Arbetsgrupp: Lokalmuseernas värdefulla kulturarvsarbete behöver stöd
De lokala museerna fungerar med små resurser och huvudsakligen med frivilligarbete. De spelar en betydande roll i fråga om att upprätthålla lokalt och nationellt betydelsefulla samlingar och byggnader, förmedla lokalhistorisk och aktuell kunskap samt erbjuda kulturupplevelser. De lokala museerna behöver mera stöd och resurser än de får för tillfället för sitt arbete med samlingar samt för reparationer av byggnader.
Det här kommer fram i den färska slutrapporten om de lokala museernas situation, som arbetsgruppen överräckte till kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki på måndagen den 5 mars.
Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte hösten 2010 en arbetsgrupp, som fick i uppdrag att staka ut riktlinjerna och föreslå hur man kunde utveckla verksamheten vid icke-professionella, lokala och hembygdsmuseer som är i en stiftelses, förenings eller kommuns ägo samt specialmuseer och hur man kan värna om det lokala kulturarvet. Rapporten bygger på en enkät som gjordes förra året och som riktade sig till de lokala museerna.
Arbetsgruppen betonar att de lokala museerna utför ett heltäckande kulturarvsarbete och främjar med sin verksamhet medvetenheten om kulturarvet och -miljön. De lokala museerna bildar ett landsomfattande nätverk som erbjuder kulturell service med låg tröskel i form av evenemang, utställningaroch annan verksamhet, och har inemot en miljon besökare per år. De lokala museerna fungerar som inlärningsmiljöer, arbetsgivare, serviceproducenter, mål för kulturturism, experter samt arenor för frivillig verksamhet och deltagande.
Arbetsgruppens enkät visar att de lokala museerna särskilt är i behov av stöd, redskap och kompetenta resurser för arbetet med samlingarna och samt systematisk planering och stöd för reparationer av byggnader.
I slutrapporten föreslår arbetsgruppen flera åtgärder i syfte att stödja och utveckla den lokala museiverksamheten. Förslagen fokuserar på hur man kunde utveckla fortbildningen, rådgivningen och handledningen för de lokala museiaktörernas del, ordna skötseln av samlingarna samt utreda regionala samarbetsformer, förbättra skötseln och säkerheten för museibyggnadernas del samt stödja en systematisk uppläggning av museiverksamheten.
Arbetsgruppen påminner om att verksamheten vid de lokala museerna inte ska bedömas med samma kriterier som professionell museiverksamhet. De resurser som står till förfogande för de lokala museerna, som huvudsakligen bedrivs som bisyssla och med frivilliga krafter, är synnerligen små. I de flesta fall handlar det om arbete som utförs med frivilliga krafter och om en hobby, med utgångspunkt i ett personligt intresse och en vilja att göra en insats till fromma för det lokala kulturarvet. Årligen gör över 10 000 personer en frivillig insats för att bevara det lokala kulturarvet.
Enligt arbetsgruppens utredning finns det ca 730 lokala hembygds- och specialmuseer som upprätthålls av kommuner, föreningar och stiftelser och som står utanför statsandelssystemet. I de lokala museernas samlingar ingår sammanlagt över 2,4 miljoner objekt: föremål, fotografier och arkivmaterial. De lokala museerna underhåller över 3000 byggnader, varav de flesta är från 1800-talet och tidigt 1900-tal. De lokala museerna får under en euro per invånare i offentlig finansiering.
Slutrapporten finns på UKM:s webbplats
Ytterligare information:
-arbetsgruppens ordförande, kulturrådet Päivi Salonen (UKM), tfn 09 160 77431; paivi.salonen(at)minedu.fi
- arbetsgruppens sekreterare, forskaren Marianne Koski, Lahtis stadsmuseum, tfn 050 398 5492; marianne.koski(at)lahti.fi