Marianne Huusko utbildningsexportens stigfinnare
Ambassadören för utbildningsexport Marianne Huusko har en utmanande uppgift: hur ska Finlands internationellt mest kända varumärke ge upphov till framgångrik affärsverksamhet?
Hur ska det finländska kunnandet om utbildning omvandlas till exportintäkter?
Marianne Huusko började jobba som Finlands ambassadör för utbildningsexport i september och hon har redan grubblat mycket på den här frågan. Hon är den första finländska ambassadören som på heltid ska ägna sig åt att utveckla utbildningsexporten.
- Idén om att inrätta en ambassadör för utbildningsexport kom från utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen. När han reste lade han märke till att Finlands mest kända varumärke är jämlik utbildning av hög kvalitet, berättar Huusko.
Mykkänens iakttagelse var inte ny i sig. På 2000-talet var de finländska eleverna framgångsrika i Pisa-testet och den finländska lärarutbildningen väckte beundran. Trots det starka varumärket och efterfrågan har Finland inte klarat av att utnyttja exportmöjligheterna så effektivt som man kunde önska.
Det är nu Huuskos uppgift att blåsa liv i elden.
Vad då utbildningsexport?
Var avses egentligen med utbildningsexport?
Enligt undervisnings- och kulturministeriets breda definition kan all affärsverksamhet som har att göra med utbildning, utbildningssystem eller överförande av kunskap räknas som utbildningsexport när någon i utlandet betalar för produkten eller tjänsten.
Enligt Huusko sträcker sig utbildningsexporten i flera väldigt olika riktningar eftersom det gäller helt olika saker inom till exempel småbarnspedagogik eller högskoleutbildning.
- Den mest dominerande formen av utbildningsexport är utbildning som siktar på högskoleexamen. Inom detta område rör det sig mycket pengar, men samtidigt är det mest konkurrens där, förklarar Huusko.
Utöver högskoleexamina görs det också mycket affärer som rör lärmiljöer:
- Det finns företag som bygger hälsosamma och säkra skolbyggnader. Och så finns hela den digitala biten: det finns en växande efterfrågan på digitala lärmiljöer, pedagogiska spel och mer traditionella läromedel. Vi har kunnande om alla de här i Finland.
Stora utmaningar men ännu större potential
Enligt Marianne Huusko är utbildningsexportens största utmaning att stora principer ska göras till produkter och marknadsföras.
- Hur ska vi till exempel utveckla en produkt eller tjänst av lärarutbildningen så att den kan exporteras? Det finns finländska företag som funderar på den här typens frågor varje dag.
Men när de gäller också de svåraste frågorna lönar det sig att fundera ut lösningar tillsammans eftersom det finns stort framtida potential i utbildningsexporten. Enligt Huusko är de etablerade utbildningssystemen i många delar av världen i ett brytningsskede, liksom många andra sektorer. Kundorientering, digitalisering och den unga befolkningen i utvecklingsländerna erbjuder stora exportmöjligheter för Finland som är ett föregångarland inom utbildningssektorn.
Regeringen har också upptäckt de här möjligheterna.
I regeringsprogrammet fastställdes målet att öka utbildningsexporten från 260 miljoner till 350 miljoner före 2018. Just nu ser det åtminstone ut som om regeringen beslutsamt gått in för att genomföra denna plan – till exempel införandet av terminsavgifter för studerande utanför EU- och EES-området gör det möjligt för högskolorna att utvidga utbudet av studieprogram på främmande språk, berättar Huusko.
Samordnare och försäljare
I sin roll som ambassadör för utbildningsexport kommer Huusko att agera både samordnare och försäljare.
Som samordnare ska Huusko vara kontaktperson mellan utrikesministeriet, ambassaderna, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, andra intressegrupper och givetvis företag. Samordningen av det mångfasetterade Team Finland-nätverket oroar inte Huusko. I sitt tidigare uppdrag som Finlands biträdande EU-ambassadör hade hon dagligen arbetsuppgifter som gällde hela statsförvaltningen.
- Jag tror att jag har något att ge Team Finland, jag är van att arbeta så att utrikesministeriet inte är ensam aktör. Jag vet hur man jämkar och får saker till stånd, sammanfattar Huusko.
I sin roll som försäljare ska Huusko delta i exportfrämjande resor med olika ministrar. I slutet av september deltog ambassadör Huusko i en Team Finland-resa till Egypten under ledning av utrikeshandels- och utvecklingsminister Mykkänen. I början av oktober blir det en resa till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten tillsammans med en delegation under undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonens ledning.
- Under exportfrämjande resor öppnas utländska dörrar för finländska företag och förtroendet för Finland stärks. Vi visar helt enkelt att den finländska statsförvaltningen litar på de här företagen, varför skulle inte ni göra det samma?
Dialog och framgångsrika affärer
Huusko påminner om att utbildningsexport ytterst sällan nuförtiden betyder att man säljer en produkt direkt till utlandet. Målet är snarare att försöka skapa en dialog för att identifiera mållandets behov.
- Utbildningsexport handlar i grund och botten om att höja utbildningens nivå genom interaktion.
Det gör det svårare att definiera vad utbildningsexport innebär: när övergår internationell dialog och knytande av kontakter till att vara export? Och hur räknar man värdet i att en finsk högskola ingår i ansedda nätverk? Det lönar sig med andra ord inte att definiera begreppet allt för snävt.
- Men inte är vi så blåögda att vi stöder andra bara av vårt hjärtas godhet. Målet är att utveckla framgångsrik affärsverksamhet, sammanfattar Huusko.
Topi Houni
Skribenten är praktikant vid utrikesministeriets enhet för aktualitetskommunikation