Funderingar kring social delaktighet
Nordiskt seminarium på Hanaholmen 11.12.2017
Måndagen den 11 december 2017 samlas nordiska aktörer för att diskutera kultur och konst samt social delaktighet och socialarbete. Tanken med seminariet Kulturens roll i social delaktighet och socialarbete är att utbyta erfarenheter och exempel på hur kultur- och socialbranschen tillsammans kan påverka samhället i en riktning där social delaktighet förverkligas.
Tjänsten Kultur för alla har varit med om att planera seminariet. Andra arrangörer är social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Nordiska ministerrådet samt Institutet för hälsa och välfärd. Evenemanget är en del av Finlands nordiska prioritetsprojekt ”Norden 2020”.
Planerare och projektkoordinator Mira Haataja samt tillgänglighetssakkunnig och projektchef Aura Linnapuomi presenterar i sin artikel ett finländskt exempel: Kaikukortet, och berättar om sina förväntningar inför seminariet.
Delaktighet genom Kaikukortet?
Enligt en grupp vid Institutet för hälsa och välfärd som har undersökt delaktighet är definitionen på delaktighet en förnimmelse av att man kan påverka sitt eget liv och agera. Delaktighet stöder välfärden och det sociala, delaktighet är att höra till en gemenskap som är viktig för en själv.
Kaikukortet är ett kulturkort som vi har utvecklat under tre års tid tillsammans med aktörer och sakkunniga inom kultur-, social- och hälsovårdsbranschen. Ett mål med Kaikukortet är att understöda delaktighet genom konst och kultur. Med hjälp av Kaikukortet kan unga, vuxna och familjer som har det svårt ekonomiskt använda kulturtjänster avgiftsfritt. Kortet är för tillfället i bruk i Esbo, Kajanaland och Willmanstrand, och åtminstone i Uleåborg, Högfors och Nyslott kommer man att inleda ett försök med kortet.
Genom Kaikukortet vill vi ta en fråga upp till diskussion, nämligen frågan om med vilka medel man kan garantera människors rätt att delta i kulturlivet, som en grundläggande rättighet. Frågan om den grundläggande rättigheten är viktig med tanke på främjandet av delaktighet och förebyggandet av ojämlikhet. Delaktighet innebär på det individuella planet bl.a. att man som medborgare kan leva på det sätt som man ser att andra omkring en lever.
Delaktighet förutsätter, enligt en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd har gjort, ekonomiska resurser. En förutsägbar och rimlig inkomst är enligt undersöknigen en förutsättning för de personer som har det svårast ekonomiskt att uppleva en känsla av samhörighet. En knaper ekonomi hör ihop med kraftlöshet och att de sociala kontakterna minskar.
Fattigdom är ett stort problem i Finland och också på annat håll i Europa. Orsakerna bakom fattigdomer är mångfacetterade, därför har vi i Kaikukortets nätverk försökt få med ett brett spektrum av olika aktörer inom social- och hälsovårdsbranschen, samt även aktörer som arbetar med att nå personer som står utanför alla former av social- och hälsovårdstjänster. I Esbo har man till exempel delat ut Kaikukort i brödköer. Att nå personer med skral ekonomi som hamnat utanför systemet är dock fortfarande en av verksamhetens största utmaningar.
Att delta tillsammans
De som är med i Kaikukortti-verksamheten och de anställda inom social- och hälsovårdsbranschen som delar ut korten kan uppmuntra sina klienter till kulturupplevelser, antingen på egen hand eller med sina vänner, men de kan också själva delta med klienten eller med en mindre grupp. För detta ändamål kan de anställda utnyttja Kaikukortet som är ämnat för samfund.
Samfundets Kaikukort är ett sätt att öka möjligheterna för Kaikukortens innehavare att vara delaktiga tillsammans med andra. Ett annat konkret sätt inom Kaiku-verksamheten är den så kallade kulturkompis-verksamheten. Under seminariet hör vi case-exempel från kulturkompis-verksamheten som Helsingfors stad ordnar. Eftersom ensamhet åtminstone i Finland är ett stort problem är det viktigt att också på kulturfältet och med kulturella medel göra något åt saken. Att delta i kulturkompis-verksamheten är ett sätt att skapa nya kontakter, gemenskaper och att få vänner.
Många gemensamma mål
Det är nyttigt att höra olika nordiska exempel, eftersom vår samhällsstruktur och våra mål i anslutning till välfärd har mycket gemensamt. Det är intressant att höra om situationen i andra nordiska länder också därför att man i Finland under de senaste åren har fäst stor uppmärksamhet vid konstens och kulturens betydelse för välfärden. Man har nyligen publicerat flera forskningsöversikter över ämnet (på finska), t.ex. i anslutning till projektet Art Equal. Åbo yrkeshögskola har också publicerat undersökningen Vaikuttavaa? Taiteen hyvinvointivaikutusten tarkastelua. Under seminariet presenteras planmässig verksamhet i Finland på gränsen mellan kultur och välfärd, som case tar man upp en kulturvälfärdsplan som gjorts i Södra Savolax.
Skribenter:
Planerare och projektkoordinator Mira Haataja samt tillgänglighetssakkunnig och projektchef Aura Linnapuomi. Bägge arbetar för Kultur för alla -tjänsten och inom fortsättningsprojektet för Kulturpasset.