Vanliga frågor om småbarnspedagogiken
På denna sida finns en sammanställning över vanliga frågor om småbarnspedagogiken som riktats till ministeriet. Fler svar hittar du på våra projektsidor.
- Vanliga frågor om försöket med tvåårig förskola
- Vanliga frågor om stöd inom småbarnspedagogiken
- Vanliga frågor om reformen av lagen om småbarnspedagogik (2018) (arkivmaterial)
Tillståndsplikt för privat småbarnspedagogik
Privata serviceproducenter som ordnar eller tillhandahåller småbarnspedagogik ska innan verksamheten inleds från och med den 1 januari 2023 ha tillstånd att bedriva daghemsverksamhet. Tillstånd beviljas på ansökan av regionförvaltningsverket. (Lagen om småbarnspedagogik, 44 §.)
Tillståndet gäller en specifik serviceproducent. I tillståndet bestäms det om
- de kommuner inom vars område daghemsverksamheten bedrivs
- de verksamhetsställen där daghemsverksamheten bedrivs
- antalet platser inom småbarnspedagogiken vid varje verksamhetsställe
- anordnandet av skiftomsorg.
(Lagen om småbarnspedagogik, 44 §.)
Dessutom gäller tillståndet bland annat de allmänna krav på beslutets form, innehåll och motivering som anges i 43–45 § i förvaltningslagen.
Tillstånd krävs för alla som inleder privat daghemsverksamhet efter den 1 januari 2023.
För dem som redan före den 1 januari 2023 har ordnat eller tillhandahållit privat daghemsverksamhet gäller en övergångsperiod om villkoren uppfylls. I lagens (326/2022) övergångsbestämmelser föreskrivs det att om en privat serviceproducent med stöd av de bestämmelser som gällde den 1 januari 2023 har införts i registret över tillhandahållare av privat service, får serviceproducenten med stöd av denna registeranteckning ordna eller tillhandahålla daghemsverksamhet till och med den 31 december 2026. Från och med 2027 måste även dessa serviceproducenter ha tillstånd.
I fråga om dem som bedrivit daghemsverksamhet före den 1 januari 2023 tillämpas också ett lindrat inspektionsförfarande: om en privat serviceproducents verksamhetsställe har inspekterats och godkänts med stöd av de bestämmelser som gällde den 1 januari 2023 och det inte har skett några förändringar på verksamhetsstället, ska verksamhetsstället inte inspekteras på nytt i samband med behandlingen av tillståndsansökan. Tillståndsmyndigheten för in de verksamhetsställen som redan registrerats i serviceproducentens tillstånd.
Reformen i fråga om tillståndsplikt gäller inte privata serviceproducenter som ordnar eller tillhandahåller familjedagvård eller gruppfamiljedagvård. Dessa serviceproducenter gör fortfarande en skriftlig anmälan till kommunen.
Enligt 44 e § i lagen om småbarnspedagogik ska en privat serviceproducent som ordnar eller tillhandahåller familjedagvård innan verksamheten inleds eller väsentligt ändras göra en skriftlig anmälan till det kollegiala kommunala organet som svarar för småbarnspedagogiken i den kommun där tjänsterna tillhandahålls.
Privata serviceproducenter som ordnar eller tillhandahåller småbarnspedagogik ska innan verksamheten inleds ha tillstånd att bedriva daghemsverksamhet (lagen om småbarnspedagogik, 44 §). Om tillståndshavaren inte har ansökt om tillstånd får den inte ordna eller tillhandahålla privat daghemsverksamhet. Om det sker förändringar i de allmänna villkoren eller om verksamhetens art eller omfattning på annat sätt väsentligt ändras, ska tillståndshavaren ansöka om ändring av tillståndet (Lagen om småbarnspedagogik, 44 c §).
Ett villkor för att tillstånd ska beviljas är att tillståndsmyndigheten har kontrollerat att de allmänna villkoren uppfylls.
En serviceproducent ska under hela sin verksamhet uppfylla följande allmänna villkor:
- serviceproducenten får inte ha försatts i konkurs och, om det är fråga om en enskild person, ska han eller hon ha fyllt 18 år, vara handlingsbehörig och inte ha meddelats näringsförbud
- serviceproducenten får inte ha utövat bestämmande inflytande i en sammanslutning som under de senaste tre åren försatts i konkurs
- serviceproducenten får inte ha bland annat skatteskulder eller andra offentliga skulder som är föremål för utsökning (en heltäckande förteckning finns i lagens 43 a §)
- serviceproducenten får inte i sin tidigare verksamhet ha konstaterats ha allvarliga brister i fråga om klientsäkerhet, eller bristerna ska ha rättats till och missförhållandena undanröjts.
Om det sker förändringar i de omständigheter som avses i 1 mom. 1 och 3 punkten, ska serviceproducenten utan dröjsmål göra en skriftlig anmälan om förändringen till tillståndsmyndigheten (i fråga om familjedagvård till kommunen). (Lagen om småbarnspedagogik, 43 a §.)
När regionförvaltningsverket fått tillståndsansökan ska det begära att kommunen inspekterar verksamhetsstället för småbarnspedagogik. Kommunen ska utföra inspektionen av verksamhetsstället omedelbart efter att ha fått begäran. Kommunen ska utan dröjsmål sammanställa ett utlåtande till tillståndsmyndigheten över inspektionen och de eventuella utlåtanden som kommunen fått av andra myndigheter. Närmare bestämmelser om förfarandet finns i 44 a § i lagen om småbarnspedagogik.
Kommunen tar fortfarande emot anmälningar om familjedagvård eller gruppfamiljedagvård på samma sätt som tidigare.
Närmare bestämmelser om ansökan om tillstånd, innehållet i ansökan och de handlingar som ska fogas till ansökan finns i undervisnings- och kulturministeriets förordning om de bilagor som ingår i tillstånds- och anmälningsförfarandet för privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken.
Tillstånd att bedriva privat daghemsverksamhet beviljas tills vidare, om serviceproducenten och dess verksamhetsställen uppfyller de villkor för bedrivande av daghemsverksamhet som anges i lagen om småbarnspedagogik. (Lagen om småbarnspedagogik, 44 b §.)
Tillståndshavaren ska ansöka om ändring av tillståndet, om det sker förändringar i
- de kommuner inom vars område daghemsverksamheten bedrivs
- de verksamhetsställen där daghemsverksamheten bedrivs
- antalet platser inom småbarnspedagogiken vid varje verksamhetsställe
- anordnandet av skiftomsorg.
Ändring av tillståndet ska också sökas om tillståndshavaren på annat sätt väsentligt ändrar arten eller omfattningen av sin verksamhet så att det beviljade tillståndet inte längre täcker den ändrade verksamheten.
Ändringen får inte genomföras förrän tillståndsmyndigheten har godkänt ansökan om ändring av tillståndet. (Lagen om småbarnspedagogik, 44 c §.)
Tillståndsmyndigheten kan efter att ha hört serviceproducenten återkalla ett tillstånd helt eller delvis, om
- serviceproducenten inte uppfyller de allmänna villkor för bedrivande av verksamhet som anges i 43 a § 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik
- småbarnspedagogiken annars ordnas väsentligen i strid med lagen om småbarnspedagogik eller med bestämmelser eller förelägganden som utfärdats med stöd av den.
Tillståndsmyndigheten ska innan ett tillstånd återkallas ge serviceproducenten tillfälle att inom en skälig tid som tillståndsmyndigheten fastställt avhjälpa bristerna. (Lagen om småbarnspedagogik, 44 d §.)
