UKM:s förvaltningsområde i statens budgetproposition 2012

De besparingar som är inskrivna i regeringsprogrammet och som gäller undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde ingår huvudsakligen i budgetramen för 2013-15. Inbesparningarna påbörjas redan 2012 inom det fria bildningsarbetet, byggprojekt som gäller utbildningsanstalter, högskolornas anslag samt fullmakt att bevilja anslag för forskning. Även statsandelarna för museer, teatrar och orkestrar minskar.

Ökningar i anslagen riktas enligt regeringsprogrammet särskilt till åtgärder för att främja tillväxten och förebygga marginaliseringen. Beredningen av den sektoröverskridande samhällgarantin för unga har inletts och genomförs 2013. Utbildningsgarantin förverkligas som en del av samhällsgarantin: alla unga som gått ut grundskolan erbjuds en plats i ett gymnasium, en yrkesskola, inom läroavtalsutbildningen, i en verkstad, rehabilitering eller hjälp på något annat sätt. I budgetförslaget ingår höjda anslag för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Dessutom föreslås höjda anslag för det uppsökande ungdomsarbetet.

Statsandelen för undervisningsväsendet förblir enligt budgetförslaget 41,89 procent för gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna, vilket innebär att kommunernas självfinansieringsandel är 58,11 procent.

Kvaliteten på den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen förbättras

Förutsättningarna för att den grundläggande utbildningen ska fungera som en läropliktsskola för alla barn förbättras. Utgångspunkten för utvecklingen av den grundläggande utbildningen är att den utbildningsmässiga jämlikheten och likvärdigheten garanteras. En differentiering av skolorna ska förhindras.

Nivån på den grundläggande utbildningens kvalitet ska förbättras genom att undervisningsgruppernas storlek minskas, mer morgon- och eftermiddagsverksamheten och genom att befästa skolornas klubbverksamhet. Målet är att bygga upp och utveckla servicen mer systematiskt, så att det förebyggande arbetet och de studerandes välfärd som helhet betraktad ska främjas mer än idag.

Vid sidan av de tilläggsresurser som de minskade ålderklasserna medför föreslås ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro för att förbättra kvaliteten på förskole- och den grundläggande undervisningen, gymnasieundervisningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten samt den grundläggande konstundervisningen. I budgetförslaget anslås 50 miljoner euro för att minska gruppstorlekarna inom den grundläggande undervisningen, vilket är nästan dubbelt upp jämfört med tidigare år. Priset per verksamhetstimme för morgon- och eftermiddagsklubbarna höjs till 25 euro i syfte att utvidga verksamheten särskilt för elever i årskurs två.

För skolornas anläggningsprojekt föreslås 56 miljoner euro i statsunderstöd. I anslaget ingår nedskärningar av utgifter på 6 miljoner euro. Dessutom föreslås en byggfullmakt på 5 miljoner för nya anläggningsprojekt.

843 euro föreslås i statsandelar och -understöd för den allmänbildande utbildningen.

Tillträde till yrkesutbildning tryggas

För att garantera tillgången till kompetent arbetskraft vill man trygga ungas tillträde till yrkesutbildning och flexibla studievägar. Samtidigt vill man erbjuda tillräckliga utbildningsmöjligheter för den vuxna befolkningen. Åtgärderna för att effektivera genomströmningen inom yrkesutbildningen fortgår.

För att stödja samhällsgarantin satsar man på att utveckla urvalet av studerande. Enligt budgetförslaget ska utbudet på grundläggande yrkesutbildning bibehållas på samma nivå som 2011. De besparingar som slagits fast i regeringsprogrammet förverkligas stegvis från och med 2014.

718 miljoner euro i statsandelar och -understöd riktas till yrkesutbildning. I anslaget ingår en ökning på 33 miljoner euro jämfört med 2011. Justeringen av finansieringsgrunderna för prisen per enhet inom den grundläggande yrkesutbildningen höjer statsandelarna med 7,3 miljoner euro, vilket innebär att finansieringsnivån höjs med nästan 25 miljoner euro.

