Den finlandssvenska dialektordboken är tryggad fram till Ö

Tre ordböcker vid Institutet för de inhemska språken får flerårigt fondstöd. Ordbok över Finlands svenska folkmål får finansiering till 2036, då ordboken ska vara klar.

Svenska litteratursällskapet, Svenska kulturfonden, Konestiftelsen och Suomen Kulttuurirahasto träder in för att trygga finansieringen för tre ordböcker som ges ut vid Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet): dialektordböckerna Ordbok över Finlands svenska folkmål och Suomen murteiden sanakirja, samt Vanhan kirjasuomen sanakirja, en ordbok över äldre skriftfinska. Sammanlagt rör det sig om över 4 miljoner euro. Pengarna kommer att användas för rekrytering av nya ordboksredaktörer.

Finansieringsbeslutet offentliggjordes den 22 november. Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen sade att fondernas stöd är mycket viktigt för hela ministeriets förvaltningsområde.

– De kulturhistoriska ordböckerna vid Språkinstitutet är en viktig del av vårt kulturarv.

Språkinstitutets direktör Leena Nissilä betonar hur viktigt stödet från fonderna är för det fortsatta arbetet med ordböckerna.

– Stödet från fonderna ger oss möjlighet att fortsätta och till och med försnabba arbetet med ordböckerna, trots Språkinstitutets utmanande ekonomiska situation. Det är de nu levande generationernas plikt att färdigställa de kulturhistoriska ordböckerna, sade Nissilä.

Utmaningen för Språkinstitutet och ordböckerna under de senaste åren har varit att statsförvaltningen sparat samtidigt som ordboksarbetet är långsiktigt och kräver att nya och erfarna redaktörer arbetar sida vid sida för att arbetet ska kunna fortgå. Tack vare finansieringen kan nya redaktörer anställas och arbetet gå vidare.

Finansiering till sista ordet öxel

För den finlandssvenska dialektordbokens del betyder beskedet att ordbokens framtid är tryggad ända till 2036, då ordboken ska vara klar. Svenska litteratursällskapet och Svenska kulturfonden bidrar med sammanlagt 2,34 miljoner euro under perioden.

Ordboken bygger på ett dialektmaterial som samlades in cirka 1860–1970 i över 80 socknar i det svensktalande området i Finland. Det rör sig alltså om en kulturhistoriskt värdefull ordbok, vilket professor Åsa von Schoultz, ordförande för Svenska litteratursällskapet, också påpekar.

– Redan när Svenska litteratursällskapet grundades 1885 inledde sällskapet insamlandet av det dialektmaterial som Ordbok över Finlands svenska folkmål baserar sig på. Därför är det med glädje vi nu kan fortsätta bidra till det viktiga språk- och kulturhistoriska arbete som ordbokens redaktörer utför. Litteratursällskapets syfte är att samla in och sprida kunskap om det svenska i Finland, och ordboken gör precis detta – dialektmaterialet är en ovärderlig del av vårt kulturarv, säger von Schoultz.

– Ordbok över Finlands svenska folkmål är ett verk med stor betydelse för det svenska språket och för den finlandssvenska identiteten. Det går bra ihop med Svenska kulturfondens ändamål och vi är glada över att kunna hjälpa till med att ro projektet i hamn, säger Svenska kulturfondens ordförande Mikaela Nylander.

I dag finns avsnittet a–ryxtning på nätet, det vill säga två tredjedelar av ordboken.

Fem års finansiering till de finska ordböckerna

Den finska dialektordboken Suomen murteiden sanakirja och Vanhan kirjasuomen sanakirja får finansiering för perioden 2024–2028. Vanhan kirjasuomen sanakirja har till stor del finansierats av Konestiftelsen sedan 2012.

Suomen murteiden sanakirja beskriver alla finska dialekter utifrån ett material som består av 8 miljoner ordsedlar, insamlat cirka 1920–1970. Ordboken får 850 000 euro av Suomen kulttuurirahasto.

– Det finska språket lever i dialekterna. Att nå och dokumentera dialekternas olika skikt är en viktig kulturgärning, säger Susanna Pettersson, verksamhetsledare för Suomen Kulttuurirahasto.

Konestiftelsen fortsätter stödja Vanhan kirjasuomen sanakirja. Det rör sig om 1,4 miljoner euro under 2024–2028. Ordboken beskriver den skrivna finskan från Mikael Agricolas tid till cirka 1810. 

– Det finska skriftspråkets historia är kort jämfört med många andra europeiska språk, men skriftspråket har ändå funnits i nästan ett halvsekel. Att studera skriftspråket är också att studera historien och det ökar kunskapen om både språkets och kulturens tidigaste historia. Konestiftelsen är glad att vara med och stötta ett så viktigt ordboksarbete, säger vice styrelseordförande Ilona Herlin.

Tilläggsuppgifter:

• Anita Lehikoinen, kanslichef, Undervisnings- och kulturministeriet: 0295 330182, anita.lehikoinen[snabel-a]gov.fi
• Leena Nissilä, direktör, Institutet för de inhemska språken: 0295 333220, leena.nissila[snabel-a]kotus.fi
• Kalle Korhonen, direktör för finansiering av vetenskap och konst, Konestiftelsen: 050 344 7468, kalle.korhonen[snabel-a]koneensaatio.fi
• Susanna Pettersson, verksamhetsledare, Suomen Kulttuurirahasto: 09 6128 1122, susanna.pettersson[snabel-a]skr.fi
• Jonas Lång, kanslichef, Svenska litteratursällskapet: 045 657 7422, jonas.lang[snabel-a]sls.fi
• Katarina von Numers-Ekman, ombudsman, Svenska kulturfonden: 050 360 7436, katarina.von.numers-ekman[snabel-a]kulturfonden.fi