Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag 8 miljarder euro för 2024
Undervisnings- och kulturministeriets andel av budgetpropositionen för 2024 uppgår till 8,0 miljarder euro, vilket är 274 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023. Budgetpropositionen genomför regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering genom satsa på en höjning av utbildnings- och kompetensnivån hos hela befolkningen. Syftet med åtgärderna i budgetpropositionen är att förbättra forskningens genomslag och förutsättningarna för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Konst och kultur skapas och utnyttjas mångsidigt och den fysiskt aktiva livsstilen stärks hos människor i alla åldrar.
Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt fritt bildningsarbete
För småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt fritt bildningsarbete föreslås sammanlagt 823,4 miljoner euro, vilket är 100 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2023. Minskningen beror i huvudsak på att behovet av anslag för att ordna småbarnspedagogik och förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen för ukrainare har minskat.
På grund av åtgärderna i regeringsprogrammet föreslås en anslagshöjning med 50 miljoner euro för att utveckla den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken. Anslagsökningen anvisas i form av statsunderstöd för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Dessutom föreslås en miljon euro för betalning av utgifter och understöd som föranleds av utökningen av undervisningen med en årsveckotimme i enlighet med ett tidigare beslut.
För finansieringen av det fria bildningsarbetet föreslås 168,3 miljoner euro. I anslaget ingår i enlighet med regeringsprogrammet ett tillägg på 3 miljoner euro för folkhögskolornas läropliktsutbildning samt en nedskärning på 20,5 miljoner euro i statsandelarna för fritt bildningsarbete jämfört med budgeten för 2023. För svenskspråkig integrationsutbildning föreslås ett tillägg på en miljon euro för 2024. Understödsnivån för kvinnoorganisationer höjs med 0,4 miljoner euro.
– Regeringen gör betydande satsningar på småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Vi vill trygga högklassiga och jämlika möjligheter till utbildning för alla barn och unga. Genom finansiering som främjar jämlikhet jämnar vi ut skillnaderna mellan olika skolor och ser vi till att det finns fler vuxna i skolorna. På så sätt skapar vi en lugn miljö för både elever och lärare, säger undervisningsminister Anna-Maja Henriksson.
Utbildningen på andra stadiet
För yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen föreslås anslag på 1 418 miljoner euro, vilket är 74,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023.
I budgetpropositionen ingår ett statsandelsanslag på 2 164 miljoner euro för yrkesutbildning och 847 miljoner euro för gymnasieutbildning. Siffrorna omfattar utöver den statliga finansieringen av yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen även en kommunal finansieringsandel, som uppgår till 1 130 miljoner euro inom yrkesutbildning och 453 miljoner euro inom gymnasieutbildning.
Med anslagen för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen finansieras också utbildningen som handleder för examensutbildning (Hux), som infördes 2022. Den anslagsnivå som reserverats för verkställandet av utvidgningen av läroplikten och reformen av den avgiftsfria utbildningen på andra stadiet stiger till 129 miljoner euro, och redan den fjärde åldersklassen börjar omfattas av reformen.
I budgetpropositionen ingår dessutom tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro för utveckling av stödsystemet för lärande inom andra stadiets utbildningssektor. Målet är ett tydligt och sömlöst stödsystem för lärande som sträcker sig från övergångsskedet till avläggande av examen på andra stadiet.
– Regeringens mål är att säkerställa att varje studerande får tillräckligt stöd för att avancera i studierna. Med hjälp av mångsidiga satsningar på att stödja de studerande kan vi göra utbildningsvalen i övergångsskedet smidigare, minska avbrytande av utbildning, förbättra de studerandes förutsättningar att avlägga examen och stärka de studerandes välbefinnande, säger undervisningsminister Anna-Maja Henriksson.
Högskolor och forskning
För högskoleundervisning och forskning föreslås anslag på 3 706 miljoner euro, vilket är 214,9 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023.
Regeringen har som mål att höja antalet högskoleutbildade unga vuxna så nära 50 procent som möjligt fram till 2030. För att främja detta mål föreslås 11,7 miljoner euro för 2024 för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna.
Det föreslås att högskolornas basfinansiering höjs på motsvarande sätt som höjningen av kostnadsnivån med 152 miljoner euro. För ett pilotförsök med forskarutbildning föreslås ett anslag på 40 miljoner euro för universiteten år 2024.
