Yrkeshögskolesektorn revideras

Enligt förslaget ska grunderna för hur statsrådet beviljar tillstånd för yrkeshögskola revideras. Då nya tillstånd beviljas betonas dels utbildningsbehovet, dels aspekter gällande verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och effektivitet. Målet är att de nuvarande nätverken av verksamhetsställen sammanslås till tillräckligt stora, högklassiga och innovativa kunskapsmiljöer.

I tillstånden ska framöver anges vilka examina och examensbenämningar respektive yrkeshögskola utfärdar. Undervisnings- och kulturministeriets beslut om utbildningsprogram ska enligt förslaget frångås. Syftet är att ge yrkeshögskolorna smidigare förutsättningar att beakta arbetslivets behov i sitt utbildningsutbud.

Yrkeshögskolans undervisnings- och examensspråk är finska eller svenska i enlighet med vad tillståndet föreskriver om detta. I tillståndet bestäms även om rätten att ordna yrkesinriktad lärarutbildning.

Enligt förslaget skall grunderna förbestämmande av den basfinansiering som beviljas yrkeshögskolans huvudman ses över. I grunderna för bestämmande av finansieringen och i finansieringskriterierna beaktas yrkeshögskolornas hela verksamhet med tonvikt på kvalitet, genomslagskraft och effektivitet. Finansieringen av de enskilda yrkeshögskolorna bestäms i huvudsak utgående från avlagda examina och studieprocessens kvalitet, effektivitet och sysselsättande effekt samt utgående från forsknings- och utvecklingsverksamheten.

De föreslagna ändringarna påverkar inte de nuvarande studerandenas rätt att avlägga examen. Avsikten är att trygga rätten för de studerande som har inlett sina studier före lagens ikraftträdande att avlägga sin examen.
Regeringen avlät sitt förslag om första skedet i yrkeshögskolereformen till riksdagen torsdagen den 14 februari. Meningen är att lagarna träder i kraft 1.1.2014. Giltigheten för de nuvarande tillstånden föreslås upphöra och de nya träda i kraft från och med ingången av 2014.

I yrkeshögskolereformens andra steg är avsikten att helt överföra ansvaret för yrkeshögskolornas basfinansiering till staten och göra yrkeshögskolorna till självständiga juridiska personer. Det andra steget genomförs enligt tidsplanen för den övergripande reformen av statsandelssystemet.

Ytterligare information:
- undervisningsrådet Maarit Palonen, tfn 0295 3 30243
- regeringsrådet Maiju Tuominen, tfn 0295 3 30320

_ _ _

Information om yrkeshögskolereformen: http://www.minedu.fi/OPM/Koulutus/ammattikorkeakoulutus/ammattikorkeakoulu_uudistus/?lang=sv
? Det finns 25 yrkeshögskolor. För tillfället är två av de giltiga tillstånden beviljade till enskilda kommuner, sju till samkommuner, 15 till aktiebolag och ett till en stiftelse.
? Grundfinansiering beviljas enligt ett pris per enhet som slås fast per studerande på basis av studerandeantalet
? I statsbudgeten för 2013 är kommunernas finansieringsandel för yrkeshögskolornas verksamhet 511,5 och statens 385,9 miljoner euro.
? 2010 hade yrkeshögskolorna totalt 147 000 studerande. Utbildning som riktar sig till unga och som leder till yrkeshögskoleexamen hade 110 000 studerande, inom vuxenutbildningen fanns det 21 500 studerande, 6 600 studerande fanns det inom utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen, 3 800 inom lärarutbildningen samt 4 700 inom specialiseringsutbildning.
? 2012 hade yrkeshögskolorna totalt 130 finskspråkiga, 55 svenskspråkiga utbildningsprogram och 66 utbildningsprogram på andra språk.