Hoppa till innehåll

UKM:s förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2017

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 15.9.2016 13.30
Pressmeddelande

Regeringen föreslår ett anslag på 7 miljarder euro för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för 2017. I enlighet med regeringsprogrammet föreslår man totalt 62 miljoner euro för spetsprojekten för kompetens och utbildning för 2017. Låneersättningen som utbetalas till författare, översättare, tonsättare och illustratörer höjs och man tar i bruk ett system för att sporra audiovisuella produktioner. Man föreslår satsningar på sysselsättning och tillgång till utbildning för unga som står utanför utbildning och arbetsliv.

Grundskolereformen fortsätter. Ibruktagandet av ny pedagogik och nya inlärningsmiljöer påskyndas.  Man stöder skolornas försöksverksamhet och stärker lärarnas kompetens. Totalt 22 miljoner euro riktas under 2017 till digital kompetens, språkförsök samt till främjande av tillgången till grundläggande konstundervisning. Inga nya besparingsbeslut riktas till småbarnspedagogikens, grundskolornas och gymnasiernas statsandelar, men anslagnivån granskas så att den motsvarar den lägre kostnadsnivå som föranleds av konkurrenskraftsavtalet.

Ett anslag på 20 miljoner euro föreslås för att förnya lärarnas grund- och fortbildning under 2017 som en del av spetsprojektet för att förnya grundskolan. Målet är att alla lärare ska ha en möjlighet att utveckla sin kompetens genom hela sin karriär.

Finansieringen för kompetensprogrammet för unga vuxna ökas med 10 miljoner euro, målet är att 1500 unga utbildas och får en yrkesexamen. Av anslagen för det uppsökande ungdomsarbetet riktas 4,5 miljoner särskilt till åtgärder som främjar ungas sysselsättning.

Man föreslår att det reserveras 15,6 miljoner euro för låneersättningen som betalas till författare för utlåning från bibliotek. En regeringsproposition om att låneersättning skall utbetalas även för utlåning från högskolebibliotek som stöder forskning och undervisningsverksamhet är också som bäst under behandling i riksdagen. Låneersättningen gäller i praktiken upphovsmän till verk i tryckt form och upphovsmän till bandispelningar av kompositioner.

Man tar i bruk ett system för att sporra audiovisuella produktioner. Syftet är att lyfta Finlands konkurrenskraft som produktionsland för såväl inhemska som utländska film-, drama-, dokumentär- och animationsproduktioner. Modellen med 25 % återbetalning finansieras till hälften av undervisnings- och kulturministeriet och till hälften av arbets- och näringsministeriet. Innovationsfinansieringscentret Tekes administrerar systemet.
Klientavgifterna inom den småbarnspedagogiska verksamheten lättas för låginkomstfamiljer så att inkomstgränderna för familjer på 2-3 personer höjs och avgiften för det andra barnet är 90 % av avgiften för det första barnet.   Ändringen förbättrar tillgången till småbarnspedagogik och uppmuntrar särskilt ensamstående att ta emot arbete.

Inom utbildning för invandrare och asylsökande ökas finansieringen för grundläggande utbildning, förberedande utbildning, grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, språkundervisning och yrkesutbildning. Summan för ändamålet har preciserats så att den motsvarar den förändrade situationen i fråga och asylsökande. Man har också granskat den elevspecifika finansieringen av utbildning som förbereder för grundläggande utbildning för invandrare på grund av de växande undervisningsgrupperna. Invandrares vägar till utbildning och till arbetslivet påskyndas och erkännandet av tidigare införskaffad kompetens effektiveras. Språkutbildningen integreras som en del av den övriga utbildningen. Man vidtar mer åtgärder som stöder integrering genom kultur, idrott och motion samt ungdomsarbete.

Undervisnings- och kulturministeriets anslagsnivå granskas på basis av konkurrenskraftsavtalet så att det motsvarar det förändrade behovet inom förvaltingsområdets ämbetsverk i fråga om det kalkylerade finansieringssystemet för mottagare av finansiering och högskolor.

Ett anslag på ca 950 miljoner föreslås i undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel, inklusive anslaget för det fria bildningsarbetet, för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik. Målet är att stärka kontinuiteten i småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Inom gymnasieutbildningen strävar man efter att på ett bättre sätt tackla framtidens utmaningar och behov. Finansieringen för allmänbildande utbildning och förskolepedagogik tas till största del från finansministeriets förvaltningsområde som en del av statsandelssystemet för kommunernas basservice.

Totalt 767 miljoner euro föreslås för yrkesutbildningen för 2017. Inom ramen för yrkesutbildningsreformen förnyas hela yrkesutbildningens lagstiftning, finansierings- och styrningssystem samt examenssystemet från och med 2018. Man inför mer inlärning på arbetsplatsen och en ny utbildningsavtalsmodell tas i bruk. I enlighet med regeringsprogrammet träder en kostnadsbesparing på 190 miljoner euro i kraft inom yrkesutbildningen från och med 2017.

Totalt 3,3 miljarder euro föreslås för högskoleundervisning och forskning för 2017. Högskolepolitikens mål är att främja profileringen, den strukturella utvecklingen, arbetsfördelningen och verkningsfullheten. Samarbetet mellan högskolorna och näringslivet stärks i syfte att främja kommersialisering av innovationer. Genom ett särskilt anslag på 30 miljoner euro utvecklas högskolornas undervisning, de digitala inlärningsmiljöerna och förutsättningarna för studier året runt förbättras. Staten är beredd att kapitalisera universiteten under 2017 med tre gången det privata kapital universiteten samlar in, dock högst med 150 miljoner euro.
 