Anmälningsskyldighet om missförhållanden
Syftet är att förbättra tillsynen av småbarnspedagogiken och att med stöd av lagstiftningen säkerställa att personalen inom småbarnspedagogik anmäler alla missförhållanden eller risker som de upptäcker och att dessa kan åtgärdas så tidigt som möjligt. Personalen kan låta bli att anmäla missförhållanden av rädsla för sin egen ställning.
Personalen inom småbarnspedagogik har den bästa uppfattningen om verksamheten på enheten. Det är ändamålsenligt att personal som dagligen finns på plats och kan iaktta den småbarnspedagogiska verksamheten och verksamhetskulturen också rapporterar iakttagna missförhållanden eller uppenbar risk för missförhållande.
Anställda inom småbarnspedagogik har redan genom sin ställning en skyldighet att se till att missförhållanden uppdagas och korrigeras. Det har dock inte funnits någon uttrycklig skyldighet enligt lagen att göra det tidigare. Dessutom föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik nu också ett förbud mot att rikta motåtgärder mot anmälaren.
Även föräldrar eller andra vårdnadshavare till barnet har rätt att framställa anmärkning och klagomål i enlighet med 54 § i lagen om småbarnspedagogik. Föräldrar eller andra vårdnadshavare till barnet är dock inte alltid medvetna om innehållet i verksamheten eller lagstiftningen om småbarnspedagogik för att använda övervakningsmetoder för småbarnspedagogiken.
Anmälningsskyldigheten gäller både offentlig och privat småbarnspedagogik.
Anmälningsskyldigheten gäller personer i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande enligt 26–30 § i lagen om småbarnspedagogik. Anmälningsskyldigheten gäller lärare inom småbarnspedagogik (26 §), socionom inom småbarnspedagogik (27 §), barnskötare inom småbarnspedagogik (28 §), familjedagvårdare (29 §) samt speciallärare inom småbarnspedagogik (31 §). Anmälningsskyldigheten gäller inte exempelvis assistent, praktikant eller annan arbetstagare som arbetar på enheten, såsom kökspersonal eller städare.
Anmälningsskyldigheten gäller både ordinarie anställda och visstidsanställda.
Daghemmets föreståndare har inte anmälningsskyldighet. Om daghemmets föreståndare är den person som ansvarar för daghemmets verksamhet, är han eller hon skyldig att vidta behövliga åtgärder för att undanröja missförhållandet eller risken för ett uppenbart missförhållande.
Person som hör till personalen inom småbarnspedagogik ska agera på ett sådant sätt att småbarnspedagogiken förverkligas såsom lagen om småbarnspedagogik förutsätter. I lagen (57 a § 2 mom.) föreskrivs att en person i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande utan dröjsmål ska informera den person som ansvarar för verksamheten på enheten för småbarnspedagogik om han eller hon i sin arbetsuppgift uppmärksammar ett missförhållande eller uppenbar risk för missförhållande i förverkligandet av småbarnspedagogiken såsom föreskrivs i denna lag.
Även familjedagvårdare har anmälningsskyldighet om iakttagna missförhållanden eller uppenbar risk för missförhållande. Vad gäller familjedagvårdare som arbetar ensamma uppfylls anmälningsskyldigheten mest sannolikt i situationer där de samarbetar med andra som hör till personalen inom småbarnspedagogiken.
Det finns inga separata sanktioner för bristande efterlevnad av anmälningsskyldigheten. Skyldigheten att anmäla missförhållanden bör i första hand ses som ett verktyg för att utveckla småbarnspedagogiken.
Anmälningsskyldigheten gäller alla situationer där agerande eller omständigheter kan leda till en situation som strider mot lagen om småbarnspedagogik eller uppnåendet av målen i den.
Anmälan skulle därför kunna gälla exempelvis
- ett missförhållande i lokalerna för småbarnspedagogik
- ett missförhållande i förverkligandet av personaldimensionering
- ett missförhållande i enhetens verksamhetskultur
- osaklig eller olämplig behandling av barn
- ett missförhållande i tillämpningen av barnets plan för småbarnspedagogik.
Som ett missförhållande skulle betraktas till exempel en omständighet eller situation där målen för småbarnspedagogiken, förutsättningarna för barnets välbefinnande eller uppväxt, utveckling eller lärande äventyras i strid med lagen om småbarnspedagogik. Även brister i kvaliteten på småbarnspedagogiken, osaklig eller olämplig behandling av barnet eller åtgärder i verksamhetskulturen som skadar barnet kan äventyra ett lagligt förverkligande av småbarnspedagogiken.
Problem i verksamhetskulturen kan till exempel gälla situationer där verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken är skadlig för barnets utveckling eller där man försöker förhindra att missförhållanden åtgärdas genom att tysta personalen eller dölja missförhållandena och detta utgör ett hot mot förverkligandet av småbarnspedagogiken.
Anmälningsskyldigheten gäller endast missförhållanden som riktas mot barn. Anmälan om missförhållande gäller inte till exempel meningsskiljaktigheter hos anställda och mellan dessa eller arbetarskydds- eller arbetssäkerhetsfrågor. Anmälningsskyldigheten är endast knuten till förverkligandet av barnets rätt till småbarnspedagogik och efterlevnaden av lagen om småbarnspedagogik. Anmälan om missförhållande ska inte heller förväxlas med barnskyddsanmälan som avses i barnskyddslagen.
Anmälan ska göras till den person som ansvarar för verksamheten på enheten för småbarnspedagogik, alltså i praktiken till den anställdes chef.
Personen som tar emot anmälan ska anmäla ärendet till den ledande tjänsteinnehavaren inom småbarnspedagogik.
Anmälan görs med eget namn. Syftet är å ena sidan att stärka anmälarens rättsliga skydd och å andra sidan att förhindra eventuella anonyma och ogrundade anmälningar.
Lagen om småbarnspedagogik kräver att anmälan ska göras skriftligt. Kravet på skriftlig form uppfylls utöver den traditionella pappersblanketten till exempel av en webblankett. Även e-post kan fungera som en kanal för en skriftlig anmälan, men då måste krav på dataskydd beaktas. Arbetsgivaren ska ställa en ändamålsenlig kanal till förfogande för anmälan samt ge anvisningar om förfarandet för anmälan.
Alla anmälningar om missförhållanden delges den ledande tjänsteinnehavaren i kommunen, även om de kan skötas självständigt på verksamhetsstället.
Anmälningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt både privat och offentlig småbarnspedagogik. Anmälan görs alltid till den som ansvarar för verksamheten vid verksamhetsstället. Detta gäller också t.ex. speciallärare som arbetar på ett privat daghem och står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till kommunen.
Den nya anmälningsskyldigheten gäller också familjedagvården. I fråga om familjedagvårdare som arbetar ensamma uppfylls anmälningsskyldigheten mest sannolikt i situationer där de samarbetar med andra som hör till personalen inom småbarnspedagogiken.
Anmälningsskyldigheten gäller i tillämpliga delar förskoleundervisning som ordnas på daghem.
Enligt 1 § 6 mom. i lagen om småbarnspedagogik tillämpas bestämmelserna om gruppstorlek och dimensionering av personalen på förskoleundervisning som ordnas på ett daghem. Vidare tillämpas 55–57, 57 a, 57 b och 58 § på tillsynen och personalens anmälningsskyldighet när det gäller sådan förskoleundervisning som ordnas på ett daghem.
Anmälningarna bevaras till dess att ett år har förflutit från utgången av det kalenderår då anmälan gjordes. Till exempel ska en anmälan som inkommit 2021 förvaras till utgången av 2022.
Detta har inte fastställts i lagen. Det är också möjligt att göra en gemensam anmälan, men ärendets framskridande påverkas inte av om det finns en eller flera anmälare.
