deras kalkylerade kunskapsnivå.
Enligt NCU:s utvärderingar korrelerade elevens attityder till läroämnet och till att studera det klart med kunskapsnivån. Flickornas inställning till studier var i alla avseenden positivare än pojkarnas. Hela 42 % av elevernas helhetskunskaper i finska och litteratur kan förklaras med hur elevens attityder, läsvanor, sätt att göra hemuppgifter och användning av digitala medier inverkar.
Den försämrade skolframgången bland elever med invandrarbakgrund framgår också i PISA-undersökningen. Skillnaderna mellan majoritetsbefolkningen och elever med invandrarbakgrund har kvarstått från en PISA-omgång till nästa, och de genomsnittliga resultaten i läskunnighet har sjunkit sedan 2009.
Dessutom har den pågående coronaepidemin, som dragit ut på tiden, skapat fler utmaningar när det gäller den utbildningsmässiga jämlikheten.