Kulturarvet ger lösningar för att bygga en hållbar framtid
Förslaget till kulturarvsstrategi för åren 2022–2030 har färdigställts. Kulturarvet förenar oss alla och är en viktig resurs när det gäller att bygga en hållbar framtid. De viktigaste värderingarna i strategin är hållbarhet, mångfald och likabehandling. Ett genomgående värde är också ansvaret för att bevara och skydda kulturarvet för kommande generationer.
Utgångspunkten för strategin är att det mångfaldiga materiella, immateriella och digitala kulturarvet och kulturmiljöerna ska värnas, utvecklas och utnyttjas som en resurs för hela samhället. Målet är att kulturarvet ska värdesättas och att det ska vara allas vårt gemensamma ansvar att skydda och bevara detta kulturarv.
Målet är att allas rätt till kulturarvet ska tillgodoses och att alla aktivt ska främja kulturarvet. Dessutom är målet att kulturarvets stora samhälleliga betydelse ska vara identifierad. Kulturarvet är en resurs som ökar allas välfärd.
- Kulturarvet är vårt samhälles dolda resurs, som bör lyftas fram och utnyttjas mångsidigt. Det erbjuder alternativ för ett hållbart och gott liv, säger forsknings- och kulturminister Petri Honkonen.
- Det är fint att de här möjligheterna har identifierats i stor utsträckning i strategiförslaget. Jag vill för min egen del sporra till ett ännu mera omfattande samarbete för kulturarvet, säger ministern.
Mot en hållbar livsstil
Övergången till en hållbarare livsstil har påskyndats genom kunskaper och färdigheter i anslutning till kulturarvet. Målet är att kulturmiljöerna ska används och vårdas på ett hållbart sätt. Aktörerna inom kulturarvssektorn är vägvisare för koldioxidsnål och hållbar verksamhet.
Bildning, kunnande och samhällets förmåga att vårda och utnyttja kulturarvet stärks genom kulturarvsfostran och livslångt lärande. Kunnandet och utbildningen ska utvecklas så att de motsvarar både branschens egna och samhällets föränderliga behov och stöder bildning och kreativitet. Kulturarvsforskningen är tvärvetenskaplig och internationell och dess forskningsresultat utnyttjas i stor utsträckning.
Kulturarvet identifieras som samhällets gemensamma kapital
Uppföljningen av kulturarvets effekter i fråga om ekonomi, sysselsättning och regional dragningskraft utvecklas. Hållbar turism baserad på kulturarv och kulturmiljöer främjas. Utvecklande av de nuvarande finansieringsformerna och möjligheterna till nya incitament utreds.
Kulturarvet är en allt viktigare resurs för kreativ ekonomi och annan affärsverksamhet.
Bakgrund
Utarbetandet av en kulturarvsstrategi ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering (2019). Målet är att statsrådet utifrån förslaget ska fatta ett principbeslut om en kulturstrategi som sträcker sig fram till 2030.
Utarbetandet av strategin genomför också den Europeiska kulturagendan (European Agenda for Culture), som Europeiska kommissionen godkände 2018. I agendan uppmanas medlemsländerna att utarbeta egna nationella strategier på kulturarvets område. Vid utarbetandet av kulturarvsstrategin utnyttjades även resultaten av den kulturmiljöstrategi som avslutades 2020.
Mer information: Mirva Mattila, kulturråd, UKM, tfn 0295 330 269