Vårdnadshavarens rätt att få uppgifter om anmälan har begränsats till att gälla ändringar i den småbarnspedagogiska verksamheten. I 57 b § 6 mom. i lagen om småbarnspedagogik föreskrivs att om den småbarnspedagogiska verksamheten ändras för att undanröja ett missförhållande eller risken för ett uppenbart missförhållande och förändringen har särskild betydelse med tanke på barnets uppväxt och utveckling, ska föräldrarna eller andra vårdnadshavare till det barn som förändringen gäller underrättas om förändringen i den småbarnspedagogiska verksamheten.
Anmälningsskyldigheten är en ny ytterligare metod för tillsyn av småbarnspedagogiken. Missförhållanden korrigeras ofta snabbast och enklast där de förekommer.
Utöver den nya anmälningsskyldigheten skulle dock den anställde som ursprungligen lämnade in anmälan fortfarande kunna använda sin rätt att klaga hos regionförvaltningsverket. På klagomål tillämpas föreskrifterna i kapitel 8 a i förvaltningslagen.
Syftet med anmälningsskyldigheten är inte att omintetgöra andra medel som är tillgängliga för personalen inom småbarnspedagogik för att anmäla missförhållanden. Personalen har således alltid rätt att också passera den person som ansvarar för verksamheten på enheten för småbarnspedagogik och att direkt underrätta den ledande tjänsteinnehavaren inom småbarnspedagogik om ett missförhållande eller en risk för missförhållande till exempel vid rädsla för negativa motåtgärder.
Anmälan ska kunna göras utan rädsla för negativa motåtgärder. Med motåtgärd avses i praktiken all ofördelaktig behandling av en anställd på grund av fullgörandet av anmälningsskyldigheten.
Om till exempel trakasserier eller osakligt bemötande förekommer på arbetsplatsen till följd av anmälan, trots förbudet mot motåtgärder, är det i första hand en fråga som hör till arbetarskyddet. Regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskydd är regionala arbetarskyddsmyndigheter. Arbetarskyddsmyndigheten ger anvisningar och råd samt övervakar vid behov att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att få slut på trakasserierna.
Arbetarskyddsmyndighetens uppgifter omfattar dock inte att bistå arbetstagaren på arbetsplatsen eller att lösa konflikter. Eventuella tvister som beror på brott mot arbetsavtalslagen (55/2001), såsom ogrundat avslutande av anställningsförhållande, avgörs i allmänna domstolar på samma sätt som andra tvistemål mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan då enligt arbetsavtalslagen vara skyldig att betala ersättning för den skada som orsakats den anställde. Arbetsgivarens skyldigheter enligt arbetsavtalslagen skyddar också arbetstagare som eventuellt är föremål för anmälan.
Avsikten är att missförhållanden undanröjs främst på enheten för småbarnspedagogik. Personen som ansvarar för verksamheten på enheten för småbarnspedagogik och som tog emot anmälan ska utan onödigt dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder för att undanröja missförhållandet eller en uppenbar risk för missförhållande.
Den ledande tjänsteinnehavaren inom småbarnspedagogik är skyldig att vägleda i undanröjandet av missförhållandet eller vid behov hänvisa missförhållandet vidare till tillsynsmyndigheterna för småbarnspedagogik.
Om anmälan tydligt rör en fråga som inte omfattas av anmälningsskyldigheten, såsom exempelvis ärenden mellan arbetsgivaren och arbetstagaren behöver anmälan inte behandlas på sätt som lagen om småbarnspedagogik förutsätter.
Ja.
Alla anmälningar ska alltid anmälas vidare till kommunens ledande tjänsteinnehavare.
Avsikten är att anmälningsskyldigheten är en metod med låg tröskel för att ingripa i missförhållanden. I sista hand är det kommunens ledande tjänsteinnehavare som avgör om anmälan är befogad. Om kommunens ledande tjänsteinnehavare anser att en anmälan om ett missförhållande är obefogad, finns det inget behov av att vidta åtgärder. Den som gjort anmälan har rätt att inom skälig tid få veta vilka åtgärder som vidtagits med anledning av anmälan.
Den som gjort anmälan har alltid möjlighet att föra ärendet till regionförvaltningsverket för prövning på samma sätt som tidigare, innan anmälningsskyldigheten trädde i kraft.
Anmälan kan behandlas endast av de personer till vars arbetsuppgifter denna uppgift hör. Anmälan tas emot av den som ansvarar för verksamheten vid verksamhetsstället och som är skyldig att anmäla saken vidare till kommunens ledande tjänsteinnehavare inom den småbarnspedagogiska verksamheten.
Anmälan ska göras utan dröjsmål efter det att den anställda upptäcker missförhållandet. Någon närmare tidsgräns har inte fastställts i lagen, eftersom situationerna kan variera.
Förfaranden som rör anmälningsskyldigheten
Anordnaren och producenten av småbarnspedagogik ska informera sin personal om anmälningsskyldigheten och omständigheter i anslutning till tillämpningen av den. Anvisningar om förfaringssätten vid tillämpningen av anmälningsskyldigheten ska upprättas skriftligt och hållas offentligt tillgängliga. Föreskrifter om detta finns i 57 § 4 mom. i lagen om småbarnspedagogik.
Enligt motiveringen till lagen ska alla personer som arbetar på ett verksamhetsställe för småbarnspedagogik informeras om anmälningsskyldigheten och frågor som rör tillämpningen av den. Även de som inte omfattas av anmälningsskyldigheten, t.ex. eventuell kökspersonal på verksamhetsstället, ska informeras om saken.
En privat serviceproducent skulle kunna bifoga anvisningar om förfarande till den plan för egenkontroll som avses i 48 § i lagen om småbarnspedagogik. Avsikten med förfarandet skulle vara att även arbetsgivarsidan ska förbinda sig att godkänna användningen av anmälningsskyldigheten och utnyttja den vid utvecklandet av sin verksamhet.
Den person som lämnade in anmälan har rätt att inom rimlig tid få veta vilka åtgärder som vidtagits på grund av anmälan. Detta föreskrivs i 57 § 5 mom. i lagen om småbarnspedagogik.
Lagen om småbarnspedagogik (57 b § 6 mom.) föreskriver om skyldigheten att underrätta barnets förälder eller annan vårdnadshavare om förändringar i småbarnspedagogiken.
Om den småbarnspedagogiska verksamheten ändras för att undanröja ett missförhållande eller uppenbar risk för missförhållande och förändringen har särskild betydelse för barnets tillväxt och utveckling, ska barnets förälder eller annan vårdnadshavare underrättas om förändringen i verksamheten.
Föräldrarna eller andra vårdnadshavare ska således endast underrättas om ändringar i verksamheten, alltså inte till exempel om vem som gjort anmälan eller huruvida anmälan gäller en annan arbetstagare. I annat fall tillämpas lagen om offentlighet (621/1999) för föräldrarnas rätt att få information.
Arbetsgivaren ansvarar för vilken blankett som används för anmälan och ger anvisningar om hur den ska användas. I lagen förutsätts endast skriftlig form. I kommunen kan man till exempel ta i bruk en blankettmall som är gemensam för alla.
Alla som arbetar vid ett verksamhetsställe för småbarnspedagogik ska informeras om anmälningsskyldigheten och om frågor som gäller tillämpningen av den. Detta gäller även personal som inte omfattas av anmälningsskyldigheten (t.ex. eventuell kökspersonal). En privat tjänsteproducent kan bifoga anvisningar om förfarandet till planen för egenkontroll.
I lagen finns inga närmare bestämmelser om i vilken omfattning offentligt framläggande ska genomföras. Anvisningarna för förfaringssätten ska hållas offentligt framlagda så att de som är intresserade av saken kan studera dem utan att särskilt behöva be om anvisningarna.
