Kunskaperna i svenska språket har försvagats efter att provet upphörde att vara obligatoriskt i studentexamen
I en färsk utredning som gjorts på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet redogör man för hur slopandet av det obligatoriska provet i det andra inhemska språket i studentexamen, dvs. svenska eller finska, har inverkat på språkkunskaperna. Utredningen överlämnades till undervisningsminister Anna-Maja Henriksson den 21 mars.
Antalet studerande som skriver studentexamensprovet i det andra inhemska språket har minskat avsevärt sedan man år 2004 avskaffade de obligatoriska proven i det andra inhemska språket i studentexamen.
- Läget är oroväckande eftersom utredningen visar att särskilt de svenska språkkunskaperna har försvagats betydligt efter att man slopade det obligatoriska andra inhemska språket i studentexamen från och med våren 2005. Därför är det mycket bra att undervisningen i B1-svenska utökas med en årsveckotimme i årskurs 7 i den grundläggande utbildningen från och med hösten 2024. Nu behövs det ett långsiktigt och planmässigt utvecklingsarbete som gäller alla utbildningsstadier, så att språkkunskaperna i de båda inhemska språken förblir starka också i fortsättningen, säger undervisningsminister Anna-Maja Henriksson.
Procentuellt har antalet personer som skriver provet i svenska sjunkit mest mellan åren 2004 och 2009 (42 %). Läget har jämnat ut sig efter det, men år 2023 var antalet som skev svenska under 12 000 för första gången.
Skillnaderna mellan kvinnor och män vad gäller deltagandet i studentexamensprovet i svenska är stora. Under åren 2017─2022 var andelen män som skrev provet cirka 21─26 procent, medan kvinnornas deltagarprocent varierade mellan 43─55 procent. Även i gymnasiets avgångsbetyg finns det tydliga skillnader mellan kvinnor och män i svenska vitsorden. Ungefär 20 procent av männen har minst vitsord 8, medan motsvarande gäller drygt 40 procent av kvinnorna.
I de svenskspråkiga gymnasierna skriver största delen fortfarande provet i finska (drygt 80 procent), men det som har förändrats är att allt fler hellre skriver provet i den medellånga lärokursen i stället för den långa lärokursen. Antalet studerande som skriver B-lärokursen i finska har ökat kraftigt. År 2023 valde sammanlagt 31 procent av de studerande att skriva den medellånga lärokursens prov i finska i studentexamen. Också den andel studerande som beslutar sig för att inte skriva finskaprovet överhuvudtaget har ökat (17 procent år 2023). I andelarna finns dock regionala skillnader.
Studierna i svenska svåra för många i högskolorna
Enligt de enkäter som besvarades av högskolestuderande och högskolelärare inom ramen för utredningen har många studerande i högskolorna svårigheter med att genomföra studierna i svenska. Det ordnas stöd av många olika slag för de studerande som utgår från en låg kunskapsnivå.
I de svenskspråkiga högskolorna är skillnaderna mellan de studerandes kunskaper stora. Detta kan förklaras främst med de studerandes tvåspråkiga eller enspråkiga bakgrund. Enligt de studerandes och lärarnas svar borde man förbättra möjligheterna att ha separata grupper enligt kunskapsnivå och betona de praktiska färdigheterna på alla skolstadier i stället för grammatiken, och i synnerhet öva de muntliga språkkunskaperna.
Förslag till åtgärder för att stärka språkkunskaperna
I utredningen framförs förslag till gemensamma åtgärder. I grundskolan borde Utbildningsstyrelsen ha en möjlighet att styra och övervaka genomförandet av läroplanerna. Det skulle också vara viktigt att införa ett muntligt prov i studentexamen så fort som möjligt. Dessutom borde man bereda nationella rekommendationer för högskolorna om enhetliga förfaranden och kriterier för bedömningen, som garanterar att studerande behandlas på lika villkor.
Utvecklingen vad gäller kunskaperna i det svenska språket har varit negativ nu i 20 år, dvs. sedan man slopade det obligatoriska provet i det andra inhemska språket i studentexamen. Om man vill ändra riktningen är det ännu inte för sent. Det är möjligt genom ett systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete på alla skolstadier, som innebär att vi samtidigt sörjer för att det finns service på svenska också i framtiden.
För att nå målen när det gäller de svenskspråkigas studier i finska språket borde man beakta och erbjuda de studerande möjligheter att utveckla sina kunskaper i finska oberoende av deras språkliga bakgrund. I synnerhet de produktiva och praktiska färdigheterna, både muntliga och skriftliga, borde stå i fokus. Det är viktigt att främja en tolerant och uppmuntrande studiemiljö, så att man kan stärka de studerandes motivation, intresse, självförtroende och tillit när det gäller deras eget kunnande och därmed främja språkkunskaperna i finska.
Utredningen genomfördes av docent Taina Juurakko-Paavola från Tammerfors universitets språkcentral och av undervisningsråd FD Yvonne Nummela från Utbildningsstyrelsen.
Mer information:
- Taina Juurakko-Paavola (Tammerfors universitet), tfn 050 4377 421
- Yvonne Nummela (Utbildningsstyrelsen), tfn 029 533 1523
- Pamela Granskog (undervisnings- och kulturministeriet), tfn 02953 30195