Utvecklingsbidrag för aktivitetsrådgivning från programmet Finland i rörelse

Bakgrund

Med utvecklingsstöd till aktivitetsrådgivning stöds genomförandet av idrottslagen (390/2015), statsrådets redogörelse om idrottspolitiken (2018) och regeringsprogrammets program Finland i rörelse (2023) i form av aktivitetsrådgivning för personer i olika åldrar.
Idrottslagen betonar ställningen för idrott och motion som främjar hälsa och välbefinnande i den helhet som utgörs av idrottsväsendet och samhällets olika sektorer. Lagens centrala mål är att främja olika befolkningsgruppers möjligheter att röra sig och idka idrott och motion, befolkningens välbefinnande och hälsa samt fysiska funktionsförmåga, barns och ungas tillväxt och utveckling, medborgar- och föreningsverksamhet inom idrott och motion samt strävandena att minska olikvärdigheten inom idrotten. 

Enligt statsminister Petteri Orpos regeringsprogram (2023) är målet att öka den fysiska aktiviteten i varje enskild åldersgrupp. Regeringsprogrammet har också som mål att stärka jämställdheten mellan könen och jämlikheten inom fysisk aktivitet och idrott. 

I regeringsprogrammet i åtgärderna i programmet Finland i rörelse står att man ska öka aktivitetsrådgivningen till familjer på rådgivningarna samt stärka livsstilshandledningen och aktivitetsrådgivningen i kommunerna och välfärdsområdena genom att utnyttja möjligheterna inom hälsoteknologin.

Aktivitetsrådgivning och dess mål

Med aktivitetsrådgivning avses handledning i en fysiskt aktiv livsstil och andra hälsosamma levnadsvanor av en yrkesutbildad person. 

Målet för utvecklingsunderstöden är att 

• utöka utbudet av aktivitetsrådgivning för personer i alla åldrar som rör på sig för lite med tanke på sin hälsa
• stärka aktivitetsrådgivning av hög kvalitet som en tjänst som tillhandahålls av kommuner eller samkommuner och som en del av den livsstilshandledning som välfärdsområdena tillhandahåller. 

Med projektunderstödet kan man starta eller utveckla en aktivitetsrådgivningstjänst. Understöd kan sökas för:

1. start av en aktivitetsrådgivningstjänst (kommunen har ännu inte någon aktivitetsrådgivning)
2. utvidgning av aktivitetsrådgivningstjänsten till nya målgrupper
3. utveckling av den befintliga servicekedjan för aktivitetsrådgivning (t.ex. arbete med kontaktytor mellan kommunen, välfärdsområdet och andra aktörer)

Med utvecklingsunderstödet stöds start och utveckling av aktivitetsrådgivningstjänstens processer samt byggandet av servicevägar för olika ålders- och målgrupper. Aktivitetsrådgivningens serviceväg bygger på samarbete mellan flera parter och målet är att klienten ska få stöd i att tillägna sig en fysiskt aktiv livsstil. En förutsättning för en serviceväg av hög kvalitet är att man har kommit överens om samordning och ansvarsområden. I aktivitetsrådgivningen fäster man vikt vid att uppnå en fysiskt aktiv livsstil samt bättre hälsa och välbefinnande för dem som rör på sig för lite. Dessutom uppmuntras man att dra nytta av hälsoteknologins möjligheter som en faktor som förstärker aktivitetsrådgivningen. Målet är att åtgärderna inom ramen för projektet ska etableras som permanent verksamhet.

Aktivitetsrådgivningen framstår som en enhetlig servicehelhet för klienten, även om uppbyggnaden av den förutsätter samarbete över sektorsgränserna. Servicevägen och de aktörer som deltar i den bestäms alltid enligt den valda målgruppen. I servicevägarna kan bland annat välfärdsområdet, idrottstjänster bland kommunala aktörer, småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och läroanstalter på andra stadiet delta. Andra aktörer i servicekedjan enligt målgruppen kan vara företagshälsovården, lokala föreningar, församlingar, Motionärens Apotek, medborgar- och arbetarinstitut samt privata serviceproducenter.