Lagen hindrar inte assistenter från att göra en anmälan, men den nya anmälningsskyldigheten enligt 57 a och 57 b § i lagen om småbarnspedagogik gäller inte assistenter. Således finns det t.ex. inte något krav på skriftlig form för en anmälan som görs av en assistent och det finns inte heller någon skyldighet att tillställa en sådan anmälan till den ledande tjänsteinnehavaren i kommunen.
Behandlingstiden för anmälningar definierats inte exakt i lagen. Åtgärder ska vidtas utan ogrundat dröjsmål med anledning av en anmälan och den som gjort anmälan har rätt att inom skälig tid få veta vilka åtgärder som har vidtagits i ärendet. Detta varierar från fall till fall.
Anmälningarna skickas först till den person som ansvarar för daghemmets verksamhet och som är skyldig att anmäla dem till kommunens ledande tjänsteinnehavare. Anmälningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt både privat och offentlig småbarnspedagogik.
Den som gjort anmälan har rätt att få veta att åtgärder har vidtagits i ärendet. Syftet med rätten är att den anställda, om han eller hon så önskar, ska få information om att man reagerat på anmälan. Arbetsgivaren är dock bunden av sekretessbestämmelserna.
De omständigheter som berättas kan vara exempelvis följande:
- Datumet då mottagaren av anmälan har vidtagit behövliga åtgärder för att undanröja missförhållandet eller risken för ett uppenbart missförhållande.
- Om missförhållandet eller risken för det har undanröjts.
- En motivering i det fallet att inga åtgärder vidtas.
- Om regionförvaltningsverket eller Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har underrättats, om missförhållandet eller risken för ett uppenbart missförhållande inte har undanröjts trots åtgärderna.
Anmälan ska endast innehålla uppgifter som är relevanta med tanke på anmälan, dvs. uppgifter som behövs för att undanröja missförhållandet. I anmälan ska man specificera förutom vem som gör anmälan även föremålet för anmälan, dvs. missförhållandet. Dessutom är det bra att i anmälan ange datum och vid behov närmare information, t.ex. om missförhållandet gäller en viss daghemsgrupp.
Anmälan kan göras trots sekretessbestämmelserna, om det är nödvändigt för fullgörandet av anmälningsskyldigheten och för undanröjande av ett missförhållande eller risken för ett uppenbart missförhållande.
Anmälningsskyldighet och dataskydd
Dataskydd innebär korrekt behandling och skydd av personuppgifter på ett sådant sätt att deras konfidentialitet och integritet inte äventyras. Personuppgifter avser all information som gör det möjligt att identifiera en person antingen direkt eller indirekt. Autentiseringsuppgifter är till exempel namn, personbeteckning, fingeravtryck, e-postadress, kreditkortsuppgifter, platsinformation eller nätidentifierare.
I samband med anmälan om missförhållande behandlar den registeransvarige personuppgifter för anmälaren, det minderåriga barnet som möjligen nämns i anmälan samt för annan personal på det småbarnspedagogiska verksamhetsstället. Kommunen är registeransvarig för offentlig småbarnspedagogik och den privata serviceproducenten för privat småbarnspedagogik.
Behandlingen av personuppgifter måste alltid ske för ett specifikt ändamål och med stöd av en rättslig grund för behandling. Personuppgifter skyddas oavsett i vilket format uppgifterna lagras (digitalt, i pappersform) eller vilken teknik som används för att lagra data (text, bild, ljudinspelning, videoband osv.). Alla har rätt till personlig integritet.
Innan processen med anmälningsskyldighet tas i bruk måste man i kommuner och på privata verksamhetsställen för småbarnspedagogik bedöma om behandlingen av personuppgifter sannolikt utgör en stor risk för personliga rättigheter.
Vid anmälan om missförhållanden i småbarnspedagogik uppfylls kriterierna för behandling med stor risk, eftersom hanteringen av anmälningar kan utgöra ett hot mot den personliga integriteten för det minderåriga barnet, hans eller hennes familjemedlemmar eller för personalen på verksamhetsstället för småbarnspedagogik. Därför måste en konsekvensbedömning av dataskyddet göras i enlighet med dataskyddslagstiftningen innan förfarandet med anmälningsskyldighet inleds.
I konsekvensbedömningen beskrivs behandlingen av personuppgifter, bedöms behovet av behandling, proportionalitet och risker som uppstår vid behandling av personuppgifter samt nödvändiga åtgärder för att hantera riskerna. Målet är att bedöma om den återstående risken är motiverad och godtagbar under de rådande omständigheterna.
Skyldigheten att upprätta uppgifterna gäller den registeransvarige, alltså den instans som bestämmer för vilket ändamål och hur personuppgifter behandlas.
Beträffande anmälningsskyldigheten för småbarnspedagogik fördelas ansvaret på följande sätt:
- kommunen är registeransvarig för offentlig småbarnspedagogik
- en privat serviceproducent är registeransvarig för privat småbarnspedagogik.
Syftet med konsekvensbedömningen i enlighet med artikel 35 i EU:s allmänna dataskyddsförordning 2016/679 är att hjälpa till att identifiera, bedöma och hantera riskerna med behandling av personuppgifter.
Beträffande anmälningsskyldigheten för småbarnspedagogik strävar man efter att särskilt skydda:
- anmälarens personliga integritet, då tröskeln för anmälan sänks
- den personliga integriteten för de personer som nämns i anmälan (barn, anställd inom småbarnspedagogik).
En konsekvensbedömning ska upprättas om behandlingen av personuppgifter sannolikt utgör en hög risk för personers rättigheter och friheter. Konsekvensbedömningen görs alltid innan behandlingen av personuppgifter med hög risk inleds och ska även uppdateras vid behov.
Konsekvensbedömningen görs genom att minst följande skeden dokumenteras:
- kontext: systematisk beskrivning av behandlingen av personuppgifter
- bedömning av överensstämmelse med kraven
- identifiering av risker: risker för den registrerade (person vars personuppgifter behandlas) vid behandling av personuppgifter
- skyddsåtgärder: planerade åtgärder för att hantera risker.
Råd om hur man gör en konsekvensbedömning får man av den registeransvariges dataskyddsombud, alltså dataskyddsombudet antingen i kommunen eller på det privata daghemmet. Dessutom finns material tillgängligt på dataskyddsombudsmannens webbplats. Utbildningsstyrelsen publicerar under år 2021 en dataskyddsanvisning.
En konsekvensbedömning ska alltid göras när den planerade behandlingen av personuppgifter sannolikt utgör en hög risk för de personer vars personuppgifter ska behandlas. Konsekvensbedömningen ska göras innan behandlingen av personuppgifter inleds. Typiska situationer är införande av en ny teknisk lösning eller process för behandling av personuppgifter, behandling av personuppgifter om sårbara personer (t.ex. barn), omfattande behandling av hälsouppgifter, positionering av personer och införande av kameraövervakning.
Konsekvensbedömningen behöver inte publiceras på organisationens offentliga webbplats och den behöver inte heller vara tillgänglig för alla inom organisationen. Däremot är det viktigt att se till att man utifrån konsekvensbedömningen vidtar behövliga åtgärder för att hantera riskerna och att hela personalen informeras om dessa åtgärder. Åtgärder kan t.ex. vara en anvisning om hur anmälan ska göras, begränsning av rätten att behandla anmälningar endast till daghemmets ledning och användning av krypterad e-post vid utlämnande av anmälningar till en kommunal tjänsteinnehavare.
