UVMs förslag till statsbudgeten för 2010

Universiteten, som i början av 2010 inleder sin verksamhet under nya betingelser sedan universitetsreformen trätt i kraft, får enligt förslaget stärkt grundfinansiering. Vidare föreslår undervisningsministeriet att det reserveras budgetmedel för att genomföra helhetsreformen av vuxenutbildningen. Invandrarundervisningen föreslås få tilläggsresurser. Anslagen för kultur, idrott och ungdomsarbete växer enligt förslaget med 14 procent.

Enligt förslaget uppgår utgifterna för ministeriets förvaltningsområde till sammanlagt 6,4 miljarder euro. Jämfört med fjolåret innebär det en ökning med 417 miljoner euro, varvid reformen av statsandelssystemet har beaktats.

I samband med reformen av statsandelssystemet för kommunerna föreslår undervisningsministeriet att statsandelarna på sammanlagt cirka 1,5 miljarder euro i driftskostnader för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, den allmänna kulturverksamheten och den grundläggande konstundervisningen överförs till finansministeriets huvudtitel.

Ökade statsandelar för undervisningsväsendet

Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde föreslås kommunerna och andra anordnare av undervisning beviljas sammanlagt 2,5 miljarder euro i form av statsandelar och statsbidrag, vilket innebär en höjning med 297 miljoner euro. Statsandelarna för den allmänbildande undervisningen, vilket bland annat omfattar gymnasierna samt grundskolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet, uppgår i förslaget till 744 miljoner euro, medan statsandelarna för yrkesinriktad utbildning uppgår till 650 miljoner och för yrkeshögskolorna till 423 miljoner euro.

Kvaliteten på den grundläggande utbildningen förbättras

De kalkylerade inbesparingarna inom undervisningsväsendet på grund av de minskande åldersklasserna beräknas uppgå till ca 22 miljoner euro. Enligt förslaget anslås beloppet för att höja kvaliteten på undervisningen, bl.a. med målsättningen att minska storleken på undervisningsgrupperna, effektivera stödundervisningen och särskilda stödåtgärder för elever som är i behov av detta, stärka elevhandledningen samt hälsovården för elever och studerande samt erbjuda ett mångsidigare utbud valbara främmande språk inom den grundläggande utbildningen. För modersmålsundervisningen för invandrarelever med finska/svenska som andra språk ingår ett anslag på 12 miljoner i budgetförslaget.

Vuxenutbildningen förstärks

Arbetskraften och behovet av arbetskraft förbättras genom yrkesutbildning.

Undervisningspersonalens möjligheter till kompetenshöjning förbättras genom att fortbildningsprogrammet Osaava inleds, för vilket det i förslaget anvisas 8 miljoner euro år 2010. Trafiklärarutbildningen avses enligt förslaget ordnas så att den leder till en specialyrkesexamen. Utbudet av kompletterande utbildning för undervisningspersonal med invandrarbakgrund utökas.

Möjligheterna för hela den vuxna befolkningen i arbetsför ålder att höja sin kompetens utökas genom att verkställandet av helhetsreformen av den yrkesinriktade vuxenutbildningen (Akku) fortsätter. Tyngdpunkten för reformen är att förstärka inlärning inom arbetslivet, erkännande av kunnande som inhämtats på olika sätt och flexibla möjligheter att kombinera olika slags studier med varandra.

Utbudet på kompletterande yrkesutbildning i form av läroavtal och annan yrkesinriktad tilläggsutbildning föreslås utökas för att minska följdverkningarna av recessionen. Enligt förslaget utökas utbudet på kompletterande yrkesutbildning i form av läroavtal för högskoleutbildade. Undervisningen inom den öppna högskolan anpassas till den arbetsföra vuxna befolkningens behov. Service i form av information, rådgivning och handledning för vuxenstuderande effektiveras. Dessutom föreslås utbildningsmöjligheterna för mindre delaktiga befolkningsgrupper förbättras. Distansundervisningsformerna för vuxenstudier tydliggörs och finansieringsbasen breddas.

Antalet bidrag som ges i form av studiesedlar utökas i synnerhet i avsikt att aktivera invandrarnas språkstudier.

Undervisningsministeriet föreslår att anslagen för vuxenutbildning och fritt bildningsarbete höjs med 25 miljoner euro.

Universitetens grundfinansiering ökar efter reformen

Universiteten, som ombildats efter reformen, inleder sin verksamhet som autonoma ekonomiska och administrativa enheter i början av år 2010. Universitetens huvudsakliga uppgifter, forskning och undervisning, kvarstår som förut. Staten tryggar universitetens grundfinansiering, som är indexbunden. Universitetens grundfinansiering bestäms utgående från verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft samt övriga utbildnings- och forskningspolitiska målsättningar.

Den statliga finansieringen av universitetens verksamhet föreslås höjas med 53 miljoner euro. För att kompensera universitetens utgifter för mervärdesskatt, föreslås ytterligare statlig finansiering på 116 miljoner euro samt 35 miljoner euro för arbetslöshetsförsäkringsavgifter för arbetsgivare. De två stiftelseuniversiteten beviljas enligt förslaget 150 miljoner euro i kapital. Finlands Akademis fullmakt att bevilja forskningsanlag föreslås öka med 143 miljoner euro, varav 90 miljoner euro beror på att forskningstjänsterna omorganiseras och 52,9 miljoner euro innebär att nivån fullmakten för att bevilja forskningsanslag höjs. Till den del forskningstjänsterna tidigare avlönats som en del av momentet för omkostnaderna för Finlands Akademi överförs de till momentet för fullmakt att bevilja forskningsfinansiering. Därutöver föreslås Akademin anvisas 30 miljoner euro för finansiering av nationella forskningsinfrastrukturer.