Handledningen vid aktivitetsrådgivningen kan se ut på många olika sätt: den kan bland annat ske via social- och hälsovårdscentralen, familjecentrens tjänst, den grundläggande utbildningen, småbarnspedagogiken, elevhälsan, ungdomstjänsterna, TE-tjänsterna, företagshälsovården eller tjänsterna för äldre. 

Aktivitetsrådgivning kan tillhandahållas i form av en individuell eller en gruppbaserad tjänst. Individuell aktivitetsrådgivning är en process med målet att sporra människor som rör på sig för lite till en aktiv vardag och motion. Inom aktivitetsrådgivningen får individen stöd i att identifiera sina egna styrkor och möjligheter, vilken typ av fysisk aktivitet hen gillar bäst samt att ställa upp realistiska mål för att öka aktiviteten. Det långsiktiga målet är individens välbefinnande samt bättre hälsa och livskvalitet. 

Regionalt och lokalt samarbete är utgångspunkten i utvecklingsprojekten inom aktivitetsrådgivning. Olika aktörer bör sätta upp gemensamma mål för att säkerställa en kundorienterad serviceväg. Samarbetsnätverket ska byggas upp utifrån målgruppen. Ett bredare regionalt samarbete stöder enhetlig praxis och utvecklingsarbete. 

Centrala framgångsfaktorer vid aktivitetsrådgivning

Aktivitetsrådgivning är en välfärdstjänst där ett multiprofessionellt verksamhetssätt är centralt. Aktörerna längs servicevägen är medvetna om fördelarna med ökad fysisk aktivitet när det gäller att främja hälsa och funktionsförmåga. I utvecklingen av aktivitetsrådgivningen utnyttjas hälsoteknologins möjligheter.

De sökande ombeds i sin ansökan beskriva den aktivitetsrådgivningstjänst som finns i kommunen eller som ska startas och de utvecklingsåtgärder som planeras. Planen ska också innehålla en modell för aktivitetsrådgivningens serviceväg och aktörernas roller i den. Dessutom ska den instans som ansvarar för aktivitetsrådgivningstjänsten och ansvariga personer utses.

Aktivitetsrådgivning är en tjänst för främjande av hälsa och välfärd

• Målgruppen för aktivitetsrådgivningen väljs utifrån den sökandes behov. 
• Aktivitetsrådgivningens serviceväg är en planmässig helhet där parterna samarbetar både inom sektorer och över sektorsgränserna.
• En omsorgsfull plan har utarbetats för att nå och förmedla budskapet till målgrupperna.
• Verksamheten har ett gemensamt mål, där man har kommit överens om aktörernas roller och praxis.
• Aktivitetsrådgivningen genomförs i samarbete mellan kommunerna eller samkommunerna och välfärdsområdena.
• Välfärdsområdenas roll i genomförandet av tjänsten är viktig för att nå, identifiera och vägleda kunderna.

Motionsrådgivningens effekter konstateras och synliggörs inom projekten

• Bra och noggrann dokumentation och statistikföring främjar kvaliteten på rådgivningen och gör det möjligt att föra över data mellan olika aktörer. 
• Klienterna, aktörerna på servicevägen samt ledningen och beslutsfattarna informeras om aktivitetsrådgivningens effekter och betydelse.
• Bedömningen av effekterna av aktivitetsrådgivningen används som motivering för verksamhetens kontinuitet.

Motionsrådgivningen utförs på ett högklassigt sätt av yrkesutbildade personer

• Aktivitetsrådgivarnas kompetens stärks.
• Verktyg av hög kvalitet och hälsoteknologi utnyttjas.
• Aktivitetsrådgivningens servicevägar utvecklas i regionala och lokala nätverk genom att utnyttja befintlig god praxis.

Understöden är beroende av prövning. Bedömningen av ansökningar och den inbördes jämförelsen av ansökningarna grundar sig på en helhetsbedömning där följande grunder beaktas:

1. Ansökningsspecifika grunder för beviljande

Projektunderstöd söks under perioden 1.1.2025–31.12.2025. Projektfinansiering beviljas för ett år. Om ministerarbetsgruppen för en fysiskt aktiv livsstil och funktionsförmåga, som drar upp riktlinjerna för programmet Finland i rörelse, beslutar att rikta understöd till verksamhet enligt denna ansökan även i fortsättningen när den drar upp riktlinjerna för användningen av anslagen för 2026, kan de som fått understöd genom denna ansökan ansöka om nytt understöd i form av ett fortsättningsprojekt.