En anvisning och Excel-mall för genomförandet av konsekvensbedömningen finns på dataombudsmannens webbplats: Konsekvensbedömning
Därtill publicerar VAHTI-arbetsgruppen vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en Word-mall under hösten: dvv.fi/documents/16079645/0/Tietosuojan+vaikutustenarviointi%2C+kommentoitava+versio%2C+16.8.2021.docx/38afc666-5034-e001-deac-4d3521a0d244?t=1629957738962
Anmälan kan göras utan hinder av sekretessbestämmelserna om detta är nödvändigt för att uppfylla anmälningsskyldigheten och för att undanröja missförhållande eller uppenbar risk för missförhållande. (lagen om småbarnspedagogik 57 a § 3 mom.). Om sekretessbelagda uppgifter måste lämnas ut för att uppfylla anmälningsskyldigheten får endast fallspecifika uppgifter som är nödvändiga kvantitets- och kvalitetsmässigt lämnas ut.
Bestämmelser om sekretess finns i 40 § i lagen om småbarnspedagogik. Bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet
(621/1999) och sakägarens rätt till information samt tillhandahållande av information i sekretessbelagda handlingar tillämpas också på småbarnspedagogik som organiseras eller produceras av en privat serviceproducent.
Uppgifter om barnets behov av stöd, stödåtgärder och genomförande av dessa samt uppgifter om bedömningen av barnets personliga egenskaper är sekretessbelagda.
Även barnets individuella plan för småbarnspedagogik som avses i lagen om småbarnspedagogik 23 § är sekretessbelagd.
Anmälningarna förvaras ett år efter utgången av det kalenderår då anmälan gjordes.
Anmälningarna ska hanteras och förvaras i enlighet med kraven för dataskydd. Ansvaret för att kraven om dataskydd följs vid hanteringen av anmälningar ligger hos den registeransvarige.
Nej. Konsekvensbedömning görs inte för en enskild anmälan utan för processen: hur anmälningarna utarbetas, vem som behandlar dem, hur de förvaras, raderas eller arkiveras osv.
Anmälningarna bildar ett eget nytt register, för vilket det ska upprättas en dataskyddsbeskrivning.
Anmälningarna förvaras i enlighet med kommunens arkivbildningsplan eller datastyrningsplan. Det är önskvärt att man snabbt åtgärdar missförhållandena och det är därför osannolikt att inga korrigerande åtgärder skulle ha vidtagits när förvaringstiden går ut.
Vid arkiveringen iakttas kommunens arkivbildningsplan.
Varje organisation (offentlig eller privat aktör inom småbarnspedagogiken) ansvarar för introduktionen och utbildningen av sin personal i enlighet med sin egen praxis. Det rekommenderas att hela personalen regelbundet erbjuds dataskydds- och datasäkerhetsutbildning, som också finns tillgänglig avgiftsfritt via webben, t.ex. ABD i dataskydd för den offentliga förvaltningens personal:
I samband med anmälningsförfarandet bildas dataregistret av anmälningarna som gjorts och personuppgifterna i dem, alltså inte av klientregistret för småbarnspedagogiken. När det gäller den offentliga småbarnspedagogiken är kommunen personuppgiftsansvarig, men när det gäller privat småbarnspedagogik är det den privata serviceproducenten vars personal anmäler missförhållanden inom småbarnspedagogiken i den egna organisationen till sin egen ledning.
Frågor om personalen
Dimensioneringen av personalen kvarstår som förut både på daghem och inom familjedagvården. Enligt lagen ska grupperna inom småbarnspedagogiken bildas och lokalerna planeras och användas så att de syften som föreskrivs för småbarnspedagogiken kan uppnås.
En daghemsgrupp får samtidigt ha högst ett antal barn närvarande som motsvarar tre anställda i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter. Personaldimensioneringen regleras inte mer specifikt i lagen, utan i förordningen om småbarnspedagogik.
Relationstalet mellan barnen och personalen är 1/4 för barn under 3 år och 1/7 för barn över 3 år.
Bestämmelser om avvikelser från dimensioneringen av personalen vid daghemmet finns i 36 § i lagen om småbarnspedagogik. Daghemmet får göra undantag från relationstalen enligt 35 §, om det genomsnittliga antalet dagar som barnen deltar i småbarnspedagogiken kontinuerligt är avsevärt lägre än antalet verksamhetsdagar. Undantag får göras genom att antalet barn på daghemmet endast kortvarigt överstiger det antal som anges enligt respektive relationstal. Dessutom får daghemmet tillfälligt och kortvarigt avvika från de relationstal som avses i 35 § när omfattningen av småbarnspedagogiken för ett barn utvidgas på det sätt som avses i 17 § 4 mom. Avvikelser från det relationstal som avses i 35 § får inte göras av orsaker som beror på frånvaro inom personalen.
På daghemmen arbetar lärare inom småbarnspedagogik, socionomer inom småbarnspedagogik, barnskötare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik och daghemsföreståndare. Dessutom finns på daghemmen också annan personal, vars uppgiftsbenämningar eller behörigheter inte anges i lagen, såsom till exempel assistenter och kökspersonal. Även familjedagvårdare är en uppgiftsbenämning som definieras i lagen.
Från och med år 2030 ska minst två tredjedelar av daghemspersonalen som arbetar i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik, och minst hälften av dem ska ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. De övriga ska minst ha behörighet som barnskötare inom småbarnspedagogik.
Fram till år 2030 ska minst en tredjedel av personalen i fostrande uppgifter ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik.
Barnträdgårdslärarna har kunnat vara antingen pedagogie kandidater eller socionomer (YH) till utbildningen. De har också kunnat avlägga högre högskoleexamen utöver detta.
Framöver ska lärare inom småbarnspedagogik ha avlagt minst pedagogie kandidatexamen som innehåller eller har kompletterats med studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnspedagogik.
Alla som hade behörighet som barnträdgårdslärare när lagen trädde i kraft har behörighet i uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik till slutet av sin arbetskarriär. De är även behöriga att verka som socionomer inom småbarnspedagogik. Från och med den nya lagens ikraftträdande finns det en särskild uppgiftsbenämning för dem som avlagt socionomexamen (YH), socionom inom småbarnspedagogik.
I nuläget finns det uppskattningsvis 14 000 personer som är behöriga som lärare och socionomer inom småbarnspedagogik.
Antalet behöriga lärare respektive socionomer inom småbarnspedagogik som krävs på grund av den förändrade personalstrukturen uppskattas uppgå till sammanlagt 18 000 personer. När man beaktar pensionsavgången, karriärmobiliteten, övrig avgång samt personalökningen som de nya examina för med sig, uppskattar man att det år 2030 kommer att finnas tillräckligt med behöriga lärare och socionomer inom småbarnspedagogik för en personalstruktur där en anställd har avlagt kandidatexamen, en annan socionomexamen och en tredje person är behörig som barnskötare. Detta förutsätter att antagningen till universitetens pedagogie kandidatutbildning är 1 000 studerande per år från år 2020 och att utbildningens genomströmning är 80 procent.
Personalens behörighetsvillkor och uppgiftsbenämningar
Lagen föreskriver om respektive behörigheter. Alla behöriga barnträdgårdslärare (med kandidat- eller socionomexamen), barnskötare och daghemsföreståndare som haft respektive uppgift före lagens ikraftträdande behåller sin behörighet för sin nuvarande uppgift och för motsvarande uppgifter. Även de som redan studerar inom branschen får behörighet, om mer specifika krav uppfylls.
Lagen föreskriver om uppgiftsbenämningarna. Syftet med lagen är att göra uppgiftsbenämningarna enhetliga, men arbetsgivarna beslutar om benämningarna och ändringar av dem.
Benämningen lärare inom småbarnspedagogik har använts vid vissa daghem redan innan lagen trädde i kraft. Framöver ska lärare inom småbarnspedagogik ha avlagt pedagogie kandidatexamen som innehåller eller har kompletterats med studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnspedagogik. I praktiken ska utbildningen innefatta minst 60 studiepoäng teoretiska studier i småbarnspedagogik.
