Ändringarna i studiestödslagen skickas ut på remiss
Regeringspropositionen med förslag till ändring av studiestödslagen, som beretts av undervisnings- och kulturministeriet, har skickats ut på remiss. Enligt förslaget ska studerande från familjer med små inkomster börja få ett tillägg för läromedel i anslutning till studiestödet.
Enligt förslaget ska studerande från familjer med små inkomster börja få ett tillägg för läromedel i studiestödet. Det är studerande i åldern 17-19 år inom gymnasie- och yrkesutbildningen som bor med sina föräldrar, 17-åringar som bor självständigt samt studerande under 17 år vars föräldrars sammanlagda årsinkomster är högst 41 100 euro, som är berättigade till tillägget. Inkomstgränsen är samma som i anslutning till höjningen av studiepenningen för studerande vars föräldrar har låga inkomster.
Tillägget för läromedel ska enligt förslaget vara 46,80 euro per månad. För tre läsår skulle man då få ca 1 400 euro, vilket skulle täcka läromedelskostnaderna för yrkesinriktade grundexamina samt minst hälften av de genomsnittliga läromedelskostnaderna för gymnasiet.
Uppskattningsvis 33 000 studerande är berättigade till läromedelstillägget, ca 30 procent av studerande som får studiestöd inom andra stadiet och ca en femtedel av alla studeranden inom gymnasie- och yrkesutbildningen.
-Tillägget för läromedel utbetalas till unga i familjer med små inkomster, dvs. till dem som i första hand är i behov av det. Nationen gagnas av att ingen begåvning går till spillo på grund av pengabrist, säger Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho, som ansvarar för studiestödet.
-Under våren inledde jag i egenskap av ansvarig minister för studiestödet en utredning om läromedelstillägg inom studiestödet, så jag är väldigt nöjd över att förslaget gick igenom under ramförhandlingarna och nu framskrider som regeringsproposition. Läromedelstillägget främjar jämlika möjligheter och att alla unga garanteras en möjlighet att utbilda sig och utnyttja sina talanger.
Ändringar i hur föräldrarnas inkomster påverkar stödet och om stöd inom gymnasieutbildningen
Enligt förslaget som skickats ut på remiss ska föräldrarnas inkomster inte inverka på studiestödet för studerande som fyllt 17 år och som bor självständigt. Studeranden som bor självständigt ska enligt förslaget få 101,74 €/mån utan inkomstprövning av föräldrarna.
Ändringen innebär att uppskattningsvis 800 studerande, som nu omfattas av studiestödet, får förhöjd studiepenning. Antalet nya studiestödstagare är uppskattningsvis 1 400-2 000.
Man föreslår att föräldrarnas inkomstbegrepp ändas så att man istället för att beakta de rena förvärvs- och kapitalinkomster som avses i inkomstskattelagen beaktar de skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsterna. Samtidigt höjer man enligt förslaget inkomstgränserna kostnadsneutralt med ca fem procent så att behovsprövningen inte skärps på grund av inkomstbegreppet.
Då man granskar stödet utnyttjas information från inkomstregistret om föräldrarnas förändrade inkomster på basis av den ansökan som kunden lämnat in. Folkpensionsanstalten kan använda information från inkomstregistret även då man behandlar den studerandes inkomstövervakning och räntebidrag.
Man föreslår att grunderna för hur man fastslår stödtiden för ett läsår inom gymnasieutbildningen förenhetligas med grunderna inom yrkesutbildningen, vilket innebär att stödtiden för ett gymnasieläsår förlängs med en månad. Ändringen innebär en bättre ekonomi för ca 15 000 gymnasister. Den genomsnittliga studiepenningen för en gymnasist är ca 115 euro per månad.
Regeringspropositionen ökar studiestödsutgifterna med totalt 7,85 milj. euro under 2019 och fr.o.m. 2020 med totalt 14,2 milj. euro.
Utlåtanden ska lämnas in senast den 3 augusti 2918. Avsikten är att lagarna träder i kraft i början av augusti 2019.
Mer information:
-Virpi Hiltunen, konsultativ tjänsteman, tfn 02953 30110
-Toni Ahva, specialmedarbetare (ministerns intervjuförfrågningar), tfn 02953 30340