Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag 7,7 miljarder euro för 2023

I statsminister Sanna Marins regerings budgetproposition för 2023 fortsätter investeringarna i utbildning och kultur. Genom budgetpropositionen genomförs de centrala målen i regeringsprogrammet, dvs. utbildnings- och kompetensnivån höjs, skillnaderna i inlärningen minskas och jämlikheten i utbildningen blir bättre. Genom kultur och konst stärks förutsättningarna för och delaktigheten i kreativt arbete. Genom olika satsningar på ungdomsarbete får de unga bättre förutsättningar att verka i samhället, bli självständiga, vara delaktiga och lära sig kunskaper och färdigheter i anslutning till detta. I budgetpropositionen uppgår anslaget för undervisnings- och kulturministeriets andel till 7,7 miljarder euro.

Småbarnspedagogik och grundläggande utbildning

I budgetpropositionen ingår satsningar på småbarnspedagogik och språkundervisning. Det föreslås att avgifterna för småbarnspedagogik sänks permanent med 70 miljoner euro, vilket kommunerna kompenseras för genom utdelning av samfundsskatten.

Språkundervisningen i den grundläggande utbildningen utökas. B1-språket, som hos de flesta är svenska eller finska och börjar i sjätte klass, får 1 timme mer i veckan. För läroplansarbetet i anslutning till detta reserveras 1 miljon euro.

Modellen för engagerande arbete i skolgemenskapen etableras. För detta föreslås finansiering till ett belopp av 8 miljoner euro.

För att stödja ukrainare som flyr undan kriget riktas 60 miljoner euro till småbarnspedagogiken och höjs anslaget för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen med 120 miljoner euro jämfört med nuläget.​​​​

Andra stadiet

Finansieringen av den yrkesinriktade utbildningen ökar med 55,5 miljoner euro och finansieringen av gymnasieutbildningen ökar med 64 miljoner euro. I dessa anslag ingår en ökning av både statens och kommunernas finansieringsandel. Den bestående finansieringen av den yrkesinriktade utbildningen ökar med 50 miljoner euro. Genom detta blir det möjligt att även i fortsättningen säkerställa att studeranden får tillräcklig utbildning och handledning efter att den tidsbundna tilläggsfinansieringen har upphört. Det stegvisa genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter. För reformen avsätts 102 miljoner euro för nästa år. I enlighet med vad som beslutats tidigare reserveras 30 miljoner euro för närvårdarutbildningen för att möta ändringen i personaldimensioneringen inom vården. För försöket med att reformera grunderna för hur utbildningsersättningen för läroavtalsutbildningen fastställs reserveras 5 miljoner euro.

​​​​​​​I budgetpropositionen föreslås satsningar på tillgången till kompetent personal bland annat inom vårdbranschen. För den utbildning av omsorgsassistenter som finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Jotpa) föreslås ett tillägg på cirka 10,8 miljoner euro. Genom anslaget blir det möjligt att utbilda 1 000 nya omsorgsassistenter 2023–2025. Allt som allt är målet att 1 500 nya omsorgsassistenter ska utbildas genom servicecentrets finansiering åren 2022–2025.

För statsandelsfinansierad arbetskraftsutbildning föreslås ett tillägg på 7,8 miljoner euro för att utbilda 700 nya omsorgsassistenter 2023–2024. Allt som allt är målet att 1 000 nya omsorgsassistenter ska utbildas som arbetskraftsutbildning åren 2022–2024. Dessutom ska man se över anslagsbehoven för utbildningen av omsorgsassistenter som en del av beredningen av höstens tilläggsbudgetproposition. Samtidigt granskas även behovet av anslag för att utbilda ukrainska flyktingar inom utbildningen på andra stadiet.

För omkostnaderna för servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning föreslås också ett tillägg på 5,5 miljoner euro för utbildningar som riktas till ukrainare.

-    I valperiodens sista budget fortsätter vi regeringens arbete med att återställa utbildningens heder genom att än en gång rikta tilläggsfinansiering till utbildningen. Satsningarna på småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och andra stadiet stöder barnens och de ungas återhämtning och åtgärderna för att avhjälpa inlärningsunderskottet efter pandemiåren. Alla barn och unga har rätt till en utbildning av hög kvalitet, säger undervisningsminister Li Andersson.
 

Studerande​​​​​​

Avsikten är att underlätta de studerandes ekonomiska situation och vardag. Inkomstgränserna för studiestödet höjs med 50 procent. I och med höjningen av inkomstgränsen för studiestödet blir det möjligt att arbeta mera vid sidan om studierna utan att studiestödet sjunker. Stödet för studentmåltider höjs med 25 cent per måltid. Enligt förslaget ska studiepenningens försörjarförhöjning höjas med 10 euro per månad under 2023. För försöket med regional studielånskompensation reserveras 6 miljoner euro.

​​​​​
Högskolor samt forsknings- och utvecklingsverksamhet

Satsningarna på forsknings- och utvecklingsverksamhet fortsätter. Finland har som mål att öka forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent av BNP före 2030. Det totala beloppet av den statliga finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet beräknas uppgå till 2,4 miljarder euro 2023. I beloppet ingår de betydande satsningar på finansiering av universitet och yrkeshögskolor samt Finlands Akademi som det beslutats om tidigare under regeringsperioden.
En fullmakt på 10 miljoner euro reserveras för nationell medfinansiering av forskningsprojekt som hänför sig till och gynnar EuroHPC-superdatorn. För yrkeshögskolornas FoU-verksamhet reserveras 5 miljoner euro och 7,5 miljoner euro för att hålla forskningsinfrastrukturerna för dataadministration och kalkylering inom vetenskap uppdaterade.