Behöriga för uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik är även de som avlagt magisterexamen eller en ännu högre högskoleexamen inom pedagogik och vars examen innehåller eller har kompletterats med de studier som krävs.
Alla som är behöriga som barnträdgårdslärare när lagen träder i kraft är dock också efter att lagen trätt i kraft behöriga för uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik oavsett om de är socionomer eller pedagogie kandidater.
Behörighet för lärare som ger förskoleundervisning föreskrivs i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) 7 §.
Studieinnehållet i en yrkeshögskoleexamen och en universitetsexamen i pedagogik är inte identiskt. Lagens syfte är att uppgifterna för personal med olika vetenskaplig och kompetensmässig bakgrund tydligt ska framgå, och de nya uppgiftsbenämningarna stöder detta syfte.
Samtidigt strävar man efter att trygga ett multiprofessionellt samarbete så att det på alla daghem finns yrkespersoner med olika utbildningsbakgrund. De nya uppgiftsbenämningarna lyfter bättre fram personalens multiprofessionella kompetens.
Behörighetsvillkoret för uppgifter som speciallärare inom småbarnspedagogik är behörighet för uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik. Dessutom krävs studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning, vilka regleras genom statsrådets förordning. Studierna som ger yrkesfärdigheter omfattar minst 60 studiepoäng.
Därtill kan man uppnå behörighet för uppgifter som speciallärare genom att avlägga pedagogie magisterexamen med specialsmåbarnspedagogik som huvudämne.
En socionom som är behörig för uppgiften som lärare inom småbarnspedagogik är behörig för uppgiften som speciallärare efter att ha avlagt de tilläggsstudier som universitetet kräver.
(Uppdaterat 16.11.2023)
Före år 2030:
Den som när den nya lagen trädde i kraft (1.9.2018) eller fem år innan dess har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande i yrkesmässiga eller administrativa ledande uppgifter för vilka han eller hon ansetts uppfylla de behörighetsvillkor som anges i 10 § i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (*se gamla paragrafer i slutet av svaret), är behörig för uppgiften som daghemsföreståndare såväl 1.9.2018 som efter år 2030. (Lagen om småbarnspedagogik 75 §)
En person med behörighet som lärare inom småbarnspedagogik (oavsett om han eller hon har en bakgrund som kandidat eller socionom) är berättigad att tjänstgöra som daghemsföreståndare fram till år 2030, även om han eller hon inte omfattas av övergångsbestämmelsen (ovannämnda 75 §), alltså till exempel då han/hon har börjat uppgiften som föreståndare först efter 1.9.2018. Från och med början av år 2030 krävs dessutom pedagogie magisterexamen. (Lag om småbarnspedagogik 74 §)
Personer som har antagits till att avlägga socionomexamen (YH) ett år efter lagens ikraftträdande, dvs. senast den 31.8.2019, ska utöver socionomexamen (YH) också avlägga pedagogie magisterexamen för att få behörighet som daghemsföreståndare redan före år 2030. (Lag om småbarnspedagogik 74 § och 75 §)
Fr.o.m år 2030:
Från år 2030 är behörighetsvillkoren för daghemsföreståndare behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik och minst pedagogie magisterexamen samt tillräcklig ledarförmåga. (Lag om småbarnspedagogik 31 §)
Den som vid den nya lagens ikraftträdande (1.9.2018) eller fem år innan dess har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande i yrkesmässiga eller administrativa ledande uppgifter inom småbarnspedagogik för vilka han eller hon ansetts behörig enligt de behörighetsvillkor som anges i lagen om yrkesutbildad personal inom socialvården 10 § (*), är behörig för uppgiften som daghemsföreståndare även efter år 2030. (Lagen om småbarnspedagogik 75 §)
(* Upphävd lag som nämns: Enligt 10 § 1 mom. lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005, upphävd, nedan behörighetslag), är behörighetsvillkoret för huvudsakligen administrativa ledningsuppgifter inom socialvården eller social- och hälsovården i kommuner eller samkommuner, behörighet som krävs av socialarbetare eller för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen samt dessutom tillräcklig ledarförmåga. Enligt 10 § 3 mom. i behörighetslagen är behörighetsvillkoret för yrkesmässiga ledningsuppgifter inom barndagvården behörighet enligt 7 § samt tillräcklig ledarförmåga.
Enligt 7 § i behörighetslagen är behörighetsvillkoret för uppgifter som barnträdgårdslärare minst pedagogie kandidatexamen i vilken ingår utbildning till barnträdgårdslärare, eller yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovård, i vilken ingår studier med inriktning på småbarnspedagogik och socialpedagogik i den omfattning som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning.
Lagen om småbarnspedagogik 75 § 5 mom. tryggar behörigheten som daghemsföreståndare för person som inom den nämnda tidsgränsen på fem år har arbetat i yrkesmässiga eller administrativa ledaruppgifter för vilka han eller hon ansetts behörig enligt de behörighetsvillkor som anges i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 10 §. Titeln biträdande föreståndare kan indikera att uppgiften i fråga inte har omfattat alla uppgifter och ansvarsområden och följaktligen inte heller de behörighetsvillkor som man anser att en yrkesmässig eller administrativ föreståndare omfattas av. En lämplig skriftlig dokumentation bör finnas för uppgift som biträdande föreståndare där behörighet som yrkesmässig eller administrativ föreståndare krävs.
Se även fråga: Vad är behörighetskravet för en daghemsföreståndare?
Om du har varit vikarie för en daghemsföreståndare under de fem år som nämns i 75 § 5 mom. i lagen om småbarnspedagogik och uppgiften har krävt behörighet enligt 10 § i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, omfattas du av övergångsbestämmelsen. En lämplig skriftlig dokumentation bör finnas för uppgift som vikarie där behörighet krävs. Om en person som inte har uppfyllt nämnda behörighetskrav har varit vikarie, omfattas han/hon inte av övergångsbestämmelsen.
Se även fråga: Vad är behörighetskravet för en daghemsföreståndare?
Lagen om småbarnspedagogik innehåller från och med den 1.9.2018 inte längre några bestämmelser om behörighetsvillkoren för administrativa ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken på kommunal nivå, utan beslut om detta fattas på lokal nivå. Detta motsvarar praxis inom andra sektorer i kommunen.
Du måste komplettera din magisterexamen i pedagogik så att du kan arbeta som lärare i småbarnspedagogik eller som daghemsföreståndare.
Enligt 26 § i lagen om småbarnspedagogik är behörighetsvillkoren för uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik minst pedagogie kandidatexamen som innehåller sådana studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnspedagogik och om vilka närmare bestämmelser kan utfärdas genom statsrådets förordning eller som har kompletterats med nämnda studier.
Du kan alltså få behörighet som lärare i småbarnspedagogik genom att komplettera din examen. Du ska utföra studier som ger yrkeskunskaper för uppgifter inom småbarnspedagogik. Studierna som ger dessa yrkeskunskaper ska omfatta minst 60 studiepoäng.
Du kan också få behörighet som daghemsföreståndare genom att komplettera din examen. Du ska utföra studier som ger yrkeskunskaper för uppgifter inom småbarnspedagogik (minst 60 studiepoäng). Dessutom måste du skaffa dig tillräckliga ledaregenskaper för uppgiften.
Se även andra frågor om behörighet som daghemsföreståndare.
Enligt 28 § i lagen om småbarnspedagogik är behörighetsvillkoret för uppgiften som barnskötare inom småbarnspedagogik grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning, en grundexamen inom social- och hälsovård eller någon annan motsvarande lämplig examen där det ingår eller som kompletterats med tillräckligt omfattande examensdelar i vård, fostran och undervisning av barn. Enligt paragrafens 2 moment utfärdas närmare bestämmelser om lämpliga examina och tillräckligt omfattande examensdelar genom statsrådets förordning.
