Rätt till statsbidrag för ett riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet kan sökas av en kommun, en samkommun, ett aktiebolag, ett andelslag, en högskola, en förening eller en stiftelse eller av en sammanslutning av dessa som grundar sig på avtal. Parterna i en sammanslutning ska inom sig utse en aktör som administrerar kompetenscentrumverksamheten och som fungerar som koordinator för kompetenscentrumet i fråga.
Enligt 4 § i ungdomslagen svarar undervisnings- och kulturministeriet för den allmänna ledningen, samordningen och utvecklingen av ungdomsarbetet och ungdomspolitiken samt för att allmänna förutsättningar för ungdomsarbete och ungdomspolitik skapas inom statsförvaltningen. Regionförvaltningsverken svarar för regionförvaltningsuppgifterna inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Staten ska vid skötseln av sina uppgifter vid behov samarbeta med kommunerna, organisationer på ungdomsområdet och andra sammanslutningar samt med de unga.
Tillsammans med regionförvaltningsverken samt de lagstadgade statens ungdomsråd och utvärderings- och understödskommissionen bildar kompetenscentrumen ett nätverk som stärker kompetensen och utvecklingen inom området och informationsgången i sammanslutningar på ungdomsområdet.
För undervisnings- och kulturministeriet är kompetenscentrumen ett av verktygen för utveckling av ungdomsarbetet. Tyngdpunkterna i kompetenscentrumverksamheten reagerar på sådana aktuella behov inom ungdomsarbetet som undervisnings- och kulturministeriet har ett målstyrningsintresse för. Eftersom kompetenscentrumen endast är verksamma på ungdomsområdet kan deras uppgifter inte direkt härledas från de ungdomspolitiska målen och åtgärderna i VANUPO. Kompetenscentrumen producerar och förmedlar den information som undervisnings- och kulturministeriet behöver. Kompetenscentrumen stöder undervisnings- och kulturministeriet i dess informationsstyrning och utvecklingsverksamhet. Därtill erbjuder kompetenscentrumen utbildning och stöd för aktörer på ungdomsområdet i hela landet.
Med de kompetenscentrum som ministeriet godkänt som berättigade till statsbidrag avtalar undervisnings- och kulturministeriet om deras närmare uppgifter utifrån de kompetenscentrumplaner som presenterats i ansökningarna om rätt till statsbidrag. Prioriteringarna i kompetenscentrumplanerna ska motsvara de mål för kompetenscentrumen som presenteras nedan, dvs. de ska innehålla åtgärder för att uppnå målen.
VANUPO:s prioriteringar för kompetenscentrumverksamheten under programperioden är:
1. Ungdomsarbete i kommunen
Ungdomsarbetet är en lagstadgad kommunal basservice. Det stöder de ungas tillväxt och handlingskraft genom frivillig och handledd verksamhet. Ungdomsarbete utförs allt oftare så att säga utan väggar, oberoende av verksamhetsmiljön och i samarbete med olika slags aktörer. Dess verksamhetssätt, samarbetsnätverk och den kompetens som behövs i arbetet har utvecklats, både på ett övergripande sätt och enligt delområde eller arbetsform. De centrala utmaningarna för det lokala ungdomsarbetet gäller säkerställandet av dess kvalitet, påvisandet av verksamhetens resultat och kännedomen om verksamheten. Man bör fortsätta att sprida god praxis och att utveckla och utnyttja den informationsproduktion som gäller ungdomsarbetet. Det är viktigt att stärka ungdomsarbetet som en del av det välbefinnandearbete för unga som utförs i kommunen. I utvecklingen av ungdomsarbetets olika arbetssätt, former och delområden (informations- och rådgivningsarbete för unga, främjande av ungas psykiska hälsa och förebyggande av användning av berusningsmedel, genusmedvetet ungdomsarbete samt finlandssvenskt ungdomsarbete) bör man sträva efter ett intensivare samarbete än tidigare. Också samarbetet mellan olika aktörer på lokal nivå (föreningar, församlingar) bör stärkas.