Som åtgärder för att stärka de offentliga finanserna höjs de fastställda maximiavgifterna för universitetens och yrkeshögskolornas öppna utbildningsutbud samt minimibeloppet av terminsavgifterna för studerande från länder utanför EU och EES. På motsvarande sätt minskas den statliga finansieringen av högskolorna. Dessutom minskas den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna med 12 miljoner euro från och med 2024 genom en överföring av praktikersättningarna inom social- och hälsovården. Uppgiften och finansieringen har överförts till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.
För Finlands Akademi föreslås en fullmakt för forskningsprojekt (inklusive finansieringen från rådet för strategisk forskning) till ett belopp av sammanlagt 515,9 miljoner euro, vilket är 32,7 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023. Som tilläggsfinansiering riktas 40 miljoner euro till forskningens flaggskepp, 10 miljoner euro till forskningens genomslag och 5 miljoner euro till den nationella forskningsinfrastrukturen. I fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas ett omfattande utnyttjande samt öppenhet.
– Det gläder mig att vi snabbt kan stärka det finländska forsknings- och innovationssystemet bland annat genom doktorsutbildningar och Finlands Akademis flaggskeppsprogram. Genom att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna svarar vi på bristen på kompetent arbetskraft och säkerställer vi att finländarnas utbildningsnivå stiger, säger forsknings- och kulturminister Sari Multala.
Studerande
För studiestödet föreslås ett anslag på 870 miljoner euro, varav 526,6 miljoner euro föranleds av utgifterna för studiepenning och bostadstillägg. I enlighet med regeringsprogrammet görs inga indexjusteringar i grundskyddsförmånernas belopp 2024–2027, varför också studiepenningens belopp fryses på 2023 års nivå.
Beloppet av de lån som staten ska betala som borgensman, beloppet av betalningsbefrielser och användningen av ränteunderstöd har ökat i takt med att även lånebeloppen har ökat. För utgifter som föranleds av statsborgen för studielån föreslås det därför ett högre anslag än tidigare (200 miljoner euro).
Utgifterna för måltidsstöd för högskolestuderande uppgår till 39,5 miljoner euro. För utgifterna för stöd för skolresor reserveras ett anslag på 104,2 miljoner euro, där man bland annat beaktar ökningen av den andel kollektivtrafik som omfattas av biljett- och betalningssystemet Waltti.
– Utkomstskyddet för en studerande på heltid består även framöver av studiepenning, studielån och bostadsbidrag. Studiestödets köpkraft och tillräcklighet för heltidsstudier tryggas i fortsättningen genom en regeringsproposition som lämnas i samband med den kompletterande budgetpropositionen. Avsikten är att öka studielånets andel och göra en nivåhöjning i försörjarförhöjningen. Regeringen inleder också en totalreform av studiestödet i syfte att trygga försörjningen under studietiden, stärka de sporrande elementen i studiestödet och stödja slutförandet av studierna inom målsatt tid, säger idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist.
Konst och kultur
För anslagen till konst och kultur föreslås cirka 549 miljoner euro. Anslagen för ansvarsområdet minskas med sammanlagt cirka 16 miljoner euro jämfört med anslagen för 2023. Minskningarna beror främst på att det temporära strukturstödet i anslutning till återhämtnings- och resiliensplanen minskar, att engångsunderstödet för grundlig renovering av Åbo domkyrka upphör, att riksdagens tillägg av engångsnatur slopas och att nivån på kompensationen för avkastningen av penningspel ändras. Av dessa minskningar är fyra miljoner euro besparingar i undervisnings- och kulturministeriets statsunderstöd i enlighet med regeringsprogrammet.
Staten är i enlighet med tidigare beslut beredd att finansiera projektet Europas Kulturhuvudstad 2026 med högst 20 miljoner euro, varav 2,8 miljoner euro anvisas år 2024.
Anslaget för kompensationen för kopiering för enskilt bruk kvarstår på förra årets nivå, det vill säga 11 miljoner euro. I anslaget ingår dessutom 16,6 miljoner euro för betalning av ersättning till upphovsmän för utlåning av skyddade verk och för kostnaderna för att ordna ersättning. Anslaget omfattar en höjning på en miljon euro för ersättningen för e-utlåning.
Idrottsverksamhet
För idrottsväsendets anslag föreslås cirka 165 miljoner euro, vilket är 10,2 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023. Av minskningar är circa 2,8 miljoner euro besparingar i statsunderstöden.
