Lagförslag om stödet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen på remiss
Undervisnings- och kulturministeriet ber om utlåtanden om utkastet till regeringens proposition om reformen av stödet för lärande och skolgång inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. De ändringar som gäller lagen om grundläggande utbildning har beretts utifrån föresatserna i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen hösten 2024. Utlåtanden kan lämnas fram till den 18 juni 2024.
Syftet med lagförslaget är att i enlighet med regeringsprogrammet trygga ett tillräckligt stöd för eleverna och minska undervisningspersonalens administrativa börda. Stöd för lärandet ska tillhandahållas individuellt och i enlighet med elevens behov. Stödformerna behöver förenhetligas och förtydligas i hela landet. Det är fortfarande även möjligt att ge behövlig undervisning i smågrupper samt undervisning i specialklasser.
– Genom reformen av stödet stärker vi lärandet hos alla elever och deras förutsättningar att klara av den grundläggande utbildningen med tillräckliga grundläggande färdigheter. Reformen genomförs på ett sådant sätt att det säkerställs att alla har tillgång till tillräckligt med stödåtgärder. Propositionen minskar också avsevärt undervisningspersonalens administrativa arbete och frigör på så sätt mer tid för att bemöta eleverna. Det är den här regeringsperiodens viktigaste reform inom den grundläggande utbildningen, säger undervisningsminister Anna-Maja Henriksson.
Ett centralt mål med reformen är att stärka de proaktiva stödåtgärderna. Avsikten är att eleven ska få stöd för sitt lärande i ett så tidigt skede som möjligt och med låg tröskel.
Dessutom föreslås det att bestämmelserna om bildande av undervisningsgrupper preciseras för att göra det möjligt att få stöd i den egna skolan och klassen. Det utfärdas närmare bestämmelser om elevspecifika stödåtgärder som baserar sig på starkare behov av stöd. I dessa ingår både undervisning som delvis ordnas i smågrupper och som vid behov ordnas helt och hållet i en specialklass. Avsikten är också att noggrannare avgränsa de åtgärder som förutsätter avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen.
Ett centralt mål är också att förtydliga beslutsfattandet som gäller stödåtgärder och att till alla delar minska lärarnas skyldighet att föra in uppgifter i stödhandlingarna. Enligt förslaget ska antalet pedagogiska handlingar för stödet minskas och beredningsprocessen i fråga om dessa göras enklare, dock så att det är möjligt att identifiera och bedöma stödbehoven på ett ändamålsenligt sätt.
Som ett led i reformen föreskrivs det också om tjänsten om konsultativ sjukhusundervisning och bestämmelserna om förlängd läroplikt revideras. I fråga om dessa hänger reformbehovet samman med barns och ungas ökade psykiska symtom i skolorna samt med de behov av uppdatering som framkommit i samband med utvidgningen av läroplikten. Samtidigt tas den undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde in på lagnivå och stärks därmed rättigheterna för barn och unga med funktionsnedsättning.
Utöver dessa uppdateras flera förordningar så att de motsvarar den reviderade lagen om grundläggande utbildning, bland annat förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet. I fortsättningen ska det i lagen om grundläggande utbildning ingå bestämmelser om vissa uppgifter för speciallärare och specialklasslärare, i förordningen bestämmelser om behörighetsvillkoren för speciallärare och specialklasslärare.
Målet är att regeringens proposition lämnas till riksdagen hösten 2024 och att den reviderade lagstiftningen träder i kraft inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen den 1 augusti 2025. För att säkerställa genomförandet av reformen kommer man att stärka kompetensen i fråga om stödet hos alla lärare i hela landet och trygga tillräckliga personalresurser för att genomföra stödet.
Mer information: Eeva-Riitta Pirhonen, överdirektör, tfn 02953 30258