Specialunderstöd för att öka volymen av utbildning av sjukskötare

Understöd kan sökas av yrkeshögskolor som har utbildningsansvar för sjukskötarutbildning.

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om vilka utbildningar som finansieras. Understöden beviljas på basis av prövning. Bedömningen av ansökningar och den inbördes jämförelsen av ansökningarna grundar sig på en helhetsbedömning där man beaktar följande grunder:

1. Ansökningsspecifika grunder för beviljande

Som grund för bedömningen används utbildningens inriktning på det regionala behovet av arbetskraft och yrkeshögskolornas förutsättningar att öka utbildningsvolymerna. Undervisnings- och kulturministeriet gör sin bedömning utifrån följande grunder:

• Sysselsättningen efter examen från yrkeshögskolan och den regionala placeringen
• Utbildningens dragningskraft
• Behovet av arbetskraft enligt prognoserna
• Språkliga grunder, utbildningsbehovet bland svensk- och samespråkiga
• De grunder för ett regionalt behov av arbetskraft och möjligheterna att utvidga utbildningen som yrkeshögskolan angett i ansökan.

Ökningen av utbildningen bedöms i förhållande till det nuvarande antalet nybörjare inom utbildning vid yrkeshögskolan som leder till yrkeshögskoleexamen (studerande som tagit emot studieplatsen).

Det nuvarande antalet nybörjare fastställs utifrån det högsta antalet nybörjare åren 2016–2018.

Vid bedömningen används statistik i undervisningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen.

2. Allmänna grunder

Vid bedömningen och jämförelsen av ansökningarna är det till fördel om verksamheten eller projektet främjar ett eller flera av följande allmänna mål, som grundar sig på strategier eller åtaganden som ministeriet har godkänt:

• främjande av kulturell mångfald, gemenskap och delaktighet, se Handlingsprogrammet Betydelsefull i Finland. UKM 2017

Högskolorna ombeds integrera målen i programmet Betydelsefull i Finland i tillämpliga delar i den utbildning som genomförs.

• främjande av jämställdhet och likabehandling, se lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) sekä diskrimineringslagen (1325/2014), vars principer även gäller verksamhet och projekt som ministeriet finansierar.

Högskolorna ombeds främja jämställdheten mellan könen särskilt i rekryteringen av nya studerande.

• främjande av hållbar utveckling, se En målbild för Finland 2050 – Samhälleligt åtagande för hållbar utveckling (pdf).

Högskolorna ombeds integrera målen i det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling i tillämpliga delar i den utbildning som genomförs.

3. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också när beslut fattas om understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

• Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
• Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som ställts upp för användningen av statsunderstödet.
• Beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt när man beaktar annat offentligt stöd som den sökande erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
• Beviljandet av statsunderstöd bedöms inte orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

4. Hinder för beviljande av understöd

Den som tidigare har fått understöd av ministeriet ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i stödbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Ministeriet avslår ansökan om sökanden väsentligt försummat sin skyldighet att lämna ministeriet uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd.

Ansökan avslås också om den lämnas in efter utsatt tid.

Understödet får användas endast för sådana ändamål som det har beviljats för.

Understöd beviljas som specialunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001).

Det går att avvika från undervisnings- och kulturministeriets villkor och begränsningar för specialunderstöd (OKM/3/091/2018) vad gäller årslönsgränsen på 80 000 euro i det fall att en person som arbetar med projektet redan har ett anställningsförhållande med högskolan och lönen överskrider 80 000 euro.

Tröskelvärdet för konkurrensutsättning av upphandlingar inom projektet är 20 000 euro. Understödstagaren får iaktta det tröskelvärde för mindre upphandlingar som anges i understödstagarens egen upphandlingsanvisning, även om det skulle vara lägre än det som ministeriet fastställt. I upphandlingar som överskrider 20 000 euro (+moms) men underskrider det tröskelvärde på 60 000 euro som föreskrivs i upphandlingslagen ska åtminstone ett förenklat förfarande för konkurrensutsättning genomföras där man begär priser och andra uppgifter av några anbudsgivare för jämförelse.

Med avvikelse från ovannämnda villkor och begränsningar ska en totalkostnadsmodell tillämpas i projektet. Omkostnadskoefficienten är 30 % och koefficienten för personalbikostnader högst 50 %.

Om projektet har som avsikt att dela anslaget vidare exempelvis till andra parter i ett gemensamt projekt, ska i ansökan enligt statsunderstödslagen (688/2001) ges följande uppgifter för beslutsfattandet: det maximala beloppet av den summa som utdelas, till vilka (målgrupp) finansieringen avses utdelas och för vilket syfte. Tillstånd att dela anslaget vidare kan inte antecknas i beslutet om dessa uppgifter saknas i ansökan.

Undervisnings- och kulturministeriets understöd kan täcka högst en i understödsbeslutet fastställd andel av de godtagbara kostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras. Understödet får inte heller tillsammans med övriga offentliga stöd överskrida beloppet för de godtagbara kostnaderna. De godtagbara kostnaderna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor.

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på tillbörligt sätt.

Undervisnings- och kulturministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (statsunderstödslagen 16 §).

Understödstagaren ska utreda sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta den i sin verksamhet. Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

• Om understödstagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödstagaren iaktta upphandlingslagen i all sin upphandling.
• Om understödstagaren får understöd för en specifik upphandling till över 50 % av upphandlingens värde, ska understödstagaren i den upphandlingen iaktta upphandlingslagen.

Lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016).

Se villkoren och begränsningarna för understöd i sin helhet. 

En redovisning av hur understödet har använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. I redovisningen ska ingå både ekonomisk rapportering och resultatrapportering. Av understödstagaren förutsätts ekonomisk rapportering på kostnadsplatsnivå om det är frågan om ett specialunderstöd eller allmänt understöd för en del av verksamheten.

Understödstagaren ska rapportera det totala antalet studerande som inlett utbildning som leder till examen och antalet studerande per år som inlett sådan ökad utbildning som anordnats med detta understöd (studerande som tagit emot studieplatsen).

Understöd som ansökts i den elektroniska ärendehanteringstjänsten och som har beviljats kan redovisas i undervisnings- och kulturministeriets ärendehanteringstjänst.

Redovisningar av understöd för vilka ansökan har lämnats in på en pappersblankett lämnas till ministeriet på en separat blankett.

Budgetblankett (xlsx)