Det föreslås att det från och med 2024 reserveras ett anslag på 20 miljoner euro årligen för att öka den fysiska aktiviteten. Med anslaget genomförs det förvaltningsövergripande programmet för en fysiskt aktiv livsstil samt funktionsförmåga. Motion och elitidrott främjas i enlighet med regeringsprogrammet med särskild uppmärksamhet på stärkande av jämställdhet, likabehandling och ansvarsfullhet.
– Målet med det omfattande förvaltningsövergripande programmet Mer motion i Finland är att säkerställa att alla har möjlighet att röra på sig och förbättra sin egen funktionsförmåga. Motion främjar inte bara vars och ens välbefinnande, utan ger också en känsla av samhörighet. Allt detta har en väldigt stor betydelse för vårt samhälle. Det är fint att regeringen ökar finansieringen för att bekämpa fysisk inaktivitet, säger minister Bergqvist.
Ungdomsarbete
För ungdomsarbetets anslag föreslås cirka 74 miljoner euro, vilket är fyra miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2023. Den sänkta anslagsnivån beror i regel på att de temporära tilläggssatsningarna under den föregående regeringsperioden har upphört. Av dessa minskningar är en miljon euro besparingar i statsunderstöden.
Ungas välbefinnande stöds i enlighet med regeringsprogrammet. Det görs satsningar på hobbyverksamhet för barn och unga och på ungdomsarbete i skolor och läroanstalter, som har en viktig förebyggande roll.
– Syftet med ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är att skapa förutsättningar för ett gott liv för unga. De ungas välbefinnande är mer polariserat än tidigare. Utslagning och ökad psykisk ohälsa bland unga är en av de största utmaningarna i vårt samhälle, och det är viktigt att förebygga problem i ett så tidigt skede som möjligt. Jag är nöjd över att regeringen har anvisat helhetsansvaret för ledningen av arbetet för ungas välbefinnande till undervisnings- och kulturministeriet. Även i fortsättningen kräver arbetet för ungas välbefinnande åtgärder över ministeriegränserna, säger minister Bergqvist.
Veikkaus avkastning överförs till statsbudgeten
En ny finansieringsmodell för allmännyttig verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter kommer att införas vid ingången av 2024. Modellen går ut på att avkastningen från Veikkaus intäktsförs till staten som icke-öronmärkta allmänna medel.
Till följd av reformen har momentstrukturen i budgeten förnyats så att de moment som gäller ändamålen för avkastningen av penningspel har slopats och anslagen överförts till moment med allmän täckning.
Regeringspropositioner som lämnats i samband med budgetpropositionen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 § i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter och 119 § i lagen om ortodoxa kyrkan
Det föreslås att beloppet av den statliga finansiering som betalas till evangelisk-lutherska kyrkan och av det statsunderstöd som betalas till ortodoxa kyrkan begränsas med en procentenhet under 2024–2027 som en del av anpassningen av utgifterna inom de offentliga finanserna.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av upphovsrättslagen (ersättning för användning av e-böcker och e-ljudböcker på bibliotek)
Regeringen föreslår att upphovsrättslagen ändras så att det till lagen fogas bestämmelser om ersättning för förmedling av e-böcker och e-ljudböcker till allmänheten vid allmänna bibliotek och högskolebibliotek. Det är fråga om ersättning för användning av e-böcker och e-ljudböcker på bibliotek.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om indexjusteringarna åren 2024–2027 av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex.
Studiepenningens belopp förblir på samma nivå som den 1 augusti 2023 på grund av en indexfrysning.
Mer information:
- Anita Lehikoinen, kanslichef, tfn 0295 330 182
- Eeva-Riitta Pirhonen, överdirektör (grundläggande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 330 258
- Petri Lempinen, överdirektör (yrkesutbildning, gymnasieutbildning), tfn 0295 330 180
- Erja Heikkinen, överdirektör (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 330 101
- Riitta Kaivosoja, överdirektör (kultur- och konstpolitik, grundläggande konstundervisning), tfn 0295 330 129
- Esko Ranto, överdirektör (ungdoms- och idrottspolitik, studiestöd), tfn 0295 330 115
- Pasi Rentola, ekonomichef (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 330 211
- Timo Ertola, konsultativ tjänsteman (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 330 083