Av Finlands Akademis beviljandefullmakt på 348 miljoner riktas 50 miljoner euro till att stöda universitetens profilering, 30 miljoner till att främja unga forskares arbete samt 10 miljoner euro till finansieringen av forsknings-, utvecklings- och innovationsprogrammet.
 
Ett anslag på 781 miljoner euro föreslås för studiestödet. Andelen för studiepenning och bostadstillägg är ca 655 miljoner euro. Man föreslår bl.a. att beloppet på statsborgen för studielånet höjs, att beloppet för studiepenningen för olika studievägar förenhetligas samt att studiestödstiden för högskolestudier förkortas. Man föreslår att den minskande verkan som föräldrarnas inkomster har på studiepenningen i fråga om studerande på andra stadiet i åldern 18-19 år som bor självständigt slopas. Studeranden överförs till att omfattas av det allmänna bostadsstödet.

Studeranden som studerar utomlands beviljas även framöver studiestöd. Extra kostnader som gäller studiepenningen och bostadskostnader minskar med 160,9 miljoner euro, varav 115 miljoner beror på att studerande översflyttas till att omfattas av bostadsstödet och 45, 9 miljoner euro på inbesparingsbeslut som gäller studiestödet.

463 miljoner euro föreslås för kultur och konst. Andelen tipsvinstmedel är 234 miljoner euro. Målet är att främja konst och kultur samt att trygga förutsättningarna för kreativt arbete samt tillgången till kulturtjänster på olika håll i landet.
Barns och ungas lika möjligheter att delta i konst och kultur förbättras. Principen med procentkonst utvidgas till att omfatta användandet av konst- och kulturtjänster i social- och hälsovården. Totalt 2,8 miljoner euro föreslås för 2017.

162 miljoner euro föreslås för idrott och motion. Andelens om tas ur tipsmedel är 154 miljoner euro. Som en del av regeringsprogrammets spetsprojekt förverkligas projektet en timme motion per dag. Målet med projektet är att alla grundskoleelever rör på sig minst en timme under skoldagen. 7 miljoner spetsprojektfinansiering används för projektet.

75 miljoner euro föreslås för anslagen som gäller ungdomsarbete. Andelen som tas ur tipsmedel är 54 miljoner euro. Finansieringen för spetsprojektet Ungdomsgarantin i riktning mot en samhällsgaranti riktas till åtgärder som fördjupar samarbetet mellan aktörer som erbjuder tjänster för unga och till att samla god praxis som kan utnyttjas på ett riksomfattande plan.

Man föreslår att man använder 546 miljoner euro av tipsvinstmedlen. Av forskningens, konstens och kulturens, idrottens och motionens samt ungdomsarbetets kostnader föreslås 47,7 procent tas ur tipsvinstmedel.
_ _ _

Ytterligare information:

- kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- specialmedarbetare Matias Marttinen, tfn 044 269 3113
- specialmedarbetare Heikki Kuutti Uusitalo, tfn 02953 30164
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen (allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 3 30316
- överdirektör Mika Tammilehto (yrkesutbildning), tfn 0295 3 30308
- överdirektör Tapio Kosunen (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 3 30440
- överdirektör Riitta Kaivosoja (kultur- och konstpolitik), tfn 0295 3 30129
- överdirektör Esko Ranto (ungdoms- och idrottspolitik), tfn 0295 3 30115
- konsultativ tjänsteman Virpi Hiltunen (studiestöd), tfn 0295 3 30110
- direktör Kirsi Kangaspunta (invandringsärenden), tfn 0295 3 30136
- ekonomiplaneringschef Pasi Rentola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30211
- ekonomichef Tiina Heikkinen (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30103
- finanssekreterare Timo Ertola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30083

----

Regeringspropositioner i anslutning till budgetpropositionen:

  • Regeringens proposition till lag om ändring och till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt till lag om ändring av 11 b § i lagen om fritt bildningsarbete. Avlåts under vecka 40.
    • besparingar enligt planen för den offentliga ekonomin
    • Finansieringsreform gällande funktioner i anknytning till den grundläggande utbildningen: finansiering av tilläggsundervisningen, tilläggsfinansiering av förlängd läroplikt, inledande av verksamhet hos en privat anordnare av grundläggande utbildning, finansiering av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, finansiering av förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen
    • Till den grundläggande yrkesutbildningen riktas en besparing på 190 miljoner euro från år 2017.  
    • Yrkesutbildning och examina för invandare kan enligt förslaget finansieras med statsunderstöd.
  • Regeringens proposition till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 § i inkomstskattelagen. Avlåts vid en tidpunkt som meddelas senare.
    • I propositionen föreslås att lagen om studiestöd ändras i enlighet med riktlinjerna i regeringen Sipiläs strategiska program. De viktigaste förslagen är att nivån på studiepenningen för högskolestuderande förenhetligas med studiepenningen för andra stadiet, att beloppet på statsborgen för studielån höjs och att stödtiden avsedd för alla högskolestudier förkortas.
  • Regeringens proposition till lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning och lagen om elev- och studerandevård. Avlåts under vecka 42. Inbesparingar till följd av avregleringen av överlappande förpliktelser noteras i den kompletterande budgetpropositionen.
  • Regeringens proposition till lag om ändring av 2 § i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter och 119 § i lagen om ortodoxa kyrkan. Avlåts under vecka 46.
    • Frysning av de lagstadgade indexhöjningarna som gäller den statliga finansieringen till evangelisk-lutherska kyrkan och statsunderstödet till ortodoxa kyrkan. Enligt 2 kap. 2 § i kyrkolagen ska ett utlåtande om propositionen begäras av kyrkomötet. Kyrkomötet sammanträder den 8-11 november.

Statens budgetpropositon: http://budjetti.vm.fi