Hoppa till innehåll

Utredning: Elev- och studerandemobiliteten bör fördubblas fram till 2030

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 12.4.2019 15.20 | Publicerad på svenska 12.4.2019 kl. 15.24
Pressmeddelande

Professor, president Tuula Teeri vid Sveriges Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademi har på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet kommit med ett förslag till åtgärder med vilka man kunde öka mobiliteten i gymnasierna, yrkesutbildningen och högskolorna. Att öka studerandemobiliteten förutsätter att man på nationell nivå sprider god praxis och förbättrar stödtjänsterna för internationalisering samt finansieringen.

Att öka internationaliseringen av utbildning och forskning har varit ett av målen i regeringsprogrammet. I undervisnings- och kulturministeriets Vision för  högre utbildning och forskning 2030 uppmuntrar man också till en ökad internationalisering.

- I en allt mer internationell värld borde alla unga ha en  möjlighet att få internationell erfarenhet, oberoende av familjens ekonomiska situation. Studentutbyte erbjuder en utmärkt möjlighet för detta. Målet bör vara att varje ung person har möjlighet till studentutbyte. Att öka studentutbytet bör vara ett ärende på regeringsprogramsnivå: i det kommande regeringsprogrammet bör man betona ett fördubblande av studerandeutbytet och en utökning av Erasmus-programmet. säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen

I den nya gymnasielagen förutsätter man att undervisningen ordnas så att den studerande har möjlighet att utveckla sitt internationella kunnande samt sin arbetslivs- och företagarkompetens. Även inom yrkesutbildningen är målet att öka internationaliteten som en del av kompetensutvecklingen, studierna och studier på arbetsplatsen. Enligt riktlinjerna för främjandet av internationaliseringen av högskolorna (2017-2025) bör en internationaliseringsperiod som regel ingå i alla högskolestudier.

-Under nästa mandatperiod bör man uppnå ett system där alla högskoleexamina innehåller en internationaliseringsperiod, antingen i form av ett studentutbyte utomlands eller i form av internationaliseringsstudier i hemlandet. På andra stadiet bör det också vara möjligt för alla att avlägga en studieperiod utomlands och även inom lärarutbildningen bör man öka internationaliseringen och införa fler mobilitetsperioder, fortsätter Grahn-Laasonen.

I Tuula Teeris utredning föreslår man följande konkreta rekommendationer för att fördubbla internationaliteten inom olika utbildningsnivåer fram till 2030:

  1. En internationaliseringsstrategi och ett åtgärdsprogram, som beaktar särdragen inom varje utbildningsnivå, borde krävas av läroanstalter på alla utbildningsnivåer. 
  2. Det borde finnas mer stödtjänster för internationalisering, särskilt inom de lägre utbildningsnivåerna, för att det skulle vara lättare för de studerande att delta i utbyte än för tillfället och för att undervisningspersonalen skulle belastas mindre. Finansieringen av stödtjänsterna bör vara en del av läroanstalternas basfinansiering, antingen på basis av behov eller resultat.
  3. En nationell databank om internationaliseringens olika möjligheter och finansieringssystem borde grundas. Databanken ska innehålla information om möjligheterna till internationalisering och finansiering, specifikt för varje utbildningsnivå. Tillräckliga resurser bör reserveras för upprättandet och upprätthållandet av databanken.
  4. Lärarnas internationaliseringskompetens bör breddas genom att man ökar mängden  internationaliseringsfostran i lärarutbildningen samt förbättrar lärarnas möjligheter till internationell mobilitet och fortbildning.
  5. Man borde överväga att grunda ett behovsprövat stipendiesystem för internationaliseringsutbildningen så att studerande med olika bakgrund samt funktionshindrade studerande kan delta i internationaliseringsutbildningen.
  6. För att förebygga utslagning bör man utreda orsakerna till pojkars och mäns låga deltagarfrekvens och svala intresse för utlandsutbyte.
  7. Inom yrkes- och vuxenutbildningen bör man beakta de studerandes familjesituation samt skapa drivfjädrar för arbetsgivarna att stöda och möjliggöra  internationella studier och praktik för de studerande. Internationaliseringsfinansieringen för studerande med familj bör också möjliggöra att familjemedlemmarna deltar. 
  8. Företagsstödet bör utvecklas så att det stöder i synnerhet internationaliseringen av små företag. Studerande- och praktiksamarbete är ett bra verktyg för detta.

- - -

Under läsåret 2017-2018 begav sig totalt 5 150 gymnasister och totalt 5 334 yrkesstuderande på en kortare eller längre studieperiod utomlands (2018). Ca 10 000 högskolestuderande beger sig årligen utomlands i anslutning till studierna. Enligt preliminär statistik minskade antalet studieperioder utomlands under 2018. Antalet studerande som åker utomlands för att studera en längre period än 3 månader fördelas rätt jämnt mellan universiteten och yrkeshögskolorna.

Upplysningar:

Tuula Teeri, utredningsperson, professor, tfn. +46 720 796620
Kaisu Piiroinen, (UKM), tfn 02953 30359
Tiina Vihma-Purovaara, undervisningsråd (UKM), tfn 02953 30327


Utredningen är på finska, men innehåller ett svenskspråkigt sammandrag.
Internationalisering för alla. Utredarens rapport om en fördubbling av den internationella mobiliteten inom utbildning

Högskoleutbildning och forskning Sanni Grahn-Laasonen Utbildning Yrkesutbildning