Projekten ska vara tydligt angivna försöks- eller utvecklingsprojekt där man utvecklar verksamhetsmodellerna, -sätten, -metoderna och -strukturerna eller tillämpar praxis som tidigare upplevts vara bra och verksamhetsmodeller i nya omgivningar. 

Vid beviljandet betonas kommunsamordning, projekt som är gemensamma för flera aktörer, tvärsektoriellt, tväradministrativt och tvärprofessionellt samarbete samt principen om integrering av fysisk aktivitet. I samarbetet mellan förvaltningsområdena betonas betydelsen av samarbetet mellan kommunala aktivitetstjänster, utbildningssamkommunerna och välfärdsområdena samt gemensamma åtgärder för att öka motion och fysisk aktivitet. I projekten betonas samarbete med lokala aktörer, till exempel idrottsföreningar, organisationer, församlingar och företag. Det är önskvärt att dessa aktörers åtgärder och/eller tjänster inkluderas i projekten.  

Om understöd söks för ett projekt som är gemensamt för flera kommuner eller utbildningsanordnare, utses en av kommunerna till administratör för ansökan. Den administrerande organisationen ansöker om understödet och svarar för dess användning samt eventuell återbetalning och för redovisning av understödet till regionalförvaltningsverket. Till ansökan ska fogas ett avtal om principerna för de deltagande organisationernas arbets- och ansvarsfördelning samt om användningen av understödet och ansvaren i anslutning till det. Understödet får överföras till en projektpartner endast om tillstånd att vidarefördela understödet har begärts av regionförvaltningsverket och ett sådant tillstånd har beviljats och antecknats i understödsbeslutet.

Självfinansieringen ska utgöra minst 40 procent av projektets faktiska totalkostnader. Självfinansieringen kan inte vara kalkylerad, exempelvis kalkylerade hyror för kommunens egna lokaler, överföringsposter eller talkoarbete, eftersom detta inte inbegriper intäkter eller utgifter som antecknas i bokföringen. Självfinansieringen ska kunna påvisas i bokföringen i samband med redovisningen. Det understöd som regionförvaltningsverket beviljar kan täcka högst 60 procent av projektets totalkostnader.

Det fästs särskild uppmärksamhet vid understödsverksamhetens genomslagskraft. Understödsverksamheten syftar till att stödja verksamhetsmodeller som på ett permanent sätt kan integreras i det normala servicesystemet även utan externt ekonomiskt stöd. Med tanke på upprätthållandet av åtgärderna inom projektet och etableringen av projektet är det viktigt att sökandena förbinder sig på lång sikt till de planerade åtgärderna och finansieringen av dessa. 

Det har genomförts mycket utvecklingsarbete och många enskilda projekt för aktivitetsrådgivning. När understöd beviljas beaktar regionförvaltningsverket hur väl man i projektplanen har beaktat befintliga forskningsdata samt god praxis, handlingsmodeller och rekommendationer från tidigare motsvarande projekt. 

Understöd kan inte beviljas för kommersiell verksamhet, byggande, tävlingsidrott eller träningsverksamhet eller för sådan grundläggande verksamhet som är lagstadgad eller kan anses ingå i organisationens ordinarie verksamhet. Stöd beviljas inte för projekt vars främsta syfte är forskning, att ordna ett enskilt evenemang eller att skaffa material. 

En central princip för statsunderstöd är att samma verksamhet inte beviljas stöd via flera understödssystem. I ansökan är sökanden skyldig att meddela eventuella andra understöd som sökts eller beviljats och som gäller verksamhet enligt denna ansökan.

2. Allmänna grunder

I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att allas förmågor och kunskaper stärks, för att samhället förnyas genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och för att förutsättningarna för ett meningsfullt liv tryggas på lika villkor. Undervisnings- och kulturministeriets strategi finns på adressen.