Enligt förordningen om småbarnspedagogik (753/2018) 3 §:
- grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning ska innehålla eller kompletteras med obligatoriska examensdelar som ger kompetens i småbarnspedagogik och familjeverksamhet eller med obligatoriska examensdelar som ger kompetens i kommunikation och teckenspråkshandledning.
- grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen ska innehålla eller kompletteras med obligatoriska examensdelar som ger kompetens i pedagogisk verksamhet och vård av barn och unga, småbarnspedagogik och familjeverksamhet eller i kommunikation och teckenspråkshandledning. För den som avlagt obligatoriska examensdelar som ger kompetens i arbete med personer med funktionsnedsättning räcker det dock med att avlägga den examensdel som gäller främjande av barns utveckling, välbefinnande och lärande.
Med stöd av förordningen om småbarnspedagogik 3 § 3 mom. uppnås behörighet till barnskötares arbetsuppgifter inom småbarnspedagogiken även av: examen för barnskötare, examen för dagvårdare, grundexamen i teckenspråkshandledning, grundexamen i barn- och familjearbete eller grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen som har avlagts enligt utbildningsprogrammet för vård och fostran av barn och unga enligt de examensgrunder som trätt ikraft före 1.8.2018.
Se fråga om fortsatt behörighet och gamla examina: Kvarstår behörigheten för barnskötare?
Ja, om de, i enlighet med övergångsbestämmelsen i lagen om småbarnspedagogik (75 §), har varit behöriga i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande i vård- och fostringsuppgifter inom småbarnspedagogiken när lagen träder i kraft eller 5 år innan lagens ikraftträdande.
Behörighet till uppgift som barnskötare inom småbarnspedagogik har även person som högst 5 år innan denna lags ikraftträdande (1.9.2018) har utfört studierna som krävs eller när lagen träder i kraft har påbörjat krävda studier på andra stadiet och studierna har slutförts senast 31.12.2021.
Med stöd av förordningen om småbarnspedagogik (obs. ändring av förordning 1177/2018) 3 § uppnås behörighet genom följande examina, trots att personen inte skulle omfattas av övergångsbestämmelsen: examen för barnskötare, examen för dagvårdare, grundexamen i teckenspråkshandledning, grundexamen i barn- och familjearbete samt grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen som har avlagts enligt utbildningsprogrammet för vård och fostran av barn och unga enligt de examensgrunder som varit ikraft före 1.8.2018.
Behörighetsvillkoren för familjedagvårdare förblir i stort sett som förut. Enligt 29 § i lagen om småbarnspedagogik är behörighetsvillkoret för familjedagvårdaren en lämplig yrkesexamen för uppgiften eller annan utbildning som lämpar sig för branschen.
Familjedagvårdare har möjlighet att vidareutbilda sig till uppgifter som barnskötare inom småbarnspedagogik genom att utföra de studier som anges i förordningen om småbarnspedagogik 4 §.
Eftersom det inte alltid finns tillgång till personer som uppfyller behörighetsvillkoren, finns det en möjlighet att tillfälligt avvika från kraven för att kunna ordna verksamheten.
Person som inte uppfyller behörighetsvillkoren kan sköta uppgiften i högst ett års tid. Därefter ska platsen alltid utlysas på nytt. Personen som skött uppgiften tidigare och som inte uppfyller behörighetsvillkoren kan utses på nytt för viss tid på ett år endast om det inte finns någon som uppfyller behörighetsvillkoren bland de övriga sökande.
Lagen om småbarnspedagogik 75 § andra momentet föreskriver om behörighet för högskolestuderande som har sökt till den småbarnspedagogiska branschen efter lagens ikraftträdande. Enligt det nämnda 2 momentet ska "den som vid denna lags ikraftträdande har antagits till ett universitet eller en yrkeshögskola för att studera till barnträdgårdslärare i sådana studier som avses i 7 § i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården eller som inom ett år från denna lags ikraftträdande har godkänts till ett universitet eller en yrkeshögskola för studier som ger behörighet enligt 26 eller 27 § i denna lag är, sedan han eller hon slutfört studierna, behörig för uppgifter enligt 26 eller 27 § under förutsättning att studierna slutförs senast den 31 juli 2023."
Lagens 26 och 27 § (lärare och socionom inom småbarnspedagogik) gör det möjligt att uppnå behörighet genom att komplettera examen, dvs. småbarnspedagogiska studier måste inte ingå i den ursprungliga examenshelheten. Även kompletterande studier är behörighetsgivande studier som avses i lagens 75 §. Om en person alltså godkänns inom ett år efter det att lagen har trätt i kraft (dvs. senast den 31.8. 2019) för kompletterande studier i enlighet med lagens 26 eller 27 § och slutför dem senast den 31.7.2023, får han eller hon därför behörighet både till uppgift som lärare och socionom inom småbarnspedagogik i enlighet med 75 §. Studerande som antagits till studier efter 1.9.2019 får inte längre så kallad dubbel behörighet, utan de är behöriga att arbeta antingen som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik.
Frågor från dem som genomgått socionomutbildning
Arbetsgivaren beslutar om den anställdas arbetsbeskrivning.
Varje yrkesutbildad person har fortfarande en viktig roll i förverkligandet av fostran, undervisning och vård.
Det är ändamålsenligt om arbetsbeskrivningen för socionomer inom småbarnspedagogik i synnerhet återger det kunnande som socionomutbildningen ger för att genomföra ett mångprofessionellt samarbete samt för att upprätthålla samarbetsstrukturerna för tjänster inom småbarnspedagogik och social- och hälsovård, för servicehandledningen för familjer samt för att stärka familjernas samarbete inom fostran och gemenskap. Lagens syfte är att bättre lyfta fram personalens olika kompetenser.
Behörighetsvillkor för uppgifter som socionom inom småbarnspedagogik är minst yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, som ska omfatta minst 60 studiepoäng i studier med inriktning på småbarnspedagogik. Studierna kan regleras mer specifikt genom en förordning. Behörighet uppnås även genom socionomexamen där studierna inte har ingått, men som har kompletterats med nämnda studier.
Ja. Enligt lagens 37 § som börjar tillämpas först 1.1. 2030, ska minst två tredjedelar av den daghemspersonal som arbetar i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik, och av dem ska minst hälften ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. Paragrafen föreskriver alltså inte vilken utbildningsbakgrund läraren eller socionomen ska ha. På grund av övergångsbestämmelsen är många socionomer behöriga för uppgifter som lärare, och vice versa.
Det finns inte heller gruppspecifika bestämmelser om daghemmets personalstruktur, utan bestämmelserna gäller, som tidigare, hela daghemmet.
Fram till år 2030 motsvarar personalstrukturen enligt lagens paragrafer om ikraftträdande situationen innan lagen träder i kraft. Enligt paragrafen om ikraftträdande (74 §) ska minst en tredjedel av personalen i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik innan 37 § träder i kraft. De övriga ska minst ha behörighet som barnskötare inom småbarnspedagogik.
Ja, det kan du. Behörighet för uppgift som lärare inom småbarnspedagogik bestäms beroende på om du vid lagens ikraftträdande 1.9.2018 varit behörig som barnträdgårdslärare enligt de gamla bestämmelserna. Du kan alltså byta arbetsplats till exempel år 2025 och på nytt år 2031, och bli vald som behörig för tjänsten båda gångerna.
Även studerande som godkänts senast 31.8.2019 för studier som ger behörighet och som examineras senast 31.7. 2023 är behöriga även i fortsättningen.
