Utredningspersoner:
Avgifterna inom småbarnspedagogiken bör sänkas, förskoleundervisning för 5-åringar, bättre kompetens och kvalitet

Utredningspersonerna Kirsti Karila, Tuomas Kosonen och Satu Järvenkallas har kommit med förslag om hur man kunde utveckla småbarnspedagogiken fram till år 2030. Förslagen gäller hur man kunde höja deltagarfrekvensen inom småbarnspedagogiken, personalstrukturen, -storleken samt utvecklandet av behörighet och kompetens. Förslaget överräcktes till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen på torsdagen.

Enligt utredningen är småbarnspedagogiken en lönsam investering för samhället eftersom barnens utveckling och inlärning är oerhört intensiva under de tidiga åren. Under den tidiga barndomen kan man stöda en positiv utveckling och eventuella problem kan förebyggas. Småbarnspedagogiken är ett centralt verktyg i förebyggandet av utslagning och verkställandet av jämlikhet i utbildningen.

- Forskningen och förståelsen av betydelsen av de tidiga åren och småbarnspedagogiken har vuxit såväl internationellt som i Finland. Utvecklandet av småbarnspedagogiken är som morgondagens grundskolereform; man stärker jämlikheten i utbildningen, förebygger utslagning och stöder utvecklingen av inlärningsförmågan, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Finländska barn deltar i klart lägre grad i småbarnspedagogisk verksamhet än barn i övriga EU-länder och i de nordiska länderna. I Finland är deltagarandelen i gruppen för barn under tre år 27,9 procent, vilket är klart under de övriga nordiska ländernas nivå (Norge 54,7 procent, Sverige 46,9 procent).

I gruppen för barn i åldern 3-5 år är deltagarprocenten kring 95 i de övriga nordiska länderna, i Finland är andelen 73,8 procent. Finlands deltagarantal är klart lägre än euroområdets och OECD-ländernas genomsnitt. Särskilt barn i familjer med låga inkomster och barn till mammor med låg utbildningsnivå deltar proportionellt sett minst i småbarnspedagogiken.

Avgifterna bör sänkas och hemvårdsstödet förkortas, förskoleundervisning för 5-åringar

För att höja deltagarfrekvensen i småbarnspedagogiken föreslår utredningspersonerna att avgifterna ytterligare sänks och att hemvårdsstödet förkortas med ett år.

Utredningspersonerna föreslår att man sänker avgifterna för att höja deltagarfrekvensen. Regeringen slog i samband med halvtidsmanglingen om att sänka avgifterna för småinkomsttagare fr.o.m. den 1 januari 2018. Utredningspersonernas rekommendation är att lätta avgifternas progression och höja högre avgifter för att uppmuntra till sysselsättning.

Hemvårdsstödet och vårdledigheten borde enligt utredningspersonerna sänkas till två år med målet att uppmuntra till barnens deltagande i småbarnspedagogisk verksamhet och till sysselsättning. För tillfället upphör hemvårdsstödet och vårdledigheten då det yngsta barnet fyller tre år. Hemvårdsstödet används flitigast i grupper där barn skulle dra nytta av att delta i småbarnspedagogisk verksamhet tidigare, bedömer utredningspersonerna.
Som en följd av att hemvårdsstödet förkortas skulle 5500 barn tas in i småbarnspedagogiken, över 4000 mammor mer än för tillfället skulle delta i arbetslivet, skatte- och avgiftsutfallet skulle stiga och de medel som nu används för stöd skulle minska med ca 130 miljoner euro.

På lång sikt skulle deltagarfrekvensen inom småbarnspedagogiken höjas genom att öka arbetslivets flexibilitet för barnfamiljer samt genom att förnya utkomststödet och bostadsbidraget.

Utredningspersonerna föreslår också att den avgiftsfria förskoleundervisningen ska omfatta även 5-åringar. För tillfället är förskoleundervisningen avgiftsfri 20 timmar i veckan och den har varit obligatorisk för 6-åringar sedan 2015. Man föreslår att det första förskoleåret kunde vara frivilligt och det andra året innan läroplikten inleds skulle vara obligatoriskt.

Mer lärarutbildning på universitetsnivå

Inom småbarnspedagogiken behövs ett mångsidigt kunnande som garanti för en hög kvalitet. Man utvecklar kompetensen och utbildningen för personalen inom småbarnspedagogiken genom att man förnyar personalutbildningen och behörighetskraven.

Utredningspersonerna föreslår att det framöver i varje barngrupp bör finnas en person som avlagt en pedagogisk examen på universitetsnivå. Därutöver ska det i grupperna finnas socionomer inom småbarnspedagogik (yrkeshögskoleexamen) samt barnskötare (examen på andra stadiet). Speciallärare inom småbarnspedagogiken skall enligt förslaget arbeta antingen med konsultationsuppgifter eller som sakkunniga för gruppen i fråga om barnens behov av stöd. Daghemmets chef svarar för den pedagogiska verksamheten.

Antalet pedagogie kandidatexamina som ger behörighet för lärare inom småbarnspedagogiken bör höjas gradvis, föreslår utredningspersonerna. En rekommendation på lång sikt är att behörighetskraven inom småbarnspedagogiken höjs till magistersnivå samt att ett permanent system för kompletterande utbildning utvecklas inom småbarnspedagogiken.

Undervisnings- och kulturministeriet har redan tidigare förhandlat med universiteten om att höja antalet barnträdgårdslärarexamina med en tredjedel. Därutöver reserverade regeringen i samband med ramförhandlingarna i april 2017 en finansiering på 28 miljoner euro för att utveckla personalstrukturen inom småbarnspedagogiken under en period på fyra år.

Ytterligare information (utredningspersonerna):

- Satu Järvenkallas, tfn 050 566 4391
- Kirsti Karila, tfn 050 396 9675
- Tuomas Kosonen, tfn 040 940 2336
 
Utredningen (på finska): Varhaiskasvatuksen kehittämisen tiekartta vuosille 2017–2030