Förslag till Finland: Finland 100+
Visionen för den högre utbildningen och forskningen siktar mot att höja utbildningsnivån
Resultatet av arbetet med visionen för högre utbildning och forskning är ett ”Förslag till Finland: Finland 100+”. I förslaget drar man upp riktlinjer för hur högskoleutbildningen och forskningen borde utvecklas fram till år 2030. Finlands framgångssaga grundar sig även i framtiden på bildning och kompetens. Målet är att minst hälften av alla unga vuxna avlägger en högskoleexamen. Samhället ska enligt förslaget satsa mer på forsknings- och utvecklingsverksamhet än för tillfället. Förslaget lades fram under ledning av undervisningsminister Sanni Grahn- Laasonen den 24 oktober 2017.
Ändringarna i den globala ekonomin, den nya teknologins utvecklingskostnader samt gränsöverskridande kompetenskonkurrens förutsätter att också den finländska högskoleutbildningen och forskningen förnyas. Globala problem som berör hela mänskligheten förutsätter att man på ett bättre sätt utnyttja vetenskap och teknologi. Med tanke på samhällets förmåga till förnyelse och innovationsverksamheten är det oroväckande att Finland har förlorat 1990-talets topplacering i de internationella jämförelserna av utbildningsnivåer.
- Den globala konkurrensen om kunskap blir allt hårdare. Finland har ingen annan strategi för framgång än att vara den kunnigaste nationen. Finland bör sikta mot att ha den bäst utbildade arbetskraften. Det här förutsätter att man höjer utbildningsnivån, det öppna utbildningsutbudet, kontinuerligt lärande, internationella nätverk, kvalitet, verkningsfullhet samt stora satsningar på IKT-verksamhet, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.
För att svara mot framtidens kompetensbehov behövs mer kompetens, högskoleutbildning av hög kvalitet, forskning och innovationsverksamhet samt en stark koppling till ny information som kommer till på annat håll. Då visionen förverkligas kommer bildning, kunskap, vetenskap och teknologi på ett bättre sätt människorna och samhället till godo. Öppenhet inom utbildning samt forsknings- och innovationsverksamhet gör att högskolornas kunskap kan utnyttjas av samhället på ett omfattande sätt.
Universiteten och yrkeshögskolorna vågar genomföra reformer, producera lösningar, reformera samhället och näringslivet samt skapa grunden för framgång och välfärd. Högskolorna har nationella och internationella nätverk och är uppskattade partners. Högskolorna har attraktionskraft och är välmående arbets- och studiesamfund.
- Denna vision är ett förslag till Finland om att ändra riktning. Visionen kan nu fritt utvärderas. Även regeringen diskuterar visionen inom en snar framtid. Härnäst måsta vi staka ut vägen till förverkligandet av visionen. Också det här sker genom inkluderande dialog under ministeriets ledning, säger Grahn-Laasonen. Fram till 2030 växer hela befolkningens kompetenskapital. Alla har tillgång till högskoleutbildning. Minst 50 % av unga vuxna i åldern 25-34 avlägger en högskoleexamen. Flexibla och individuella studievägar och examina möjliggör kontinuerligt lärande i livets olika skeden. Högskolornas utbildningsutbud är på ett flexibelt sätt tillgängligt för olika användargrupper.
Digitalisering och öppenhet förnyar undervisningen, lärandet, forsknings- och innovationsverksamheten samt högskolorna och öppnar nya kanaler för verkningsfullhet. Finländska högskolor erbjuder den bästa undervisningen i världen och världens bästa inlärningsmiljöer. Utbildningen utvecklas utgående från den studerande.
År 2030 investeras det stort i forsknings- och utvecklingsverksamhet. I och med offentlig och privat satsning på FoU-verksamhet höjs BNP med 4 %. Universitetens och yrkeshögskolornas internationella samverkan inom föregångsnätverken stärker kvaliteten inom högskolorna och Finlands dragningskraft. I Finland skapas internationellt attraktiva forsknings- och innovationskonsortier som förenar olika aktörer. Idéer leder till produkter och service. År 2030 är universiteten och yrkeshögskolorna starka institutioner som medborgarna litar på. I Finland uppskattas bildning, vetenskap och kompetens. Välmående högskolesamfund är Finlands styrka och konkurrensfaktor. Högskolorna är Finlands bästa arbetsplatser. Lagstiftningen, styrningen och finansieringspraxisen stärker universitetens och yrkeshögskolornas dynamiska utveckling och differentiering inom utbildning, forskning och innovationsverksamhet. Det finns färre högskolor och de är mer effektiva.
Universiteten och yrkeshögskolorna utnyttjar ändringskrafter i världsekonomin. Universiteten och yrkeshögskolorna är ansvarsfulla, kloka och modiga förnyare och problemlösare. Högskolornas öppna verksamhetspraxis och en allt starkare internationalitet öppnar nya kanaler för verkningsfullhet.
Finlands välfärd och konkurrenskraft grundar sig på hög kompetens och produktivitet, hållbar tillväxt och kontinuerlig förnyelse. Högskolornas sätt att fungera garanterar att kvaliteten, produktiviteten och effektiviteten hela tiden förbättras.
Ytterligare information:
- ministerns specialmedarbetare Heikki Kuutti Uusitalo, tfn 0295 3 30164
- kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- undervisningsråd Ulla Mäkeläinen, tfn 0295 3 30223
_ _ _
Undervisnings- och kulturministeriet har våren 2017 inlett beredningen av visionen för den högre utbildningen och forskningen. Visionens teman har beretts i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet, högskolornas ledning, personal och studerande samt forskningsinstitutionernas intressentgrupper. Riktlinjerna för visionen har förverkligats, uppskattats och vidareutvecklats av tusentals människor vid temaseminarier, workshops och brainstorming på webben. Under arbetets gång har man slagit fast ett gemensamt mål för ett effektivare och mer internationellt högskole- och forskningssystem av hög kvalitet i Finland senast år 2030.