Lagstiftningsändringarnas konsekvenser för verkstadsverksamheten har utretts
En verkstadsarbetsgrupp har bedömt behovet av att revidera lagstiftningen om verkstadsverksamheten. Verkstadsverksamheten har genomförts som sektorsövergripande stödtjänster för kommuners, samkommuners och arbetsförvaltningens socialservice och sysselsättnings- och utbildningstjänster, och därför inverkar flera olika lagar på verkstadsverksamheten. Utöver ungdomslagen finns det dock ingen författning där det föreskrivs om ordnandet av verkstadsverksamhet.
I den utredning som nu publicerats har man sammanställt den lagstiftning som påverkar verkstadsverksamheten, de bestämmelser som försvårar verkstadsverksamheten, motiveringar till behov av ändringar och rekommendationer för att utveckla verkstadsverksamheten på ett sektorsövergripande, flexibelt och kundorienterat sätt.
– Arbetsgruppen har beslutat att inte föreslå en enda lösningsmodell, utan har i sitt arbete fokuserat på att söka olika möjliga alternativ som det går att bygga vidare på. Verkstäderna påverkas av de reformer som genomförs inom både social- och hälsovårdstjänsterna och arbetskraftstjänsterna, och de bör beaktas vid den fortsatta beredningen, konstaterar arbetsgruppens ordförande, överdirektör Esko Ranto.
Arbetsgruppen rekommenderar att verkstadsverksamheten betraktas som sektorsövergripande service när det föreskrivs om ordnandet och finansieringen av den. Det föreslås att det föreskrivs om en åtgärd som är förlagd till verkstäderna och som svarar på behov av stöd och handledning hos unga och vuxna som har varit arbetslösa länge eller som behöver sektorsövergripande stöd. Dessutom bör samarbetet kring verkstadsverksamheten med olika aktörer utvecklas och utvidgas. Även verkstädernas ställning inom utbildningsverksamheten som helhet kräver fortsatt utredning.
Verkstädernas fortsatta verksamhet tryggas av att det i fråga om verkstadsträningen skapas ett antal lagstadgade åtgärder för verkstadsperioden.
Begränsningar av de åtgärder som anknyter till verkstadsverksamheten – t.ex. begränsningar av åtgärdens organisation, syfte, mål, innehåll eller varaktighet eller av utbildningsbakgrunden eller åldern för den person som deltar i verkstadsverksamheten – minskar möjligheterna att genomföra åtgärden vid verkstaden.
För att verkstadsverksamheten även i fortsättningen ska kunna ordnas på ett sektorsövergripande, flexibelt och kundorienterat sätt, måste det vid den kommunala verkstaden vara möjligt att genomföra arbetsprövning och lönesubventionerat arbete. Dessutom bör den kommunala verkstaden få arbetskraftspolitiskt stöd.
Arbets- och näringsförvaltningens anvisningar, t.ex. om beviljande av lönesubvention, behöver förenhetligas för att arbetssökande ska kunna behandlas lika. Dessutom bör man utreda möjligheterna att utveckla även andra slags arbetskraftspolitiska åtgärder för att stödja och hänvisa personer som länge varit arbetslösa till arbetsmarknaden.
Lagstiftningsreformernas konsekvenser för verkstadsverksamheten. Verkstadsarbetsgruppens utredning.
Mer information: Merja Hilpinen, specialsakkunnig, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 418