Hoppa till innehåll

Allt fler storstäder tar ut avgifter för användningen av skolornas gymnastiksalar under träningsturer för barn och unga

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 31.10.2022 8.09
Nyhet

Allt fler storstäder tar ut avgifter för användningen av skolornas gymnastiksalar i samband med träningsturer för barn och unga, framgår det av Institutet för hälsa och välfärds (THL) TEAviisari-datainsamling för kommunerna. År 2018 tog 86 procent av de stora städerna med över 50 000 invånare inte ut någon avgift eller endast en formell avgift från idrotts- och motionsföreningar för användning av skolornas gymnastiksalar. I år användes gymnastiksalar avgiftsfritt eller mot en formell avgift i endast 77 procent av de stora städerna. Den formella hyran för gymnastiksalar har ansetts utgöra mindre än 10 procent av marknadspriset.

En stor del av finländarna påverkas av den minskande avgiftsfriheten, eftersom majoriteten av finländarna (54 procent) bor i de 23 största städerna. Utvecklingen har lyckligtvis gått i motsatt riktning i 33 medelstora städer (20 000–49 999 invånare). År 2018 uppgav hälften av de medelstora städerna att de erbjuder gratis tillgång till skolornas gymnastiksalar för hobbyverksamhet för barn och unga, och i årets datainsamling hade andelen ökat till 55 procent. I de medelstora städerna bor knappt en femtedel (18 procent) av finländarna.

Andelen kommuner som erbjuder gratis tillgång till skolornas gymnastiksalar för träningsturer för barn och unga.

– Skolornas gymnastiksalar är en grundläggande idrottsplats för många föreningar som ger barn och unga en förmånlig möjlighet att ha en hobby. Det är oroväckande om kommunerna övergår från avgiftsfria eller formellt avgiftsbelagda träningsturer till att ta ut avgifter som endast till en viss del understöds, säger Tiina Kivisaari, direktör för ansvarsområdet för idrott vid undervisnings- och kulturministeriet.

Enligt Timo Ståhl, teamchef vid Institutet för hälsa och välfärd, kommer de allt oftare avgiftsbelagda träningsturerna att drabba just de idrotts- och motionsföreningar som ordnar hobbyverksamhet för barn och unga som ännu inte deltar i tävlingsverksamhet. Avgifterna för gymnastiksalar kan utgöra en betydande del av dessa föreningars utgifter.

– Hobby- och idrottsverksamhet är ett viktigt sätt att främja barns och ungas välfärd och hälsa. Därför är det viktigt att kommunerna stöder hobbyverksamhet med låg tröskel, säger Ståhl.

Kommunerna är allt mer engagerade i motion och idrott

Enligt datainsamlingen Främjande av motion i kommunerna har kommunernas strategiska engagemang för motion och idrott stärkts sedan de föregående datainsamlingarna. I allt fler kommuners välfärdsberättelser (72 procent) ingår en beskrivning av kommuninvånarnas motionsaktivitet. Kommunledningen behandlar nationella rekommendationer och program oftare än tidigare, men fortfarande relativt sällan. Den nationella motionsrekommendationen för barn och unga hade behandlats i 17 procent av kommunernas förtroendeorgan och i en tredjedel av kommunernas ledningsgrupper.

Nästan alla kommuner (95 procent) uppgav att de följer med den fysiska funktionsförmågan hos barn och unga (Move! -mätningarna).

Institutet för hälsa och välfärds TEAviisari-datainsamlingar mäter kommunernas verksamhet för att främja kommuninvånarnas välfärd och hälsa. Datainsamlingen om främjande av motion i kommunerna, som genomförs vartannat år, besvarades våren 2022 av 288 kommuner, dvs. nästan alla kommuner (98 procent) på fastlandet.

Källa: Främjande av motion i kommunerna – TEA 2022. Institutet för hälsa och välfärd. Statistikrapport 39/2022. 31.10.2022

Kommunspecifika uppgifter finns på adressen www.teaviisari.fi/sv.

Mer information:

  • Timo Ståhl, ledande sakkunnig, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 247 128, [email protected]
  • Tiina Kivisaari, direktör, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 178, [email protected]
  • Mari Ahonen-Walker, specialsakkunnig, Finlands Kommunförbund, tfn 050 4526 433, [email protected]