Hoppa till innehåll

Införandet av terminsavgifter hindrade inte högskolornas internationalisering – avgiftsintäkterna kan höjas ytterligare

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 10.2.2022 10.01
Pressmeddelande

Den arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet för att följa upp och utvärdera ibruktagandet av terminsavgifter vid högskolorna har slutfört sitt arbete. Under 2017–2021 har arbetsgruppen följt med och bedömt vilka konsekvenser införandet av terminsavgifter har för tillströmningen av studerande och för internationaliseringen av högskolorna samt samlat in uppgifter om högskolornas praxis i fråga om terminsavgifter och stipendier.

Enligt arbetsgruppen har införandet av terminsavgifter inte haft någon långvarig negativ inverkan på högskolornas internationalisering eller på intresset hos studerande från länder utanför EU/EES-området att studera vid finländska högskolor. Införandet av terminsavgifter har inte heller hindrat den övriga internationaliseringsutvecklingen vid högskolorna. Antalet internationella studerande minskade omedelbart efter det att avgifterna togs i bruk, men antalet nya utländska studerande har nu överskridit den nivå som föregick införandet av avgifterna.

År 2020 deltog drygt 5 800 nya utländska studerande i utbildning som leder till lägre eller högre högskoleexamen. I och med införandet av terminsavgifter har antalet EU/EES-medborgare och deras andel av alla utländska studerande ökat. Medborgare från länder utanför EU/EES-området utgör dock fortfarande en klar majoritet av högskolornas nya utländska studerande. År 2020 var 36 procent av alla utländska studerande skyldiga att betala terminsavgift. Sedan 2017 har högskolornas utbud av examina på främmande språk ökat, den internationella studentrekryteringen och marknadsföringen systematiserats och ansöknings- och antagningssystemen utvecklats för internationella behov.

Högskolorna har sinsemellan gjort olika val vid införandet av terminsavgifter och rekryteringen av internationella studerande. Till alla högskolor ansöker inte lika många internationella studerande som tidigare, och terminsavgifterna är inte en betydande inkomstkälla för alla högskolor. Högskolornas terminsavgifter varierade mellan 4 000 och 18 000 euro. De vanligaste enskilda avgifterna var 6 000 och 8 000 euro vid yrkeshögskolorna och 8 000, 10 000 och 12 000 euro vid universiteten. Vid högskolorna används många olika stipendiesystem. Även inom en och samma högskola finns flera olika kategorier och typer av stipendier. Stipendierna är vanligtvis olika stora befrielser från att betala terminsavgift.

Den ekonomiska avkastningen av högskolornas terminsavgifter har ökat i takt med att antalet avgiftsskyldiga studerande har ökat. Högskolorna meddelade att cirka 42 miljoner euro samlades in i terminsavgifter under läsåret 2019–2020. Högskolorna använder dock en betydande del av de potentiella intäkterna från terminsavgifterna till stipendier för studerande. Efter att stipendierna delats ut uppgick högskolornas intäkter från terminsavgifterna till sammanlagt cirka 14 miljoner euro.

Vissa högskolor använder stipendierna särskilt för att locka studerande, vilket innebär att stipendierna ofta är stora och beviljas till flera studerande. Det finns också högskolor som strävar efter ekonomisk avkastning, varvid stipendiepolitiken är striktare och intäkterna från avgifterna i högre grad styrs till högskolan. Största delen av högskolorna balanserar mellan att försöka locka studerande och söka avkastning. Hälften av högskolorna ansåg att det var ekonomiskt lönsamt att införa terminsavgifter, eftersom avgifterna har tillfört de önskade tilläggsresurserna till högskolorna. Den andra hälften av högskolorna ansåg däremot att avgiftsintäkterna inte räcker till för att täcka kostnaderna. Flera högskolor som ansåg terminsavgifterna vara olönsamma beviljade också ett stort antal stipendier till studerande.

De utländska högskolestuderandena är i huvudsak nöjda med de tjänster som de får. Vid högskolorna är tjänsterna inte riktade till studerande som betalar terminsavgifter, utan samma tjänster erbjuds alla internationella studerande. Att integrera sig i det finländska arbetslivet är en särskild utmaning för internationella studerande, och det finns fortfarande behov av att utveckla stödet på detta område. Utvecklingsarbetet bör fortsätta i samarbete mellan högskolor, regionala aktörer och olika myndigheter.

Arbetsgruppen föreslår inga ändringar i lagstiftningen om terminsavgifter, utan anser det fungerar bra att lagstiftningen ger högskolorna beslutanderätt i fråga om storleken på terminsavgifterna och praxisen inom stipendiesystemen. Arbetsgruppen fäste uppmärksamhet vid att högskolorna i sitt eget beslutsfattande bör se till att terminsavgifterna och stipendierna fungerar som helhet, så att terminsavgifterna täcker utbildningskostnaderna och ger högskolorna en bredare finansieringsgrund för att främja internationalisering enligt målen för lagstiftningen. Arbetsgruppens slutrapport innehåller 15 förslag för att utveckla praxis i fråga om terminsavgifter och stipendier, rekryteringen av studerande och stödet till studerande.

Arbetsgruppens rapport

Bakgrundsinformation om arbetsgruppen och terminsavgifterna

Arbetsgruppens slutrapport och de mellanrapporter som blev klara 2018 och 2021 baserar sig i första hand på det material som arbetsgruppen samlat in: två enkäter till högskolorna och två till internationella högskolestuderande. Arbetsgruppen för uppföljning och utvärdering har i sitt arbete också utnyttjat annan befintlig information, statistik och forskning.

Universiteten och yrkeshögskolorna har sedan 2016  kunnat uppbära en terminsavgift av studerande från länder utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som studerar inom utbildning på ett främmande språk och som leder till lägre eller högre högskoleexamen. Terminsavgifter måste tas ut av dem som inleder studierna den 1 augusti 2017 eller därefter.

Högskolorna beslutar om avgiftens storlek och förfarandena kring hur avgiften tas ut. Terminsavgifterna ska dock uppgå till minst 1 500 euro per läsår. De intäkter avgifterna genererar förblir i högskolornas bruk. Högskolorna måste ha ett stipendiesystem som stöder studierna för studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning.

Mer information:

  • Birgitta Vuorinen, specialsakkunnig, arbetsgruppens ordförande, [email protected] 
  • Maija Innola, undervisningsråd, arbetsgruppens vice ordförande, m[email protected]ov.fi, tfn 0295 330 120
  • Irma Garam, specialsakkunnig, arbetsgruppens sekreterare, [email protected], tfn 0295 338 549
  • Marika Bäckman, administrativ medarbetare, arbetsgruppens sekreterare, [email protected], tfn 0295 330146