Ny utbildningsmodell för invandrare
Lagen om fritt bildningsarbete ändras

Regeringen har överlämnat en proposition om ändring av lagen om fritt bildningsarbete. I lagförslaget föreslås att det ska skapas en ny utbildningsmodell för undervisning i läs- och skrivkunskap för invandrare i form av fritt bildningsarbete. Målet är att studiemöjligheterna när det gäller läs- och skrivkunskap för invandrare ska bli mångsidigare och att invandrares vägar till utbildning och till arbetslivet ska försnabbas.

Ett centralt innehåll i den nya utbildningen är studier i läs- och skrivkunskap och i finska eller svenska samt annat innehåll enligt syftena med lagen om integration. Studierna ska kunna kombineras med praktiskt inriktat innehåll.
– Lagändringen utgör ett led i vårt arbete för att utveckla utbildningen för invandrare, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

– Invandrarnas vägar till utbildning och till arbetslivet är för stela och långa. Till exempel föräldrar med invandrarbakgrund som sköter barn hemma faller ofta utanför utbildningsutbudet. Medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler och sommaruniversitet är redan i dagsläget viktiga aktörer som utbildar och integrerar invandrare. Nu tar vi detta kunnande och det rikstäckande nätverket i ny användning, säger ministern.

En målgrupp för utbildningen är särskilt invandrare som behöver flexibla utbildningsmöjligheter eller möjligheter att studera på deltid. Målet är att utbildningen ska nå och betjäna målgrupper som för närvarande faller utanför utbildningsutbudet, t.ex. hemmaföräldrar och personer med behov som i dagens läge inte möts av annat utbildningsutbud. Deltidsstudierna lämpar sig också för personer som arbetar. Utbildningsmodellen utnyttjar flexibiliteten och mångsidigheten i det fria bildningsarbetet, liksom även särdragen hos olika former av läroinrättningar.

Det tas inte ut avgifter av de studerande för undervisning som godkänts i deras integrationsplan, utan staten bekostar 100 procent av den utbildning som ingår i studerandens integrationsplan. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen det maximala antalet studerandeveckor och undervisningstimmar inom ramen för statsbudgeten.

I propositionen beaktas att de uppgifter som gäller invandrarnas läs- och skrivkunskap överförs till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde från år 2018. De har tidigare hört till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde.

Lagen ska dessutom ändras så att en folkhögskola som i huvudsak ordnar utbildning för gravt handikappade ska kunna beviljas en större statsandel. Maximibeloppet ska höjas från 57 procent till 80 procent. Undervisnings- och kulturministeriet beviljar stödet på basis av ansökan.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2018.
– –
Regeringens mål är att invandrares övergång till utbildning och till arbetslivet ska försnabbas. Beslut om den nya utbildningsmodellen för invandrare fattades i samband med regeringens halvtidsöversyn i april 2017.
Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupper har tidigare sammanställt totalt 99 åtgärder för att försnabba invandrares vägar till utbildning. Gränserna mellan integrationsutbildning och annan utbildning ska suddas ut med målet att såväl de språkliga som de yrkesmässiga färdigheterna ska utvecklas samtidigt. De ansvariga högskolorna sörjer för att invandrare med högskolebehörighet vägleds in på lämpliga studier. Den grundläggande utbildningen för vuxna har förnyats och lärarnas kompetens utvecklas.

Statsrådets beslut: Valtioneuvoston päätökset

 Mer information
    Heikki Kuutti Uusitalo, specialmedarbetare, tfn 0295 330 164
    Kirsti Kotaniemi, regeringsråd, tfn 0295 330 408