Reformering av studentexamen – gymnasisterna får starkare stöd för sitt lärande

Studentexamen kan i fortsättningen avläggas på engelska. Till examen fogas ett prov i konst- och färdighetsämnen. Studerandena i gymnasiet får bättre stöd för sitt lärande och specialundervisningen stärks. Dessutom revideras finansieringsgrunderna för gymnasieutbildningen. Republikens president stadfäste den nya gymnasielagen torsdagen den 19 december. Lagen träder i kraft den 1 augusti 2025.

Studentexamen på engelska är avsedd för studerande vars språkkunskaper inte räcker till för att avlägga gymnasieutbildning och studentexamen på finska eller svenska. Examinander med ett främmande språk som modersmål ska som det obligatoriska provet i modersmål och litteratur avlägga provet i svenska eller finska som andraspråk och litteratur. De första studentproven på engelska kan ordnas hösten 2028.

En examinand kan avlägga ett studentprov i ett konst- och färdighetsämne inom bildkonst, gymnastik och musik. I provet ska ingå ett arbetsprov där examinanden visar sådant kunnande som är karakteristiskt för läroämnet. De första studentproven i konst- och färdighetsämnen kan ordnas 2029.

-Många som kommer till Finland för att arbeta har familj och vill ha sina barn i finsk skola. Nu blir det under vissa förutsättningar möjligt att avlägga studentexamen på engelska. Det här är en mycket bra förändring. Det är också ett viktigt framsteg att studerande ska få avlägga ett studentprov i ett konst- och färdighetsämne inom bildkonst, gymnastik och musik. De är centrala ämnen i vår skola och det är helt rätt att de också i framtiden ingår i studentexamen, gläds undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Gymnasiestuderandenas rätt till stöd för lärandet stärks genom att man i lagen inför bestämmelser om deras rätt till sådan stödundervisning som de behöver för att genomföra gymnasiets lärokurs. Dessutom har de studerande rätt till specialundervisning, om de på grund av konstaterade inlärningssvårigheter eller av någon annan därmed jämförbar orsak behöver specialundervisning för att uppnå målen för kunnandet i lärokursen. 

Med konstaterade inlärningssvårigheter avses sådana faktorer som försvårar den studerandes lärande och som har identifierats antingen under den grundläggande utbildningen eller under utbildningen på andra stadiet. Dessa faktorer kan bero på inlärningssvårigheter, neuropsykiatriska svårigheter eller någon annan skada, funktionsnedsättning eller sjukdom som försvårar lärandet. 

Gymnasielagen ändrar också hur finansieringen av gymnasieutbildningen bestäms. I fortsättning bestäms priset per enhet på basis av om utbildningsanordnaren har färre än 200 studerande samt på basis av utbildningsanordnarens fjärrortstal och om utbildningsanordnarens undervisningsspråk är ett nationalspråk som är minoritetsspråk i den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas. Utbildningsanordnare med färre än 200 studerande ska även i fortsättningen få en höjning av priset per enhet, men höjningen blir mindre än för närvarande om utbildningsanordnaren inte verkar i ett glest befolkat område eller om anordnarens undervisningsspråk inte är ett lokalt minoritetsspråk. De nya finansieringsgrunderna tillämpas för första gången fullt ut 2028.

Lagen innehåller ett uttalande. Riksdagen förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet gör en utredning om genomförandet av stödet för lärande inom gymnasieutbildningen tre år efter att ändringarna trätt i kraft.

Mer information: Petri Lempinen, överdirektör, tfn 0295 330 180