För att stärka yrkeshögskolornas verksamhetsförutsättningar föreslås 15 miljoner euro i tilläggsfinansiering.

Anslagen för studiestödet ökar - bidraget till studentmåltider föreslås höjas

Anslagen för studentmåltider föreslås från och med den 1 januari 2010 höjas med 0,12 euro till 1,79 euro per måltid. Maximibeloppet för det extra bidraget höjs enligt förslaget med 0,84 euro till 1 euro per måltid. Anslaget för studiestöd föreslås uppgå till totalt 892 miljoner euro.

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitikens verksamhetsförutsättningar föreslås stärkas med 73 miljoner euro

Konst- och kulturpolitiken har som mål att skapa gynnsamma förutsättningar för aktörer på kulturfältet att göra det möjligt för medborgarna att ta del av konst och kultur samt stödja tillgången till kulturtjänster samt förbättra medborgarnas möjligheter till delaktighet och gemenskap. I samma grad handlar det om att främja skapandet och spridningen av kulturellt innehåll, en ekonomi som bygger på skapande samt kulturexport och kulturellt utbyte, att utveckla ett fungerande upphovsrättsligt system och förbättra verksamhetsförutsättningarna för kulturellt entreprenörskap för att stärka dess konkurrenskraft.

Enligt förslaget höjs anslagen för konst och kultur med sammanlagt 51,7 miljoner euro. Statsandelarna för teatrarnas och orkestrarna föreslås öka med 10,8 miljoner euro till sammanlagt 79 miljoner euro. För museerna föreslås ett extra anslag på 7,0 miljoner euro, vilket innebär att de sammanlagda statsandelarna uppgår till 38 miljoner euro. Av ökningen inom konstområdena föreslås produktionsstödet för inhemsk film öka mest, dvs. med 2,5 miljoner euro. Också stödet till fria grupper inom inom scen- och danskonst föreslås öka med drygt 1 miljon euro. För filmgranskningen föreslås det att ett medieråd grundas hösten 2010. För byggandet av bibliotek föreslås 7 miljoner euro.

Idrottsanslagen föreslås höjas med 12,9 miljoner euro till totalt 132 miljoner euro. Förslaget betonar framför allt främjandet av motionsinriktade levnadsvanor, medborgerlig idrottsverksamhet, idrott och motion för barn och unga samt en etisk och samhällsansvarig elitidrott som riktar in sig på internationella framgångar.

Den föreslagna höjningen på 8 miljoner i anslaget för ungdomsarbete uppgår sammanlagt till 61 miljoner euro och riktas enligt förslaget till att stärka de ungas aktiva medborgerliga och sociala identitet samt förbättra deras levnadsförhållanden. För att förebygga utslagning innehåller förslaget en särskild satsning på ungdomsverkstäder och ungdomsarbetare som parvis ägnar sig åt uppsökande verksamhet.

463 miljoner euro i tippningsvinstmedel

Tippningsvinstmedlen från det statliga tippningsbolaget Veikkaus uppskattas bli sammanlagt 463 miljoner euro, vilket är en ökning med ca 32 milj. euro jämfört med 2009. Av utgifterna för vetenskap och forskning finansieras 23 procent med intäkter från tippnings- och penninglotterivinster. Av det totala beloppet för konst, kultur, musei- och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete ( inkl. statsandelarna för kulturen) beviljas 61 procent av tippningsmedel. Fördelningen sker i enlighet med den lag som gäller fördelningen av tippningsvinstmedel.

_ _ _

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Utbildnings- och forrskningspolitik
- överdirektör Sakari Karjalainen, tfn (09) 160 77220
- planeringschef Kirsi Kangaspunta, tfn (09) 160 77252
- specialmedarbetare Laura Rissanen, tfn (09) 160 77409

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik
- överdirektör Riitta Kaivosoja, tfn (09) 160 77053
- överinspektör Janne Puhakka, tfn (09) 160 77317
- statssekreterare Marcus Rantala, tfn (09) 160 77160

Allmän ekonomiplanering
- ekonomichef Eero Pulkkinen, tfn (09) 160 77434
- ekonomiplaneringschef Matti Väisänen, tfn (09) 160 77442
_ _ _

Undervisningsministeriets gjorde i våras upp ett budgetförslag för sitt förvaltningsområde. Förslaget offentliggjordes den 31 juli 2009 sedan finansministeriet publicerat sitt förslag till statsbudget. Budgetförhandlingarna mellan finansministeriet och undervisningsministeriet förs den 12 augusti. Efter det att finansministeriet förhandlat separat med de olika ministerierna, presenteras budgetförslaget för den samlade regeringen den 26 augusti. Regeringens syfte är då att godkänna innehållet i budgetpropositionen. Budgetförslaget föreläggs riksdagen i mitten av september.