Genomförandet av läropliktsreformen och dess följdverkningar följs upp på ett heltäckande sätt 2021 –2024
Undervisnings- och kulturministeriet följer åren 2021–2024 upp genomförandet av den utvidgade läroplikten som trädde i kraft i augusti 2021. Uppföljningen gäller sju omfattande helheter. Uppföljningen baserar sig på de uppföljningsbehov som anges i regeringspropositionen samt på de 22 uttalanden som riksdagen godkände i samband med att lagen antogs. Uppföljningsplanen har offentliggjorts 1.10.
Ansökan till utbildning för läropliktiga och antagningen av dem till utbildning följs årligen upp med beaktande av de viktigaste tidpunkterna gällande ansökan, såsom tidtabellerna för gemensam ansökan. Syftet med uppföljningen är att säkerställa att alla läropliktiga söker sig till utbildning efter den grundläggande utbildningen och även får en studieplats. Som ett led i uppföljningen utvecklas register och rapporteringstjänster för att man systematiskt ska kunna följa upp alla läropliktigas ansökan och antagning till utbildning.
Inom studiehandledningen följs och utvärderas i synnerhet kvaliteten på samt mängden och resursfördelningen gällande de nya eller fastställda former av studiehandledning som tagits i bruk i samband med reformen samt hur studiehandledningen inriktas och hur väl den räcker till. Dessutom inriktas uppföljningen på utbildningen av studiehandledare, utbildningsvolymerna och kompetensbehoven för deras del samt på den övriga undervisnings- och handledningspersonalens kompetensbehov.
För undervisningens del fokuserar uppföljningen på kvaliteten på undervisningen och handledningen samt på det kunnande som utbildningen ger. Särskild uppmärksamhet fästs vid tillgången till kompetent arbetskraft på båda nationalspråken.
Syftet med uppföljningen av det särskilda stödet och stödtjänsterna i anslutning till det är att säkerställa att även personer med funktionsnedsättning och andra unga som behöver särskilt stöd får en studieplats och de stödtjänster de behöver. Vid uppföljningen fästs uppmärksamhet också vid andra studerande som behöver stöd och deras möjligheter att få den service de behöver, t.ex. stödundervisning eller specialundervisning på deltid.
De studerandes välbefinnande och reformens eventuella effekter på välbefinnandet följs upp med hjälp av enkäten Hälsa i skolan, studeranderesponsen (studeranderesponsen i Arvo, Amisbarometern och Gymnasiebarometern) samt en utvärdering av Nationella Centret för Utbildningsutvärdering (NCU) 2022 –2024, som ska omfatta bl. a. teman som gäller de studerandes välbefinnande.
Enligt regeringsprogrammet ersätts anordnarna av olika utbildningsformer som anknyter till läropliktsuppgiften ersätts till fullt belopp för kostnaderna för uppgiften. Ett syfte med uppföljningen är att säkerställa att detta genomförs. Utöver den kvantitativa uppföljningen med utgångspunkt i de kostnadsuppgifter som samlats in, görs en separat utredning som fokuserar på hur utbildningsanordnarna i praktiken ser till att de studerande får tillgång till de läromedel och arbetsredskap som de behöver (2022 –2023).
En utvärdering av hur väl målen för reformen uppnåtts och dess genomslagskraft görs i form av en omfattande vetenskaplig undersökning, till exempel som ett projekt inom ramen för statsrådets utrednings-och forskningsverksamhet 2024. I den undersökningen utnyttjas den sammanlagda information som de tematiskt upplagda uppföljningarna, utredningarna, undersökningarna och utvärderingarna gett. De första läropliktiga studerandena blir klara år 2024. Reformens följdverkningar med avseende på en höjning av utbildningsnivån, minskade skillnader i fråga om inlärning och en högre sysselsättningsgrad kommer att framgå först på längre sikt än tidsspannet för den uppföljning som nu är aktuell, och förutsätter kontinuerlig uppföljning även efter 2024.
Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen svarar gemensamt för uppföljningen av reformen.
Uppföljningsplanen
Mer information:
- undervisningsrådet Seija Rasku, tel. 02953 30270 (4.10.-)
- regeringsrådet Piritta Sirvio, tel. 02953 30238