Vuxenutbildningen stöder livslångt lärande

Nivån på den yrkesinriktade vuxenutbildningens kvalitet och effektivitet ska förbättras. Vuxenutbildningen stöder längre karriärer i arbetslivet, en högre sysselsättningsgrad samt livslångt lärande. I budgetförslaget anslås ca 315 miljoner euro för driftskostnader för yrkesinriktad tilläggsutbildning vid läroanstalterna, i läroavtalsutbildning och vid särskilda yrkesläroanstalter. Anslaget innebär en ökning på nästan 5 miljoner euro jämfört med 2011. De besparingar som slagits fast i regeringsprogrammet förverkligas stegvis från och med 2013.

Läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet ordnar enligt principen om livslångt lärande utbildning som bl.a. främjar sammanhållningen inom samhället, medborgarsamhället och välfärden. För att stödja samhällsgarantin föreslås 2 miljoner euro för att samordna integrationsfrämjande utbildning för invandrare.

Under 2012 gör inbesparingar på 11,5 miljoner euro inom det fria bildningsarbetet. Anslagen för det fria bildningsarbetet föreslås totalt uppgå till 164 miljoner euro.

Högskoleväsendet reformeras - yrkeshögskolorna står i tur

Universiteten och yrkeshögskolorna tryggar tillgången till högt utbildad arbetskraft och forskare. I syfte att förlänga karriärerna inom arbetslivet och för att uppdatera kompetensen på olika områden ska inlärningsprocesserna, intagningen av studerande samt förutsättningarna för livslångt lärande utvecklas. Den strukturella utvecklingen av högskolorna fortsätter.

Nivån på yrkeshögskolornas kvalitet, effektivitet och genomslagskraft ska förbättras genom en reform av lagstiftningen om yrkeshögskolorna. Genom reformen blir yrkeshögskolorna självständiga juridiska personer samtidigt som styrnings- och finansieringssystemen förnyas. Beredningen som gäller en överföring av helhetsansvaret för yrkeshögskolornas grundfinansiering till staten har inletts. Enligt regeringsprogrammet ska yrkeshögskolorna spara in 2 miljoner euro i utgifterna under 2012. Statsandelarna och -understöden för yrkeshögskolorna är 429 miljoner euro. Statsanslagen för yrkeshögskolornas finansiering ökar med nästan 20 miljoner euro. Till stor del beror de höjda anslagen på att man beaktat de ökande kostnaderna. .

Universitetens grundfinansiering bestäms utgående från verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft samt övriga utbildnings- och forskningspolitiska målsättningar. Enligt regeringsprogrammet ersätts universiteten till fullt belopp för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremier från och med 2012. Enligt regeringsprogrammet ska universitetens skära ner utgifterna med 2012 58 miljoner euro. Inbesparingarna består av statens finansieringsavdrag för universiteten samt av en halvering av universitetsindexet. Enligt förslaget skall statens driftsfinansiering till universiteten uppgå till 1 855 miljoner euro. Trots betydande nedskärningar i utgifterna ökar universitetens statsfinansiering med nästan 17 miljoner euro jämfört med förra året. Den egentliga höjningen är ännu större, eftersom finansieringen för 2011 innehöll ett engångsanslag på 50 miljoner euro för att trygga universitetens likviditet.

För att främja tillväxten föreslås ny finansiering på 4 miljoner euro för forskningsinfrastrukturer för 2012. Den föreslagna finansieringen ska främja forskningens kvalitet och uppkomsten av kreativa forskningsmiljöer, stärka profileringen inom forskningen och stödja internationella framgångar. Därtill ska finansieringen främja användningen av forskningsdata och ett forskningspolitiskt kunskapsunderlag för att utveckla ekonomin, sysselsättningen samt annan samhällelig utveckling. Forskarbanan ska utvecklas genom samarbete mellan universiteten och Finlands Akademi.

Forskningsanslagen för Finlands Akademi ökar med 11,8 euro jämfört med föregående år, vilket beror på att fullmakten att för beviljande av forskningsanslag ökat under tidigare år samt på att utgifterna för fullmakterna indelats i perioder. Man föreslår en nedskärning på 11,75 procent i fråga om helhetsnivån på Finlands Akademis fullmakt att bevilja forskningsanlag under 2012.