Kompetenscentrumets mål är att
- stärka kompetensen och nätverkssamarbetet inom det kommunala ungdomsarbetet med beaktande av kommunernas situation och behov
- stärka och utveckla kännedomen om det kommunala ungdomsarbetet och ungdomsarbetets informationsproduktion i samarbete med regionförvaltningen
- utveckla och modellera utvärderingen av kvaliteten på det kommunala ungdomsarbetet
- samla och sprida god praxis inom det kommunala ungdomsarbetet
2. Lägesbild och genomslag i fråga om organisationer på ungdomsområdet
Medborgarorganisationerna är viktiga aktörer inom ungdomsarbetet vid sidan av kommunerna eller tillsammans med kommunerna, antingen genom avtalsbaserat eller funktionellt samarbete. Den traditionella föreningsbaserade medborgarverksamheten befinner sig i ett brytningsskede i och med att den informella verksamheten ökar och verksamheten med köpta tjänster styr innehållet. Medborgarorganisationerna erbjuder kanaler för deltagande och påverkan samt möjligheter till hobbyverksamhet för unga. Deras informationsproduktion om ungdomsarbetet och ungdomsverksamheten bör vidareutvecklas i syfte att precisera helhetssynen på serviceutbudet på ungdomsområdet. Medborgarverksamheten för unga har verkningar som stöder demokratin och de ungas tillväxt, men för att kunna identifiera dessa positiva effekter krävs det att organisationernas kunnande om konsekvensbedömning stärks och att man stöder sig på forskning. Det behövs mer information om hur den föränderliga verksamhetsmiljön påverkar ungdomsarbetet och ungdomsverksamheten i organisationerna och med vilka metoder man når unga i en föränderlig verksamhetsmiljö. Genom medborgarverksamhet får den unga personen på ett informellt sätt individuellt anpassad kompetens som är till nytta i studierna och arbetslivet. Det är således viktigt att stärka medborgarorganisationernas samarbete med läroanstalter och arbetslivet och att systematisera identifieringen och erkännandet av förvärvat kunnande.
Kompetenscentrumets mål är att
- utveckla informationsproduktionen om medborgarorganisationernas ungdomsarbete i samarbete med Nuorisotilastot.fi-tjänsten
- undersöka vilka konsekvenser ungas fritidsaktiviteter och annan verksamhet inom medborgarorganisationer har för de ungas utveckling och delaktighet, samt deras samhälleliga verkningar
- stärka och utveckla medborgarorganisationernas kompetens som gäller konsekvensbedömning
- utreda konsekvenserna av den föränderliga verksamhetsmiljön inom medborgarverksamheten (bl.a. köpta tjänster, informella aktionsgrupper) med tanke på medborgarorganisationernas ungdomsarbete och ungdomsverksamhet
- stärka och systematisera medborgarorganisationernas arbetslivs- och läroanstaltssamarbete för att identifiera och erkänna kunnande som förvärvats genom medborgarverksamhet
3. Delaktighet och påverkan
I 24 § i ungdomslagen förpliktas myndigheterna att erbjuda och ordna möjligheter för unga att delta i och påverka behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal-, region- och riksnivå samt att höra unga i ärenden som gäller dem. Inom ungdomsarbetet är främjandet av ungas delaktighet ett genomgående tema. När verkställigheten av 24 § i ungdomslagen stärks fokuserar ungdomsarbetet på att främja demokratifostran och öka medvetenheten om ungas delaktighet: dialogen mellan de unga och myndigheterna bör breddas och fördjupas, vilket förutsätter att de digitala verktygen och kvalitetskriterierna för delaktighet vidareutvecklas och görs kända och att användningen av dem stöds med beaktande av likabehandlingen av unga som hör till olika grupper. De ungas upplevelse av delaktighet i samhället är kopplad till radikalisering och våldsam extremism bland unga. Inom ungdomsarbetet har man strävat efter att förebygga dessa genom fortbildning och sektorsövergripande samarbete. Fenomenet har också en koppling till främjandet av den inre säkerheten. Det behövs mer information om de ungas delaktighet i extremiströrelser.
Kompetenscentrumets mål är att
- vidareutveckla och sprida information om kvalitetskriterierna för ungas delaktighet, och svara för det stöd som behövs för ibruktagandet av dem
- främja ungas delaktighet i samhället och möjligheter att påverka på riksnivå, i synnerhet med beaktande av unga som är i sämre ställning än andra
- förnya och sprida information om digitala verktyg, t.ex. tjänsten ungasidéer.fi, som kanaler där unga kan påverka
- forska kring extremism bland unga och ungas delaktighet i extremiströrelser
4. Riktat ungdomsarbete
Verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet bildar en helhet där de unga erbjuds individuell handledning som stärker livshanteringen och initiativförmågan i syfte att komma vidare i livet. Verksamheten är omfattande, och det finns kvantitativa och kvalitativa uppgifter om den. Verksamheten stöds med statsunderstöd som riktas direkt till anordnarna, men också till intressebevakning och utvecklingsverksamhet. De aktuella utvecklingsbehoven inom denna helhet gäller verkstadsverksamhetens samarbete med läroanstalter och nya samarbetsformer (bl.a. samarbetet med Navigatorerna och samarbetet med det sociala arbetet) samt Tilläggstid-verksamheten i anslutning till det uppsökande ungdomsarbetet. Dessutom är det nödvändigt att granska den regionala jämlikheten i fråga om tjänsterna inom verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet. I utvecklingsverksamheten betonas sektorsövergripande samarbete för att förebygga användning av berusningsmedel och utslagning samt för att stödja ungas psykiska hälsa.
