OECD:s jämförelse av utbildningssystem offentliggjordes

Utbildning lönar sig

Sambandet mellan utbildning och sysselsättning har genom åren varit detsamma i de flesta OECD-länder. Ju högre utbildning befolkningen har, desto högre är sysselsättningsnivån. I Finland ligger sysselsättningsnivån för personer med examen på högre nivåöver medeltalet för OECD-länderna, på andra utbildningsnivåer motsvarar den OECD-genomsnittet, medan sysselsättningsnivån för finska män såväl hos dem som har utbildning på andra stadiet som hos dem med enbart grundskola ligger under OECD-genomsnittet för män med motsvarande utbildning.

Finland bildar tillsammans med Polen och Frankrike en grupp där ungdomarna genomgår en lång utbildning, och utbildningen varvas inte regelbundet med jobbperioder. Relativt sett är Tjeckiska republiken, Slovakien, Turkiet och Mexico länder med kort utbildning och snabb övergång till arbetskraften.

I Norge har ungdomarna rätt till utbildningsplats på andra stadiet, medan det i Finland är myndigheternas skyldighet att erbjuda utbildningsplatser så att det kalkylmässigt finns en plats för alla som avslutar grundskolan. Utan tillräcklig utbildning blir pojkar i alla OECD-länder mer sannolikt utanför arbetsmarknaden eller arbetskraften. Detta gäller hos de norska pojkarna 5,7 % och de finska 11,9 %.

På andra stadiet syns det för Finland typiska fenomenet att kvinnorna studerar mer än männen. Hos kvinnorna har andelen 19-åringar som avlagt examen kalkylerats till 92 %, mot bara 77 % hos männen, i hela åldersgruppen är andelen 84 %.

I fråga om deltagande i arbetsrelaterad vuxenutbildning ligger Finland internationellt sett på hög nivå. Enligt en jämförelse av deltagandet det senaste året ligger vi fyra efter Danmark, Sverige och USA. Deltagarprocenten är i alla fyra länder runt 45.

Goda resultat till skäliga kostnader

Finland är ett utmärkt exempel på ett land där utbildningskostnaderna i internationellt perspektiv ligger på skälig nivå, men utbildningskvaliteten mätt i inlärningsresultat är hög.

OECD-länderna satsade år 2002 på alla utbildningsnivåer i genomsnitt cirka 6 700 $ per studerande. I de lägre klasserna i den grundläggande utbildningen var kostnaderna 5 300 $, på andra stadiet 7 100 $ och på högre nivå 10 700 $ per studerande. Forsknings- och utvecklingskostnaderna ingår i siffrorna. Hos oss motsvarar de genomsnittliga kostnaderna på alla utbildningsstadier genomsnittet för OECD-länderna. I de lägre klasserna i den grundläggande utbildningen var kostnaderna 5 100 $ per elev, på andra stadiet 6 500 $ ochpå högre nivå 11 800 $.

Fortsatt god utveckling i lärarlönerna

Lärarlönerna i Finland motsvarar genomsnittet för OECD-länderna hos lärarna i de högre klasserna i den grundläggande utbildningen (ca 36 000 $/år). Nivån är den samma som i Danmark och Norge, men bättre än i Sverige och Island. I Luxemburg har lärarna en lön som är två gånger större än lärarlönerna i Finland. Å andra sidan är de finländska lärarlönerna två gånger större än till exempel de ungerska.

Granskningen av löneutvecklingen, i synnerhet när det gäller lärarnas begynnelselön, visar att de finländska lärarlönerna har förbättrats väl mellan åren 1996 och 2003.

De högutbildade blir fler

Finland har en hög befolkningsandel med examen på högre nivå. I åldersgruppen 25-64 år hade en tredjedel examen på högre nivåår 2003. Andelen var större bara i Canada, Förenta staterna och Japan. Bland länderna utanför OECD är andelen större i Ryssland och Israel.

Jämfört med OECD-genomsnittet är de finländska ungdomarna något äldre när de inleder sina högskolestudier, men till exempel i Danmark, Sverige, Tjeckiska republiken och Tyskland inleds högskoleutbildningen vid högre eller samma ålder som i Finland.

Högskolorna toppar internationaliseringen av utbildning

Internationaliseringen av den högre utbildningen fortgår. Studerande från Finland söker sig aktivt till utbildning i andra länder. Syftet är karriärutveckling. Som mottagarland för utländska studerande ligger Finland dock alltjämt under OECD-medeltalet. År 2003 var 2,5 % av landets studerande på högre nivå utlänningar, vilket visserligen är en ökning på nära 50 % sedan 1998.

Det är alltså hos oss klart fler som åker utomlands för att studera än det kommer utländska högskolestuderade till Finland. Bland OECD-länderna tar Australien, Schweiz och Storbritannien i förhållande till ländernas totala antal studerande emot mest utländska studerande på högre nivå.

I Sverige, Island och Norge utgör de finska högskolestuderandena en betydande grupp. I andra länder utgör finländarna mindre än en procentenhet av alla utländska studerande. I Sverige är andelen finländare 15,6 %. I Finland utgör kineserna, ryssarna, svenskarna och tyskarna de största nationalitetsgrupperna. Finland skiljer sig från de övriga nordiska länderna genom att det relativt sett kommer fler studerande hit från Asien och Afrika.

Litet antal undervisningstimmar i Finland

Minimiantalet föreskrivna undervisningstimmar är litet i Finland. Åldersgruppen 7-14 år får lite över 5 500 timmar undervisning per år, mot som mest över 8 000 timmar i Italien. Arbetsmängden utanför skolan, såsom läxor, är också bland de minsta i OECD-länderna. I Korea, som tillsammans med Finland ligger i täten i PISA-studierna, har eleverna utöver en mer än 30 timmars arbetsvecka, rejält över 10 timmar uppgifter i veckan utanför skolan. Hos oss har en studievecka i grundskolan i genomsnitt 25 timmar och eleverna gör cirka 5 timmar läxor och andra skoluppgifter utan för skolan per vecka.

- - -

Ytterligare information:
- undervisningsrådet Matti Kyrö (Utbildningsstyrelsen), tfn (09) 7747 7124
- www.oecd.org/edu/eag2005

Education at a Glance 2005 (ISBN 92-64-01567-1) kan beställas via Suomalainen kirjakauppa, [email protected], tfn (09) 852 7907.