Ja. Du är behörig att arbeta som lärare och socionom inom småbarnspedagogik om du har antagits till studier före 1.9.2019 och utexamineras senast 31.7.2023.
Om du har antagits till studier före 1.9.2019 får du behörighet som socionom inom småbarnspedagogik.
Du har möjlighet att få behörighet för uppgifter som speciallärare inom småbarnspedagogik. Du måste utföra studier som omfattar 60 studiepoäng och som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning.
Dessutom har man av barnträdgårdslärare med socionombakgrund krävt studier i förskole- och nybörjarundervisning som omfattar 25 studiepoäng. Universiteten bestämmer om nödvändiga studier.
Utöver socionomutbildningen ska du skaffa behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. Därtill måste du utföra studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning och som omfattar 60 studiepoäng.
Ministeriets mål är dock att de som har avlagt socionomexamen framöver ska ha tillgång till flexibla studievägar för både pedagogie magisterexamen och pedagogie kandidatexamen som ger behörighet som lärare inom småbarnspedagogik, så att tidigare förvärvad kompetens identifieras och erkänns.
Den som vid denna lags ikraftträdande eller fem år innan dess har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtal i yrkesmässiga eller administrativa ledande uppgifter för vilka han eller hon ansetts behörig enligt de behörighetsvillkor som anges i 10 § i lagen om yrkesutbildad personal inom socialvården, är behörig för uppgiften som daghemsföreståndare både nu och efter år 2030. Detta gäller daghemsföreståndare med såväl kandidat- som socionombakgrund.
Ja. Utöver behörigheten som socionom inom småbarnspedagogik ska du söka till ett pedagogie magisterprogram samt förvärva tillräcklig ledarförmåga. I magisterprogrammet identifierar och erkänner universitetet tidigare förvärvat kunnande som en del av magisterexamen.
Behörighetsvillkor för steinerpedagogisk småbarnspedagogik
Behörighetsvillkoren för personalen på ett steinerpedagogiskt daghem är i princip desamma som på andra daghem. På ett daghem där småbarnspedagogiken ordnas enligt steinerpedagogiska principer är behörig att arbeta, utöver lärare och speciallärare inom småbarnspedagogik, socionomer inom småbarnspedagogik och barnskötare inom småbarnspedagogik, även en person som har utfört sådana steinerpedagogiska studier med inriktning på småbarnspedagogik som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik. Lagen föreskriver att omfattningen av studier som ger behörighet ska motsvara studier som ger behörighet till uppgift som lärare i småbarnspedagogik och att studierna i fråga ska ha fullgjorts i enlighet med den läroplan som Utbildningsstyrelsen godkänt. Utbildningsstyrelsen godkände 9.7.2019 läroplanen som ger behörighet.
Personer som har utfört sina steinerpedagogiska studier inom småbarnspedagogik tidigare kan få behörighet enligt den nya lagen om småbarnspedagogik genom att utföra tilläggsstudier som avses i lagen (se nästa fråga). Utbildningsstyrelsen har 8.10.2019 utfärdat en mer specifik bestämmelse om tilläggsstudier. En person som har fullgjort de steinerpedagogiska studier inom småbarnspedagogik som beskrivs ovan är alltså behörig att arbeta på ett daghem där småbarnspedagogiken ordnas enligt steinerpedagogiska principer i uppgifter som kräver behörighet enligt 26 § (lärare inom småbarnspedagogik).
Endast studenter som studerar i enlighet med ovannämnda nya läroplaner som uttryckligen godkänts av Utbildningsstyrelsen kommer att vara behöriga utan tilläggsstudier. Paketet med tilläggsstudier gäller alla andra som har utfört steinerpedagogiska studier inom småbarnspedagogik, oavsett att studierna har gett och fortsätter att ge behörighet att ge förskoleundervisning som grundas på steinerpedagogik för en förskolegrupp som inte inkluderar elever inom den grundläggande utbildningen. Även de som påbörjat steinerpedagogiska studier inom småbarnspedagogik innan lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft 1.9.2018 och slutför sina studier före 31.7.2022 ska också utföra nämnda tilläggsstudier. Alternativt möjliggör lagen också att studenter som har börjat studera i enlighet med den gamla läroplanen under pågående studier övergår till att utföra dem i enlighet med den nya läroplanen som godkänts av Utbildningsstyrelsen, om utbildningsanordnaren erbjuder en sådan möjlighet. Då måste utbildningsanordnaren se till att studentens studier täcker innehållet i den nya läroplanen och uppfyller målen i enlighet med den.
Före 2030:
Behörighetsvillkoren för uppgiften som ansvarig föreståndare för daghemmets verksamhet är behörighet som krävs enligt lagen om småbarnspedagogik 26 § (lärare inom småbarnspedagogik) samt tillräckliga ledaregenskaper. Ovanstående svar (Vilka uppfyller behörighetskraven på ett steinerpedagogiskt daghem och vilka omfattas av tilläggsstudier) beskriver hur behörighet uppnås för en uppgift som avses i 26 § på ett steinerpedagogiskt daghem.
Fr.o.m 2030:
Från och med 1.1.2030 är behörighetsvillkoret för uppgiften som ansvarig föreståndare för daghemmets verksamhet behörighet för uppgift som lärare inom småbarnspedagogik som avses i 26 § samt tillräckliga ledaregenskaper. Ovanstående svar beskriver hur man uppnår behörighet till uppgift som avses i 26 § på ett steinerpedagogiskt daghem. Från och med 1.1.2030 ska föreståndaren på ett steinerpedagogiskt daghem dessutom ha en pedagogie magisterexamen, på samma sätt som på andra daghem.
Den som enligt lagens övergångsbestämmelse när den nya lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft (1.9.2018) eller fem år innan dess har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande i yrkesmässiga eller administrativa ledande uppgifter för vilka han eller hon ansetts behörig enligt de behörighetsvillkor som anges i lagen om yrkesutbildad personal inom socialvården 10 §, är behörig för uppgiften som daghemsföreståndare även efter år 2030. Denna bestämmelse garanterar behörighet att arbeta som föreståndare för ett steinerpedagogiskt eller annat daghem även efter år 2030, till exempel för en daghemsföreståndare som har arbetat i en yrkesmässig ledande uppgift på ett steinerpedagogiskt eller annat daghem under tidsperioden 1.8.2013–1.8.2018 och som har haft behörighet som barnträdgårdslärare vid valet till föreståndare (t.ex. kandidatexamen i småbarnspedagogik eller socionom) samt tillräckliga ledaregenskaper. Man bör notera att studier i steinerpedagogisk småbarnspedagogik inte har gett behörighet att arbeta i yrkesmässig eller administrativ uppgift som föreståndare för småbarnspedagogik. (För mer information om övergångsbestämmelsen för föreståndare, se svaren på frågorna vilken behörighet har en daghemsföreståndare och svaren på frågor om behörighet i situationer där man har arbetat som biträdande föreståndare eller vikarie för föreståndare).
Ytterligare information
Kirsi Alila, opetusneuvos
undervisnings- och kulturministeriet, Varhaiskasvatuksen, perusopetuksen ja vapaan sivistystyön osasto ( VAPOS ) Telefon:0295330365 E-postadress: [email protected]
Tarja Kahiluoto, opetusneuvos
undervisnings- och kulturministeriet, Varhaiskasvatuksen, perusopetuksen ja vapaan sivistystyön osasto ( VAPOS ) Telefon:0295330386 E-postadress: [email protected]
Mervi Eskelinen, specialsakkunnig
undervisnings- och kulturministeriet, Varhaiskasvatuksen, perusopetuksen ja vapaan sivistystyön osasto ( VAPOS ) Telefon:0295330160 E-postadress: [email protected]