Kulturpolitikens verkningsfullhet effektiveras

Inom kulturpolitiken är målet att främja sysselsättningen inom kulturen och de kreativa branscherna, att öka en likvärdig tillgång till kulturtjänster och kulturens nationalekonomiska genomslagskraft. Verksamhetsförutsättningarna för institutioner och aktörer inom konst och kultur tryggas enligt anpassade åtgärder. I syfte att stärka kulturens nationalekonomiska genomslagskraft ska kulturexporten och den kreativa ekonomin främjas. Bättre tillgång till kulturtjänster understöds och förutsättningarna för kommunernas kulturverksamhet samt konstfostran för barn och unga främjas.

I budgetförslaget sörjer ministeriet för att kulturtjänsterna ska vara tillgängliga på lika villkor i de olika regionerna, att utveckla en trygg mediemiljö samt att stödja olika befolkningsgruppers kultur. Det skapas förutsättningar för att tillgodogöra kulturen så att den i olika tillämpningar ska främja hälsa och välfärd och förbättra kvaliteten på arbetslivet. Dessutom ska olika minoritets- och invandrargruppers förutsättningar för att delta i samhället med kulturella aktiviteter och bidra till den kulturella mångfalden förbättras.

Statsandelarna för teatrarna och orkestrarna föreslås uppgå till 40,4 miljoner euro, vilket innebär en nedskärning på 5 miljoner euro. För museernas statsandelar föreslås 17,7 miljoner euro i budgetmedel, inklusive en inbesparing på 5 miljoner euro. För att genomföra nedskärningarna i utgifterna sänks priserna per enhet som ligger till grund för beräkningen av statsandelarna för år 2012-2015. I museiverkets verksamhetsutgifter föreslås en inbesparing på 3 miljoner euro för 2012.

Reformen av konstkommissionerna bereds så att Centralen för främjandet av konst inleder sin verksamhet från och med ingången av 2013.

Idrottens ställning som basservice förbättras

Idrottens ställning som basservice stärks genom att främja motionsinriktade levnadsvanor samt en likvärdig tillgång till motionstjänster. Målet är att bygga en grund för internationella framgångar inom elitidrotten. Anslagen riktas främst till att bygga idrottsanläggningar som tjänar en bred användargrupp.

Tjänster för unga utvecklas

Ett aktivt medborgarskap och en bättre social ställning står fortsättningsvis i centrum inom ungdomspolitiken. Budgetförslaget lyfter fram en samhällsgaranti för unga samt genomförandet av det nya barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet. I budgetförslaget föreslås at anslagen höjs med 4 miljoner euro för att stödja ungdomsverkstädernas verksamhet, uppsökande ungdomsarbete samt genomföra samhällgarantin, dvs. totalt 17,5 miljoner euro.

520 miljoner euro i tippningsvinstmedel till forskning, konst, idrott och ungdomsarbete

Tippningsvinstmedlen från Veikkaus uppgår år 2012 till totalt 520,4 miljoner euro. Veikkaus avkastning uppskattas 2012 vara 503,7 miljoner euro. Budgetförslaget har beaktat höjningen av lotteriskatten. Utöver den egentliga avkastningen delas årligen 16,7 miljoner euro ut ur fonden för outdelade vinstmedel.

Fördelningen sker i enlighet med lagen om fördelningen av tippningsvinstmedel. Av utgifterna för vetenskap och forskning finansieras 25 procent med intäkter från tippnings- och penninglotterivinster. Av det totala beloppet som beviljas för konst-, kultur-, musei- och biblioteksväsendet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete (inkl. statsandelarna för kulturen) står tippningsvinstmedlen för 65 procent.

Ytterligare information:

Utbildnings- och forskningspolitik
- direktör Kirsi Kangaspunta, tfn 09 160 77252
- statssekreterare Tapio Kosunen, tfn 09 160 77162

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik
- överdirektör Riitta Kaivosoja, tfn 09 160 77053
- statssekreterare Jarmo Lindén, tfn 09 160 77160
- överinspektör Timo Oravainen, tfn 09 160 77317

Allmän ekonomiplanering
- direktör Matti Väisänen, tfn 09 160 77442
- finanssekreterare Timo Ertola, tfn 09 160 77433

Statens budgetproposition hittar du på adressen:
http://www.vm.fi