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna kan det därmed räknas till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja jämställdhet, likabehandling, delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med verksamhetslöftet i undervisnings- och kulturministeriets strategi. 

3. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också vid beslut om understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

• Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
• Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet.
• att beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt när man beaktar annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten
• Beviljandet av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

Om understödet får användas för lönekostnader, kan understödet endast beviljas av synnerligen vägande skäl, om stödmottagaren har straffats för att ha anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).

4. Hinder för beviljande av understöd

En sökande som tidigare fått understöd av regionförvaltningsverket ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i understödsbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Regionförvaltningsverket avslår ansökan om sökanden väsentligt försummat sin skyldighet att ge regionförvaltningsverket uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd. 

Ansökan avslås också om den lämnas in efter utsatt tid.

En förutsättning för statsunderstöd är att projektet deltar i uppföljningen av verksamheten och bedömningen av effekterna på det sätt som statsunderstödsmyndigheten kräver. Forskningscentralen LIKES vid Jyväskylä yrkeshögskola/I rörelse-programmen tar i praktiken hand om uppföljningen av detta understöd på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Sammandragsrapporterna som utarbetas utifrån dessa uppföljningsuppgifter kan användas av alla projekt. Grunderna för behandling av personuppgifter i samband med uppföljningen och utvärderingen av projekt och den registrerades rättigheter beskrivs i dataskyddsbeskrivningen, se UKM, RFV. Uppföljningsinformationen ersätter emellertid inte redovisningen som ska lämnas in till regionförvaltningsverket senast den dag som anges i beslutet om statsunderstöd.

Bedömning av effekter av projekt som utvecklar aktivitetsrådgivningen

En central framgångsfaktor i aktivitetsrådgivningen är att bedöma aktivitetsrådgivningsprocessen och dess effekter. Kommunikation om effekterna och genomförandet till målgruppen, de yrkesverksamma som deltar i servicevägen och beslutsfattarna hjälper till att marknadsföra och etablera verksamheten. I kommunerna stärks aktivitetsrådgivningen som en del av åtgärderna i programmet Finland i rörelse i Petteri Orpos regeringsprogram och genom utvärderingarna av aktivitetsrådgivningsprojekten stöds en mer omfattande bedömning av effekterna av programmet. 

Vid bedömningen av projekt för utveckling av aktivitetsrådgivningen används RE-AIM-referensramen. Referensramen bidrar till att förtydliga projektets mål och gör det lättare för projektaktörerna att verifiera verksamhetens effekter och genomförande efter projektperiodens slut. På så sätt säkerställer man att man under projektets gång kan samla in all nödvändig information för att bedöma projektets effekter och genomförande.

Helheten I rörelse erbjuder projekten olika stödåtgärder, såsom nätverksträffar, utbildning, material och kommunikationsstöd. Du kan också bekanta dig med dessa möjligheter på I rörelses webbsidor för eller genom att kontakta de som arbetar inom helheten I rörelse.

Understödets användningstid är 1.1.2025–31.12.2025. Understödet kan täcka högst 60 procent av de totala kostnaderna för projektet.

Statsunderstödet får endast användas för det ändamål som anges i understödsbeslutet. Grunden för understödsbeslutet är de kostnader och den finansiering som anges i ansökan. De faktiska totalkostnaderna ska föranledas av det projekt som anges i statsunderstödsansökan och statsunderstödsbeslutet.

Godtagbara kostnader är direkta kostnader för projektverksamheten:

• lönekostnaderna för den koordinator som anställts för projektet,
• arvoden till yrkesverksamma inom aktivitetsrådgivningen samt löner och arvoden till aktivitetsrådgivare,
• resekostnaderna för en koordinator som anställts för projektet, yrkesverksamma inom aktivitetsrådgivning och aktivitetsrådgivare,
• utbildningskostnader,
• marknadsföringskostnader,
• rimliga kostnader för anskaffning av träningsredskap och utnyttjande/anskaffning av hälsoteknologi (högst 30 procent av de totala kostnaderna, den överskjutande delen beaktas inte i de totala kostnaderna),
• hyreskostnader för andra än kommunens eller arrangörens egna lokaler.

