Verksamheten inom bildningsförvaltningen koncentreras till fem ämbetsverk
Regeringen föreslår att de nuvarande ämbetsverken inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde ombildas till en helhet som består av fem ämbetsverk. Målet är att lätta upp förvaltningen och stärka verksamhetens genomslag genom att förenhetliga ämbetsverkens verksamhetssätt och öka samarbetet mellan dem. Samtidigt ändras de lagar som gäller verksamheten vid ämbetsverken. Enligt förslaget kan de nya ämbetsverken inleda sin verksamhet i början av 2026.
Syftet med reformen är att slå samman de enskilda ämbetsverken inom förvaltningsområdet till större enheter för att öka verksamhetens effektivitet. Reformen går ut på att skapa enhetliga verksamhetsmodeller för bildningsförvaltningen och utveckla gemensamma tjänster för ämbetsverken.
Enligt förslaget ska följande ämbetsverk framöver höra till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde:
- Utbildningsstyrelsen, som Institutet för de inhemska språken slås samman med och som sköter uppgifter i anslutning till fostran, utbildning och språk
- Riksarkivet, som Tillgänglighetsbiblioteket Celia och Depåbiblioteket slås samman med och som sköter uppgifter i anslutning till arkiv- och biblioteksverksamhet
- Museiverket, som förvaltningsnämnden för Sveaborg slås samman med och som sköter uppgifter som hänför sig till kulturarvet
- Konst- och kulturmyndigheten, ett nytt ämbetsverk som Centret för konstfrämjande och Nationella audiovisuella institutet överförs till och som sköter uppgifter i anslutning till främjande av konst och kultur
- Finlands Akademi, som fortsätter sin verksamhet och ansvarar för främjandet av forskning.
Från de nuvarande ämbetsverken ska dessutom besvärsnämnden för studiestöd överföras till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och bli en del av besvärsnämnden för social trygghet.
Reformen av bildningsförvaltningen har varit ute på remiss, och den respons som kom in under remissbehandlingen har beaktats bland annat i ämbetsverkens namn och i innehållet i de lagar som gäller ämbetsverkens verksamhet. Motiveringarna till förslagen och konsekvensbedömningarna har också fått en mer detaljerad beskrivning i propositionen.
Nästa steg är att regeringspropositionen lämnas till riksdagen för behandling. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 när de nya ämbetsverken inleder sin verksamhet.
Bestämmelser om ämbetsverkens uppgifter utfärdas både gemensamt och separat
I regeringens proposition om reformen av bildningsförvaltningen föreslås att det stiftas en gemensam lag om ämbetsverken inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde samt lagar om vart och ett av ämbetsverken med närmare bestämmelser om deras uppgifter, organisation och personal. Det föreslås också att det stiftas en ny lag om Tillgänglighetsbibliotekets Celias tjänster. Dessutom föreslås det att det görs tekniska ändringar i lagen om Finlands Akademi.
Lagen om Konst- och kulturmyndigheten föreskriver om det nya ämbetsverk som fortsätter uppgifterna för Centret för konstfrämjande och Nationella audiovisuella institutet. I samband med sammanslagningen av ämbetsverken föreslås det att även konstkommissionsstrukturen ses över. I fortsättningen ska statsrådet tillsätta ett konst- och kulturråd som ersätter de statliga och regionala konstkommissionerna och det nuvarande konstrådet. Konst- och kulturrådet ska utifrån kollegial bedömning besluta om de stipendier som beviljas konstnärer och konstnärsgrupper. Avsikten är att enligt ansökan sammanställa bedömningspaneler som består av professionella och sakkunniga inom konst och som ger utlåtanden om ansökningarna till grund för beslutsfattandet i rådet.
Lagen om Utbildningsstyrelsen innehåller bestämmelser om ämbetsverkets uppgifter i anslutning till fostran, utbildning och språk. Institutet för de inhemska språken ska enligt förslaget vara en avdelning vid det nya ämbetsverket. Vid Utbildningsstyrelsen ska också de nuvarande fristående enheterna fortsätta sin verksamhet, det vill säga Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning, Nationella centret för utbildningsutvärdering och Studentexamensnämndens kansli. Dessutom ska Utbildningsstyrelsens direktion i fortsättningen tillsättas av undervisnings- och kulturministeriet och vara ett organ av delegationstyp som stöder Utbildningsstyrelsens verksamhet.
Enligt lagen om Riksarkivet fortsätter det nuvarande Riksarkivet sin verksamhet och sammanslås det med Tillgänglighetsbiblioteket Celia och Depåbiblioteket, som föreslås bli verksamhetsenheter vid det nya ämbetsverket. Det föreslås också att det stiftas en ny lag om Tillgänglighetsbibliotekets Celias tjänster i form av en lag som är förpliktande för Riksarkivet.
Vid Museiverket ska Finlands nationalmuseum och förvaltningsnämnden för Sveaborg finnas, och de omnämns särskilt i den nya lagen om ämbetsverket. Förvaltningen av de samlingar vid Finlands nationalmuseum som är i Museiverkets besittning föreslås även i fortsättningen tillhöra Finlands nationalmuseum. Förvaltningsnämnden för Sveaborg ska enligt förslaget ersättas av en delegation för Sveaborg, som har till uppgift att främja samarbetet i anslutning till världsarvet Sveaborg. Dessutom ska Museiverket förvalta den statliga fastighetsförmögenheten inom Sveaborgs område.
Lagen om Finlands Akademi har nyligen reviderats som ett separat lagstiftningsprojekt. I lagen har det gjorts ändringar som förtydligar Akademins administrativa strukturer och stärker det strategiska arbetet i Akademins styrelse. I samband med reformen av bildningsförvaltningen föreslås endast några tekniska ändringar i lagen.
Bestämmelser om ämbetsverkens uppgifter finns fortfarande också i annan lagstiftning. Lagstiftningen preciseras genom förordningar som utfärdas av statsrådet och genom ämbetsverkens avgiftsförordningar.
Mer information:
Anita Lehikoinen, kanslichef, tfn 0295 330 182
Eerikki Nurmi, lagstiftningsråd, tfn 0295 330 234