OECD:s rapport: Utbildningsnivån hos unga finländare närmar sig världstoppen

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD gav tisdagen den 18 september ut sin rapport Education at a Glance. Av den årligen utkommande jämförelserapporten över utbildningssystemen framgår bland annat att unga finländare i åldern 15–19 år deltar aktivt i utbildning. Nästan 90 procent av ålderskategorin studerar på hel- eller deltid.

Education at a Glance 2007 redogör med hjälp av jämförelseindikatorer för utbildningens ställning och utvecklingstrender i OECD-länderna och i vissa länder utanför OECD, såsom Ryssland, Brasilien, Chile och Israel. Uppgifterna i rapporten är i huvudsak från 2005.

Unga närmar sig världstoppen i utbildning – den arbetsföra befolkningen kräver mer satsningar

Finländarna i arbetsför ålder (25–64 år) är mindre utbildade än i många av Finlands konkurrentländer. I Finland har 79 procent av den arbetsföra befolkningen avlagt en examen på andra stadiet, mot till exempel 90 procent i Tjeckien. Finland ligger på tionde plats bland OECD-länderna. Också i bland annat Danmark, Tyskland, Sverige och USA samt i Estland och Ryssland bland länderna utanför OECD har en större andel av den arbetsföra befolkningen avlagt examen på andra stadiet.

Högre examen (universitets- eller yrkeshögskoleexamen) har avlagts av 18 procent av de arbetsföra finländarna, varmed Finland kommer in på 15:e plats bland OECD-länderna. I bland annat Danmark, Sverige, Japan, Sydkorea, Storbritannien, USA och Norge är denna andel större. Om man inkluderar genomgången institututbildning kommer utbildningsnivån hos de arbetsföra finländarna närmare världstoppen.

Den yngre åldersklassen (25–34 år) är i Finland bättre utbildad än den arbetande befolkningen i gemen. I denna ålderskategori har 89 procent avlagt examen efter grundskolestadiet, vilket ger Finland en placering på sjätte plats inom OECD. Högre examen har avlagts av 27 procent, och Finland ligger därmed som 11:e i jämförelse med de övriga OECD-länderna. Utbildningsnivån hos den arbetsföra vuxenbefolkningen i Finland kommer sannolikt att närma sig världstoppen i takt med att de stora årskullarna går i pension.

Utbildningsutgifterna per studerande ligger något över OECD:s medeltal

Finlands utbildningsutgifter är på medelnivå inom OECD. USA, Schweiz och Norge investerar mest pengar per studerande räknat i absoluta belopp. I proportion till bruttonationalprodukten ligger Finlands utbildningssatsningar något under medelnivån i OECD. Israel, Island och USA satsar proportionellt sett mest pengar på utbildning.

Trots att Finlands utbildningsutgifter är på medelnivå bland västländerna, håller utbildningens effektivitet högsta klass. Studieaktiviteten bland finländska ungdomar är hög och till exempel inlärningsresultaten på grundskolestadiet är i toppklass i världen.

Finländska ungdomar deltar aktivt i utbildning

Nästan 90 procent av finländska ungdomar i åldern 15–19 år studerar på hel- eller deltid. Andelen studerande ungdomar har ökat stadigt sedan 1995, då den uppgick till cirka 80 procent av åldersklassen. Den största andelen studerande ungdomar finns i Grekland och Belgien där klart över 90 procent av åldersklassen studerar.

Då arbetskraften krymper kan Finland komma att drabbas av att omkring 43 procent av de unga vuxna (20–29 år) studerar på hel- eller deltid. Andelen är klart störst inom OECD. Som följande kommer Danmark och Sverige, med under 40 procent studerande unga vuxna, medan medeltalet i OECD var ungefär 25 procent 2005. Ännu 1995 var andelen studerande i ålderskategorin 20–29 år under 30 procent, och den hade stigit till omkring 38 procent 2000. Det är möjligt att siffrorna för Finlands del höjs av kalkyleringsmetoden där rätten att ta flera examen höjer andelen studerande.

Färre undervisningstimmar på grundskolestadiet ger toppresultat

I Finland tillbringar barn i åldern 7–14 år mindre tid i den organiserade undervisningen (obligatoriska lektioner enligt läroplan) än i de övriga OECD-länderna. Finländska barn i åldern 7–14 tillbringar totalt omkring 5 400 timmar i skolan, medan timantalet i till exempel Nederländerna och Italien överstiger 8 000 timmar. Färre skoltimmar än de finländska barnen har barn i Slovenien och Norge. Trots färre undervisningstimmar har finländska barn upprepade gånger uppnått toppresultat i till exempel PISA-jämförelsen.

Utbildningsnivån inverkar på utslagningsrisken för unga vuxna

Enligt statistik har utbildningsnivån en klar inverkan på utslagningsrisken hos unga vuxna. I Finland är av personer i åldern 25–29 som saknar utbildning på andra stadiet 15 procent arbetslösa eller inte i utbildning, medan motsvarande andel bland personer med högre utbildning eller utbildning på andra stadiet är under 5 procent. Bland personer i åldern 20–24 år som saknar utbildning efter grundskolestadiet är något över 10 procent arbetslösa eller inte i utbildning. Bland personer i samma ålderskategori som avlagt examen på andra stadiet är andelen arbetslösa eller utanför utbildning fem procentenheter lägre.

Lärarlönerna på grundskolestadiet medelnivå i OECD

I en jämförelse av lärarlönerna ligger finländska lärare på medelnivå bland OECD-länderna. I relation till köpkraften är startlönen för en klasslärare i Finland klart under hälften av den högsta lärarlönen inom OECD, i Luxemburg, men ändå över fem gånger högre än den sämsta lärarlönen, i Polen. I de nordiska länderna förtjänar de danska och norska lärarna i de lägre årskurserna bättre än sina finländska kolleger, men i de högre årskurserna och på andra stadiet har de finländska lärarna i stort sett knappat in skillnaden.

Under de senaste åren har lärarlönerna utvecklats positivare i Finland än i de andra länderna i jämförelsen. Sedan 1996 har startlönerna höjts med drygt en tredjedel, vilket brädas endast av Ungern.

_ _ _

Ytterligare information:
- undervisningsrådet Matti Kyrö (Utbildningsstyrelsen), tfn (09) 7747 7124
- www.oecd.org
Education at a Glance 2007 (ISBN 978-92-64-03287-3) kan beställas via Suomalainen kirjakauppa: [email protected], tfn (09) 852 7907.