Utredning: Förmåga till växelverkan en av de viktigaste medborgarfärdigheterna
Ungas förmåga till växelverkan och samarbete samt delaktighet och samhällspåverkan anses vara de viktigaste medborgarfärdigheterna vid sidan av studiekunskaperna, när det gäller övergången från ett skolstadium till ett annat och när skolgången avslutas. Samhällelig kompetens, förståelse och förmåga att fungera i samhället är också viktigt.
Det här framgår ut en utredning som gjorts på beställning av undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. I utredningen utreds hur demokratifostran förverkligas i grundskolorna, gymnasierna samt inom yrkesutbildningen. Genom en enkät samlade man in konkret information om bl.a. hur skolornas och läroanstalternas verksamhetskultur stöder delaktighet, barns- och ungas möjligheter till delaktighet och påverkan i skolans vardag samt elevkårsverksamhet.
– Med tanke på den finländska deltagardemokratins framtid är skolornas och läroanstalternas roll central. Vi vet att de finländska ungdomarnas samhälleliga kunskaper är de bästa i om man jämför med det övriga Europa, men våra ungas intresse för politik och samhälleliga ärenden ligger i dåligt till i jämförelsens resultat, sade undervisningsminister Jukka Gustafsson då han mottog utredningen.
Samtidigt påminde ministern om att ett förslag om att reformera timfördelningen inom den grundläggande utbildningen och ge samhällsfostran en starkare ställning för tillfället är ute på remiss.
– Dessutom har vi som mål att 2014 etablera elevkårer i alla grundskolor genom att göra nödvändiga ändringar i lagen om grundläggande utbildning samt att stärka möjligheterna att påverka i gymnasierna och inom yrkesutbildningen. Vi vill också öppna skolorna för medborgarorganisationer och samhälleliga rörelser. På så sätt kan barn och unga bekanta sig med olika former av samhällelig verksamhet redan under skoltiden.
För att utveckla demokratifostran i skolorna föreslår man i utredningen att man i de lägre klassernas läroämnen inför en samfunds- och medborgarfärdighetshelhet redan från första klass. För detta skulle man reservera en egen timresurs. Ju tidigare man lär ut ämnen som främjar barnens delaktighet, desto bättre blir resultatet, enligt utredningen.
Enligt utredningen borde man i skolornas och läroanstalternas dagliga rutiner tillsammans fundera över dagliga rutiner, t.ex. gott uppförande, och alla medlemmar i skolsamfundet borde förbinda sig till dessa. Konkreta åtgärder för att garantera att eleverna verkligen hörs och får delta bör införas i all verksamhet i skolan och kommunen. Elevkårsverksamheten bör få en starkare ställning genom lagstiftning.
Enligt utredningen bör man stärka mediefostran som stöder delaktighet. Den mediekunskap som unga förkovrar sig i under sin fritid, samt övrig kunskap, borde gå att sammanföra med skolundervisningen. Man borde också kunna utnyttja den kunskapen då man stärker samhällskunskapen och -påverkan. Utredningen uppmuntrar till mera öppen diskussion om teman som gäller aktivt medborgarskap i hela samhället.
I utredningen samlade man också in information om mediefostran som stöder delaktighet. Materialet finns i verksamhetsprogrammet Osallistuva mediakasvatus (Delaktig mediefostran), och finns att lära på Utbildningsstyrelsens webbplats.
Demokratiaselvitysraportti (UBS webbplats)
Osallistavan mediakasvatuksen toimintaohjelma (UBS webbplats)
---
Ytterligare information:
direktör Eeva-Riitta Pirhonen tfn 09 160 77268
specialmedarbetare Aleksi Kalenius 040 125 1032