Arbetsgrupp ska utveckla samiska undervisningen

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för utveckling av undervisningen i de samiska språken och undervisningen på samiska. Arbetsgruppen har till uppgift att granska läget för småbarnspedagogiken på samiska, samernas kultur- och språkboverksamhet, undervisningen och utbildningen på samiska samt att lägga fram behövliga förslag. Ordförande för arbetsgruppen är direktör Tiina Silander från undervisnings- och kulturministeriet. Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig till slutet av året.

Arbetsgruppen ska lägga fram förslag bl.a. om utveckling av och stärkande av tillgången till undervisning i de samiska språken och undervisning på samiska, utbildning, småbarnspedagogik och den samiska kultur- och språkboverksamheten. Vidare ska den lägga fram förslag om stärkandet av tillgången till personal inom undervisning och småbarnspedagogik.

Arbetsgruppen ska dessutom lägga fram förslag om tillgången till läromedel på samiska, om att öka kännedomen om de samiska språken, samernas historia och kultur samt om att stärka det nordiska skolsamarbetet inom den samiska undervisningen. Arbetsgruppen lägger också fram förslag om utbildningsbehoven hos den samiskspråkiga personalen inom social- och hälsovården.

"Ställningen för undervisningen på samiska är en av de viktigaste faktorerna som påverkar samernas framtid. Skolans betydelse för de samiska språken, den samiska kulturens och den samiska gemenskapens framtid kan inte överbetonas. Det är mycket viktigt att stärka de samiska språkens ställning, eftersom det fortfarande finns mycket att göra för att samernas språkliga rättigheter ska tillgodoses i hela landet", säger undervisningsminister Li Andersson.

Enligt grundlagen har samerna rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur i hela landet. Enligt uppföljningsuppgifter bor största delen av de samiska barnen under 10 år utanför samernas hembygdsområde. Av de samiska språk som talas i Finland är nordsamiskan hotad och enaresamiskan och skoltsamiskan akut hotade.

Många funktioner som är centrala med tanke på de samiska språkens fortlevnad och tillgodoseendet av individens språkliga rättigheter, såsom samernas kultur- och språkboverksamhet, är beroende av den prövningsbaserade finansiering som de beviljas regelbundet. Eftersom samernas språkliga rättigheter i lagstiftningen har fastställts på olika nivåer inom och utanför samernas hembygdsområde, är det nödvändigt att granska den samiska undervisningens situation som en helhet på riksnivå och på alla utbildningsnivåer.

År 2014 godkände statsrådet ett principbeslut om ett åtgärdsprogram för att stimulera de samiska språken. Åtgärdsprogrammet innehöll många åtgärder vars genomförande fortsätter, och nya behov uppstår kontinuerligt.

Bakgrund

Samer bor på de traditionella bosättningsområdena i Finland, Norge, Sverige och Ryssland. Totalt finns det 75 000-100 000 samer. Flest samer finns det i Norge. Sameområdet i Finland omfattar Enontekis, Utsjoki och Enare kommuner samt Lapplands renbeteslags område i Sodankylä kommun. I Finland finns ungefär 10 000 samer. Av dem bor mer än 60 procent utanför hembygdsområdet.

I Finland används tre samiska språk: enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska. Sedan 1996 har samerna inom sitt hembygdsområde haft grundlagsenlig autonomi i fråga om språk och kultur.

Mer information: Jari Rajanen, direktör, tfn 0295 330 268

Andra webbplatser

• Projektportalen 

• Statsrådets principbeslut om ett åtgärdsprogram för att stimulera det samiska språket

• Staatârääđi prinsiipmiärádâs toimâohjelmin sämikielâ iäláskittem várás 
• Valdiasåbbar vuâđđjuurdtuʹmmstõk s tuåimmprogrammân sääʹm ǩiõl jälltumu´šše 
• Stáhtaráđi prinsihppamearrádus doaibmabidjoprográmman sámegiela ealáskahttima