Nuläget och utvecklingsbehoven i fråga om undervisningen i finska/svenska som andraspråk har utretts
Owal Group Oy har på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet utrett hur undervisningen i finska/svenska som andraspråk (S2) genomförs från småbarnspedagogik till högskolenivå och hur den behöver utvecklas. Utredningen publicerades fredagen den 18 mars. Utredningen visar att vidareutvecklingen av S2-undervisningen förutsätter samarbete mellan anordnarna av småbarnspedagogik och utbildningsanordnarna och dessutom nationell styrning.
Centrala utmaningar för utvecklingen av S2-undervisningen är de knappa resurserna och behovet av fortbildning samt handledningen av elever med invandrarbakgrund för att säkerställa kontinuitet i utbildningen. Ur hela utbildningssystemets synvinkel finns det ett behov av att granska utbildningsvägarna hos dem som invandrat sent, så att utbildningssystemet gör det möjligt att utveckla tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket.
Beskrivning av nuläget i fråga om S2-undervisningen
För småbarnspedagogiken finns det inga särskilda bestämmelser i lag om S2-undervisning, utan kommunerna beslutar själva om ordnandet av sådan.
I grundskolan och gymnasiet innebär S2 undervisning i lärokursen finska/svenska som andraspråk och litteratur. Den är avsedd för elever som inte har så goda kunskaper i finska eller svenska att de kan studera finska eller svenska språket och litteraturen som modersmål. En elev kan studera finska eller svenska som andraspråk, om elevens modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller eleven i övrigt har en flerspråkig bakgrund.
Inom utbildningen för yrkesinriktade grundexamina är S2-undervisningen i examensgrunderna placerad i examensdelen kunnande i kommunikation och interaktion, men språkstöd och valfria studier kan erbjudas på många olika sätt. Det är utbildningsanordnarna som ansvarar för ordnandet av S2-undervisningen.
Av de 196 kommuner som besvarade enkäten svarade endast 90 kommuner att de ordnar undervisning i S2-språket inom småbarnspedagogiken. En tredjedel av dessa kommuner svarade att de inte har några barn som behöver S2-undervisning. En del av kommunerna uppgav att de har brist på S2-lärare eller brist på kunskap.
Inom den grundläggande utbildningen uppgav 76 procent av kommunerna att de ordnar S2-undervisning. Av dessa ordnar 12 undervisningen på svenska. En femtedel av de kommuner som besvarade enkäten hade inga elever som behövde S2-undervisning. Av anordnarna av gymnasieutbildning uppgav 61 procent att de har studerande som studerar enligt lärokursen finska/svenska som andraspråk och litteratur. Av anordnarna av yrkesutbildning uppgav 79 procent att de har studerande som har behov av stöd i finska eller svenska som andraspråk.
Knappa resurser och behov av fortbildning är utmaningar för utvecklingen
Hur S2-undervisningen genomförs och hurdan praxis som finns i fråga om den varierar mellan olika kommuner och utbildningsanordnare. Inom alla utbildningsformer lyfts knappa resurser och behov av fortbildning fram som utmaningar för ordnandet av S2-undervisning och språkligt medveten undervisning. Undervisningsgruppernas storlek och möjligheterna att differentiera undervisningen och genomföra kompanjonundervisning uppgavs som utmaningar för genomförandet av en fungerande S2-undervisning.
Inte alla som har behov av S2-undervisning får sådan. Enligt utredningen vill en del av vårdnadshavarna inte att deras barn ska gå S2-lärokursen. Det beror ofta på att de är rädda för att eleven ska stämplas och att S2-lärokursen ska ha konsekvenser för framtida studier. Det bör satsas på samarbetet med vårdnadshavarna, i synnerhet om vårdnadshavaren har endast lite kunskap om det finländska utbildningssystemet.
När det gäller bedömningen av kunskaperna i undervisningsspråket och behovet av särskilt stöd finns det behov av att utveckla kompetensen och uppdatera testerna. Med de nuvarande metoderna är det svårt att särskilja om en elev eller studerande med invandrarbakgrund har inlärningsutmaningar på grund av inlärningssvårigheter eller på grund av att han eller hon fortfarande håller på att lära sig språket.
Enligt utredningen finns det skäl att på riksomfattande nivå granska utbildningsvägarna för dem som invandrat sent, så att utbildningssystemet gör det möjligt att utveckla tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket. Det största trycket på att ge stöd i undervisningsspråket ligger nu på andra stadiet, i synnerhet yrkesutbildningen. Gymnasieutbildningen lockar fortfarande färre S2-studerande än yrkesutbildningen, och därför finns där också större variation när det gäller beredskapen att genomföra S2-undervisning.
Anordnarna av småbarnspedagogik och utbildningsanordnarna har enligt enkäten stort förtroende för de anställdas kompetens att ta individuell hänsyn till elever och studerande med invandrarbakgrund. Både anställda och utbildningsanordnare ansåg dock att det finns ett klart behov av mer fortbildning i språkligt medveten undervisning.
Blivande lärares färdigheter att ge S2-undervisning behöver stärkas
Enligt utredningen bör lärarutbildningen dock utvecklas, så att alla blivande lärare redan under lärarutbildningen ges tillräckliga färdigheter för att genomföra språkligt medveten undervisning. Kvaliteten på S2-undervisningen skulle höjas, om det i samband med undervisningspraktiken fanns möjlighet att i större utsträckning och mer ingående bekanta sig med S2-undervisningen. Det skulle innebära att undervisningspraktik genomförs i skolor och läroanstalter där det finns elever eller studerande med invandrarbakgrund.
Det finns också ett genomgripande behov av att fästa vikt vid kompetensutveckling inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och undervisningen.
Mer information:
Ulla-Jill Karlsson, konsultativ tjänsteman, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 141
Laura Jauhola, projektchef, Owal Group Oy, tfn 050 443 1841
- - -
- Inom den grundläggande utbildningen var det under läsåret 2020–2021 nästan 40 000 elever som studerade enligt lärokursen finska som andraspråk och litteratur. Antalet elever som studerade enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur var 775.
- År 2021 var det inom gymnasieutbildningen 1 050 studerande som avlade lärokursen finska som andraspråk och litteratur och färre än fem (1–4) studerande som avlade lärokursen svenska som andraspråk och litteratur.
- Antalen inom yrkesutbildningen och småbarnspedagogiken finns det ingen exakt statistik över.