Undervisningsminister Henriksson: Elevernas grundfärdigheter ska stärkas genom att öka antalet undervisningstimmar och förnya stödet för lärande

Enligt OECD:s PISA-undersökning 2022 har de finländska ungdomarnas kunskaper försämrats. För att stärka lärandet krävs enligt undervisningsminister Anna-Maja Henriksson att man inom utbildningspolitiken vidtar strukturella reformer och säkerställer resurser för att genomföra dessa.

I fråga om matematik, läsfärdigheter och naturvetenskaper är de finländska ungdomarnas kunskaper fortfarande bättre än OECD-medelvärdet, men kunskapsnivån har sjunkit.

I majoriteten av OECD-länderna blev kunskaperna sämre. PISA 2022-undersökningen inföll under coronapandemin, som inverkade åtminstone indirekt på skolgången under nästan hela högstadietiden för de elever som deltog i undersökningen. 

– Även om undervisningen under coronatiden i huvudsak kunde ordnas i enlighet med målen i läroplanen, har den utdragna coronapandemin oundvikligen haft konsekvenser för åldersklassens välbefinnande, stödbehov och studiemotivation. Distansundervisningen var utmanande i synnerhet för elever som behövde stöd och elever som hör till språkliga minoriteter samt för elever som inte fick stöd för lärandet av föräldrarna, säger undervisningsminister Anna-Maja Henriksson.

Enligt minister Henriksson måste man nu trygga de finländska ungdomarnas kunskaper och vända utvecklingen i fråga om inlärningsresultaten. Regeringen stärker de grundläggande färdigheterna genom att förnya strukturerna och satsar 200 miljoner euro på den grundläggande utbildningen.

– I enlighet med regeringsprogrammet ökas minimitimantalet inom den grundläggande utbildningen med tre årsveckotimmar utan att läroplanen utvidgas. Av veckotimmarna läggs två till modersmål och litteratur i årskurserna 1–2 och en timme till matematik i årskurserna 3–6. Genom detta stärks läs-, skriv- och räknefärdigheterna, säger minister Henriksson.

Förordningsändringarna bereds så att de träder i kraft i grundskolorna den 1.8.2025.

– Lagstiftningen om stöd för lärandet revideras i sin helhet, så att lärarnas administrativa arbete minskar och tillgången till tillräckliga stödåtgärder säkerställs. Varje elev ska ha jämlika möjligheter att få stöd för sitt lärande både som medlemmar i gruppen och som individer. Stödformerna förenhetligas och förtydligas på riksnivå och samtidigt säkerställs tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens för att genomföra stödåtgärderna. Därtill inför regeringen en fast anslagsnivå för jämställdhetsfinansieringen, som är ca. 50 miljoner euro per år 2024–2026, konstaterar Henriksson.

Mer information: Alexander Junell, specialmedarbetare, tfn 02953 30055