Arbetsgrupp: Principen om närskola och närdaghem bör stärkas
Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp som berett åtgärder för att främja jämlikhet och positiv särbehandling inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen överlämnade sitt förslag till undervisningsminister Li Andersson på onsdagen 28.9. Förslaget är ett led i regeringens program Utbildning för alla.
Rapporten är en fortsättning på biträdande professor Venla Bernelius utredning om jämlikhetsunderstöd och positiv särbehandling (februari 2021). Jämlikhetsunderstödet, det vill säga den behovsbaserade finansieringen, etableras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet vid ingången av 2023.
I sin slutrapport föreslår arbetsgruppen vidareutveckling av den behovsbaserade finansieringen av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, höjning av anslagsnivån så att den är tillräcklig och forskningsbaserad uppföljning av genomslagskraften.
- Under denna regeringsperiod har så kallat jämlikhetsunderstöd beviljats till ett rekordstort belopp. Den utbildningsmässiga jämlikheten inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har varit ett av regeringens viktigaste mål. Det är viktigt att detta arbete fortsätter också i framtiden. Varje barn har rätt till högklassig och jämlik utbildning, säger undervisningsminister Li Andersson.
Under 2020–2022 har det beviljats totalt cirka 241 miljoner euro i specialunderstöd för åtgärder som främjar jämlikheten inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och för utveckling av kvaliteten.
Arbetsgruppens rapport innehåller förslag om att stärka principen om närskola och närdaghem och om att lindra covid-19-pandemins jämställdhetskonsekvenser.
Enligt arbetsgruppen bör principen om närservice stärkas i kommunernas lokala politik och kopplas starkare till barnets bästa. I en barnvänlig kommun som förhåller sig positiv till småbarnspedagogik är småbarnspedagogiken barnets rättighet, och när service erbjuds, står användarnas behov och barnets intresse i fokus. Detta förutsätter ett tillräckligt omfattande servicenätverk, rimliga transportsträckor, rimliga kostnader och att man svarar på familjernas servicebehov. För att kunna stärka principen om närskola bör utvecklingsåtgärder riktas framför allt till att förbättra förutsägbarheten och enhetligheten i fråga om barns och ungas studievägar, till att se över principerna för antagning av elever, ansökan och elevurval.
- Vi har förbundit oss till att varje barn ska kunna få högklassig utbildning och det stöd han eller hon behöver i sin egen närskola. Utvecklingen av detta kräver sektorsövergripande arbete. Undervisningens och stödets kvalitet eller tillgänglighet får inte vara beroende av barnets bakgrund, säger minister Andersson.
För att lindra coronatidens konsekvenser ska man enligt förslaget på både kort och lång sikt rikta tillräckliga resurser till att jämna ut inlärnings- och välfärdsunderskottet hos barn och unga samt till att identifiera stödbehov.
Arbetsgruppen föreslår att en beredning av kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen inleds för att stödja jämlikheten i utbildningen och de kulturella rättigheterna. Beredningen ska ske på bred bas. En separat åtgärdshelhet behövs också för att stärka jämställdheten mellan könen inom den grundläggande utbildningen.
För undervisningen av elever med invandrarbakgrund behövs nya, flexibla lösningar som skräddarsys efter individuella behov. I undervisningen bör man kunna erbjuda sådant flexibelt stöd för lärandet som beaktar individens situation och behov och i synnerhet satsa på uppnåendet av tillräckliga kunskaper i finska och svenska under den grundläggande utbildningen.
Arbetsgruppens förslag utgör underlag i synnerhet för beredningen av nästa regeringsprogram.
Ytterligare information:
Eeva-Riitta Pirhonen, överdirektör, tfn 02953 30258
Minna Polvinen, konsultativ tjänsteman, tfn 02953 30262