Sök

29.4.2026 | En arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet föreslår ett antal reformer för att förbättra inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen. Reformerna berör finansieringen, läroplanen, elevbedömningen, skolans verksamhetskultur, välbefinnandet och ledarskapet i skolan samt samarbetet mellan hem och skola. Förslaget överlämnades till undervisningsminister Adlercreutz onsdagen den 29 april.

PISA-resultaten 2022 PISA 2022 -undersökningens resultat publicerades den 5 december 2023. Den här gången låg fokus på matematik. I samband med OECD:s PISA 2022-undersökningen utreddes också ungas förmåga till kreativt tänkande (creative thinking)...

Finlands LUMA-strategi 2030 Genom en omfattande strategi för naturvetenskaper och matematik (LUMA) samt teknik och teknologi (TE) vill man säkerställa att den finländska kompetensen inom naturvetenskaper och matematik främjar såväl välfärden som e...

PISA-undersökningen och resultaten 2012 Huvudämnet för PISA-undersökningen 2012 var matematik. Senaste gång matematik var huvudämne var i PISA-undersökningen 2003. Att matematik nu är huvudämne igen möjliggör tillförlitliga och omfattande uppföljn...

Finland i PISA-undersökningen I PISA utvärderar man vart tredje år kunskaperna i matematik, naturvetenskaper och läsförståelse hos ungdomar i åldern 15 år. PISA producerar information om undervisningens situation och resultat PISA (Programme for I...

Prognostiserings- och utvärderingsverksamhet Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen utvärderas genom olika tema- och systemutvärderingar. Den grundläggande utbildningen utvärderas också utgående från inlärningsresultaten. Avsikt...

PISA-resultaten 2018 I PISA-undersökningen 2018 var läskunnighet i fokus. Läskunnighet var huvudämne senast i PISA-undersökningen 2000 och 2009. Huvudrapporten och resultaten från PISA 2018 offentliggjordes den 3 december 2019.I samband med OECD:s...

Studentexamen Som avslutning på gymnasieutbildningen avläggs studentexamen. Dels är studentexamen gymnasiets slutexamen, med hjälp av vilken det kartläggs om den studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i gymnasiets läro...

Teman Finlands utbildningssystem Finlands utbildningssystem kategoriseras enligt utbildningsnivåer. Varje barn eller unga som är stadigvarande bosatt i Finland har läroplikt. Det finns många sätt att framskrida i sina studier. Utbildningssystemet ...

Projekt och lagberedning I avsnittet om projekt och lagberedning hittar du information om undervisnings- och kulturministeriets lagprojekt samt andra betydande projekt. Med hjälp av sökfunktionen tar information ur statsrådets projektregister kan ...

Allmänbildande utbildning Den allmänbildande utbildningen omfattar förskoleundervisning och grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och andra icke-yrkesinriktade studier, t.ex. i läroanstalter för fritt bildningsarbete. Den omfattar även morg...

Reformer inom den grundläggande utbildningen Den grundläggande utbildningen reformeras för att stärka elevernas grundläggande färdigheter. Det är fråga om flera revideringar som syftar till att öka undervisningstiden för de grundläggande färdighet...

Kina – Peking Det viktigaste målet med TFK-arbetet i Peking är att förmedla välgrundad information om det aktuella läget inom utbildnings- och vetenskapspolitiken i Kina till högskolor och andra aktörer inom sektorn i Finland. För att samarbetet s...

26.3.2026 | Statsrådet lämnade ett lagförslag om en kunskapsgaranti inom den grundläggande utbildningen torsdagen den 26 mars. Reformen ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Enligt förslaget ska bestämmelserna om bedömningen av eleverna och deras framsteg i studierna förenhetligas. I och med lagändringen förtydligas målen för och innehållet i de läroämnen som ingår i grunderna ...

Studier och examina De yrkesinriktade examina är yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen. Det finns för närvarande ungefär 160 yrkesinriktade examina. Yrkesinriktade examina I en yrkesinriktad grundexamen ska den studerande v...

3.12.2025 | Undervisnings- och kulturministeriet har fattat beslut om de riksomfattande utvecklingsuppgifterna inom gymnasieutbildningen och beviljat sammanlagt nio utvecklingsuppgifter. För vart och ett av de sju områdena för utvecklingsuppgifter har en uppgift beviljats ett finskspråkigt gymnasium, och inom två av dessa områden har en uppgift beviljats även ett svenskspråkigt gymnasium.

5.8.2025 | Stödet för lärande inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen reformeras från och med augusti. Enligt regeringsprogrammet är målet är att förtydliga stödet för lärande och förenhetliga dess kontinuitet från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Samtidigt begränsas användningen av mobiltelefoner och andra mobila enheter i skolorna. Dessutom höjs hemkommunsersättningen till privata anordnare av grundläggande utbildning.

30.5.2024 | Minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen utökas med tre årsveckotimmar utan att utvidga läroplanen. Målet är att höja finländarnas inlärningsresultat och utbildningsnivå samt att stärka kunskaperna i grundläggande färdigheter så att var och en får tillräckliga grundläggande kunskaper i grundskolan. Regeringen utfärdade på torsdagen de förordningsändringar som gäller detta.

30.9.2024 | Enligt PISA 2022-resultaten är skillnaderna i kunskapsnivån mellan elever med invandrarbakgrund och elever som tillhör majoritetsbefolkningen fortfarande stora inom alla utvärderingsområden. Det svaga kunnandet hos elever med invandrarbakgrund förklaras ofta av svag läskunnighet och lägre socioekonomisk familjebakgrund.

Statrådets utbildningspolitiska redogörelse SRR 1/2021 rd Innehåll 1 Syftet med redogörelsen, utgångspunkterna och arbetsprocessen .......... 3 2 Vision – utbildningen och forskningen fram till 2040-talet ...... 9 3 Mål och åtgärder inom utbildnin...