Östra Finland anvisas 10 miljoner euro som ska fördelas på nybörjarplatser vid högskolorna, stärkande av forskningsinfrastrukturerna och högskolornas förmåga att locka internationella studerande.

- I utmanande tider litar regeringen på kunskapens och forskningens styrka. Med dessa kommer Finland att fortsätta byggas även i framtiden. Regeringens linje visar återigen på en stark regionalpolitisk vilja: östra Finland som är i behov av stödåtgärder stärks också med hjälp av utbildning, säger forsknings- och kulturminister Petri Honkonen.

Konst och kultur

För anslagen till konst och kultur föreslås 599 miljoner euro. För en grundlig renovering av Åbo domkyrka föreslås 4 miljoner euro. För projektbredning och planering samt för beredning och inledande av verksamheten vid Arkitektur- och designmuseet föreslås 0,6 miljoner euro samt för kapitaliseringen av Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum 2 miljoner euro.
För flytt- och utrustningskostnaderna för Nationella audiovisuella institutet föreslås ett tillägg av engångsnatur på 0,35 miljoner euro.

Staten är i enlighet med tidigare beslut beredd att finansiera projektet Europas Kulturhuvudstad 2026 med högst 20 miljoner euro, varav 1,6 miljoner euro riktas till 2023.

Anslaget för kompensationen för kopiering för enskilt bruk stannar 2023 på 2022 års nivå, det vill säga 11 miljoner euro.

Motion och idrott

För idrottsverksamhet föreslås anslag på 154 miljoner euro, vilket är 0,5 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2022. Främjandet av idrott och elitidrott fortsätts i enlighet med regeringsprogrammet och den idrottspolitiska redogörelsen.

Ungdomsarbete

För ungdomsarbetet föreslås anslag på cirka 77 miljoner euro, vilket är 4,2 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2022. För hobbyverksamhet för barn och unga föreslås i enlighet med tidigare beslut 14,5 miljoner euro. Den så kallade Finlandsmodellen introducerar fler fritidsaktiviteter i anslutning till barns och ungas skoldag och avsikten är att aktiviteterna ordnas baserat på elevernas önskemål. Detta främjar barns och ungas välbefinnande, jämlikhet och likabehandling.

Kompensationen för sänkningen av penningspelverksamhetens förmånstagare genomförs på samma nivå som 2022.

Den 19 september överlämnade regeringen sin proposition med förslag till budget för 2023 till riksdagen.

Propositionen

Regeringspropositioner som lämnats i samband med budgetpropositionen

•    RP med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
I propositionen föreslås att det till lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fogas en ny 46 § med bestämmelser om statens specialunderstöd för småbarnspedagogik för barn som behöver internationellt eller tillfälligt skydd eller är papperslösa.
•    RP med förslag till lag om ändring av 26 § i lagen om grundläggande utbildning
I propositionen föreslås att bestämmelsen om uppföljning av frånvaro enligt 26 § i lagen om grundläggande utbildning preciseras så att utbildningsanordnaren utöver att följa upp frånvaro hos elever som deltar i den grundläggande utbildningen även ska förebygga och ingripa i frånvaron på ett systematiskt sätt.
•    RP med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd
I propositionen föreslås att de inkomstgränser som inverkar på studiestödet ska höjas med 50 procent.
•    RP med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete
Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete ändras så att den minskning av verksamhetens volym och kostnader som beror på coronaepidemin inte har en minskande inverkan på nivån och fördelningen av finansieringen under de kommande åren.
•    RP med förslag till lagar om statlig finansiering av nationella konstinstitutioner och om ändring av 29 § i lagen om Nationalgalleriet
Bestämmelser om lagstadgad statlig finansiering av nationella konstinstitutioner (Nationalgalleriet, Nationaloperan och Nationalbaletten, Nationalteatern).
•    RP med förslag till lagar om ändring av lagen om nationella studie- och examensregister samt lagen om grundläggande konstundervisning I propositionen föreslås att lagen om nationella studie- och examensregister ändras.
•    RP med förslag till lag om ändring av lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering
Genom regeringens proposition införs bestämmelser om ett digitalt kvalitetsbedömningssystem för småbarnspedagogiken.

Mer information

•    Anita Lehikoinen, kanslichef, tfn 0295 330 182
•    Eeva-Riitta Pirhonen, överdirektör (grundläggande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 330 258
•    Petri Lempinen, överdirektör (yrkesutbildning, gymnasieutbildning), tfn 0295 330 180
•    Atte Jääskeläinen, överdirektör (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 330 309
•    Riitta Kaivosoja, överdirektör (kultur- och konstpolitik, grundläggande konstundervisning), tfn 0295 330 129
•    Esko Ranto, överdirektör (ungdoms- och idrottspolitik, studiestöd), tfn 0295 330 115
•    Pasi Rentola, ekonomichef (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 330 211
•    Timo Ertola, konsultativ tjänsteman (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 330 083