Kompetenscentrumets mål är att
- utveckla innehållen i verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet, i synnerhet för att förebygga användning av berusningsmedel och utslagning bland unga samt för att stöda den psykiska hälsan
- stärka samarbetet mellan verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet tillsammans med Navigatorerna och andra samarbetsparter
- stärka samordningen och kompetensen i fråga om Tilläggstid-verksamheten
5. Digitalt ungdomsarbete
Det digitala ungdomsarbetet har utvecklats ur ungdomsarbetets praxis att vara verksam där de unga finns. Digitaliseringen anknyter till verksamhetsmiljön, men också till innehållet i och verktygen för ungdomsarbetet och ungdomsverksamheten. I och med den tekniska utvecklingen befinner sig det digitala ungdomsarbetet i kontinuerlig förändring. Även om det digitala ungdomsarbetet beaktas bättre än tidigare i utbildningen inom ungdomsarbetet finns det ett stort och kontinuerligt behov av tilläggsutbildning och -stöd kring det i planeringen av ungdomsarbetet och ungdomsverksamheten, både i kommunerna och i medborgarorganisationerna. Digitaliseringen genomsyrar allt ungdomsarbete och all ungdomsverksamhet, men på grund av behovet av tilläggsutbildning och tilläggsstöd är det tills vidare befogat att granska det digitala ungdomsarbetet som ett separat utvecklingsobjekt. Integreringen av det i de permanenta strukturerna inom ungdomsarbetet och i vardagsarbetet för alla som arbetar med ungdomsarbete är en central utmaning för framtiden. En särskild fråga är riskerna med digitala medier, varav det mest aktuella är det s.k. grooming-fenomenet.
Kompetenscentrumets mål är att
- stärka kompetensen som gäller digitalt ungdomsarbete i ledningen, planeringen och de praktiska funktionerna inom ungdomsarbetet
- stärka utvecklingen av kunskapsbaserat digitalt ungdomsarbete
- stärka ungdomsarbetarnas kompetens och medvetenhet om möjligheterna och riskerna med digitala medier
- stöda samordningen mellan förvaltningsområdena för att förebygga att unga lockas på sociala medier
6. Ungdomsarbete i skolor och läroanstalter
Ungdomsarbetet når största delen av sin målgrupp när det görs i samarbete med skolor och läroanstalter. Ungdomsarbetet erbjuder stöd som är anpassat till de ungas behov, ökar skoltrivseln och gör det möjligt att ingripa i mobbning i skolor och läroanstalter. Samarbetet bör göras till en modell, stärkas och utvecklas inom olika delområden (t.ex. stärkande av det helhetsbetonade välbefinnandet bland unga och stödande av psykisk hälsa samt elevhemstjänster vid läroanstalter på andra stadiet). Skolor och läroanstalter har en viktig roll även när det gäller att främja lika möjligheter till fritidsaktiviteter eftersom de erbjuder ramar för fritidsaktiviteter som sker i anknytning till skoldagen och utanför skoldagen. Ungdomsarbete som görs i skolor och läroanstalter gör det möjligt för unga att smidigt övergå från en utbildningsnivå till en annan samt att intensifiera kontakterna mellan skolor och läroanstalter och fritidsverksamhet som erbjuds av det kommunala ungdomsarbetet och medborgarorganisationer som erbjuder hobbyverksamhet.
Kompetenscentrumets mål är att
- sammanställa och sprida god praxis inom samarbetet mellan ungdomsväsendet och undervisningsväsendet, inkl. läroanstalternas elevhemstjänster
- modellera och utveckla olika former och delområden av ungdomsarbete som utförs i skolor och läroanstalter, i synnerhet när det gäller arbete som förebygger psykisk ohälsa och missbruksproblem och stärker de ungas helhetsmässiga välbefinnande
- främja samarbetet mellan ungdomsväsendet och undervisningsväsendet i enlighet med den s.k. Finlandsmodell som utvecklas för att främja lika möjligheter till fritidsaktiviteter med låg tröskel för unga
- stärka tvåspråkigheten i kompetenscentrumverksamheten genom att koordinera kompetenscentrumens svenskspråkiga verksamhet