Som en del av projektet kan man utveckla införandet av hälsoteknologi för att stärka aktivitetsrådgivningen (hjälpmedel för uppföljning av och uppmuntran till fysisk aktivitet). Genom hälsotekniska lösningar som bygger på mätningar kan man effektivisera aktivitets- och livsstilshandledningen. I utvecklingen av aktivitetsrådgivningen stöds åtgärder av experimentell karaktär, såsom anskaffning av aktivitetsmätare eller digitala och tekniska tjänster som stöder aktivitetsrådgivningsprocessen. Anskaffningarna ska ha en tydlig koppling till utvecklingen av aktivitetsrådgivningen och personalen som arbetar med tjänsterna ska ha tillräcklig kompetens för att införa och använda dessa tjänster. 

En preliminär plan för den träningsutrustning eller de hälsotekniska lösningar som ska anskaffas ska beskrivas i kostnadskalkylen på ansökningsblanketten. 

Godtagbara lönekostnader är lönekostnader för personer som anställts för projektet, tilläggsersättningar för mertidsarbete för ordinarie anställda och vikariekostnader som orsakas av projektet. Till övriga delar kan lönekostnaderna för ordinarie personal inte inkluderas i projektets totalkostnader, såvida inte en fast anställd person har överförts till projektet och en annan person som utför motsvarande arbetsinsats har anställts för att ersätta den fast anställda personen. I detta fall är lönekostnaderna för antingen den fast anställda personen eller för vikarien godtagbara kostnader. Alla lönekostnader för projektet ska allokeras till projektets kostnadsställe.

Som godtagbara kostnader räknas vad gäller löner och arvoden för varje löntagare högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro inklusive lagstadgade bikostnader. Lönen kan betalas i form av penninglön eller naturaförmåner. Om en arbetstagares arbetstid delvis ingår i projektet ska stödmottagaren på ett tillförlitligt sätt till exempel med hjälp av arbetstidsuppföljning påvisa att arbetsinsatsen är direkt riktad till projektet. Även en arbetstidsplan eller arbetstidsbestämmelse anses vara tillräcklig dokumentation.

De godtagbara kostnaderna kan definieras närmare i understödsbeslutet och dess bilagor. Projektets alla totalkostnader (även andra än godtagbara kostnader) och intäkter ska i redovisningsskedet bokföras på det kostnadsställe som skapats för projektet.

I projektets totala kostnader kan man inte ange kostnader som inte direkt ökar den dagliga fysiska aktiviteten, såsom byggnads- och möbleringskostnader, möteskostnader, hyreskostnader för kommunens egna lokaler eller kostnader för organisationens lagstadgade eller grundläggande verksamhet. 

Understöd från regionförvaltningsverket är avsett att täcka det underskott för projektet som uppstår då man från de godtagbara kostnaderna drar av övriga understöd samt de intäkter projektet ger upphov till. Om regionförvaltningsverkets understöd är större än det faktiska underskottet, ska den överskridande delen återbetalas till regionförvaltningsverket. 

Understödstagarens ekonomi och administration ska ordnas på tillbörligt sätt. En styrgrupp ska tillsättas för projektet. 

Regionförvaltningsverket har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (16 § i statsunderstödslagen). 

Understödstagaren ska reda ut sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta detta i sin verksamhet. Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

• Om stödmottagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. över hälften av finansieringen är offentlig), ska stödmottagaren iaktta upphandlingslagen i all upphandling. 
• Om understödstagaren får understöd för en specifik upphandling till över 50 procent av upphandlingens värde, är den skyldig att iaktta upphandlingslagen i den upphandlingen 
  (lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016).

Undervisnings- och kulturministeriet har fastställt att en stödmottagare ska begära anbud av flera än en leverantör i varu- och tjänsteupphandlingar som understiger det nationella tröskelvärdet, men vars värde utan mervärdesskatt överstiger 30 000 euro.

Redovisningen innefattar både en ekonomisk rapport och en verksamhetsrapport. Stödmottagaren måste lämna in ekonomisk rapportering per kostnadsställe eller projekt.