OECD-undersökning:
Kvinnor och invandrare gynnas mindre av utbildning än andra
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) publicerade på tisdagen sin indikatorpublikation Education at a Glance 2018. Publikationen som jämför utbildningssystem ges ut årligen. I publikationen granskas bl.a. utbildningsnivån, deltagande i utbildning, kostnader, studerandemobilitet, anordnade av utbildning och undervisning, beslutsfattande samt lärares arbetsvillkor och uppgifter i OECD:s 34 medlemsländer och vissa partnerskapsländer.
Specialtemat för årets Education at a Glance –publikation är likvärdighet. Resultaten visar att trots att utbildningsnivån har stigit betydligt under de senaste årtiondena så gynnas alla inte av utbildningen i samma utsträckning.
I Finland tjänar kvinnor och personer som är födda utomlands klart mindre än personer med samma utbildning som är födda i Finland. Föräldrarnas utbildning, kön, invandrarbakgrund och vilket land man är född i påverkar individens utbildning och sysselsättning.
Uppgifterna i Education at a Glance 2018 gäller åren 2015-2017, vilka representerar den färskaste statistiken från de olika ämnesområdena.
Finland använder näst mest offentliga medel för utbildning och minst privata medel
Av alla länder som var med i jämförelsen använder Finland näst mest offentliga medel för utbildning i förhållande till BNP (5,6 %). Bara Norge ligger före (6,3 %).
Helhetsfinansieringen för utbildning ligger i Finland en aning över OECD:s genomsnitt (5,7 % av BNP, i genomsnitt 5,0 %). Skillnaderna kan förklaras med att den privata finansieringen av utbildning är minst i Finland jämfört med övriga OECD-länder (0,1 %).
Större deltagande inom småbarnspedagogiken, dock under genomsnittet
Deltagandet i småbarnspedagogiken i Finland ligger klart under OECD:s genomsnitt, trots att deltagandenivån steg under 2005-2006. Deltagande har samtidigt stigit på andra ställen. I Filnand deltar färre barn i småbarnspedagogiken jämfört med de andra nordiska ländera.
Barn med svaga förutsättningar delta minst i småbarnspedagogiken. Familjens inkomstnivå och moderns utbildningsbakgrund inverkar i de flesta länder på deltagandet. Barn från välbärgade familjer deltar mer sannolikt i småbarnspedagogik. Också i Finland spelar familjebakgrund en roll, men mindre än i det övriga OECD-området i genomsnitt.
I fråga om de yngsta barnen skiljer sig Finland inte från OECD-genomsnittet. Skillnaden i åldersklassen 3-5 åringar uppgår som mest till 11 procentenheter. Skillnaden försvinner i sexårsåldern, då nästan hela åldersgruppen deltar i förskoleundervisning.
Småbarnspedagogikens andel av BNP uppgår i Finland till 1,2 %, vilket är över OECD:s genomsnitt (0,8 %), men under den nordiska nivån (t.ex. 1,9 % i Sverige).
Föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på valet av utbildning
Personer med föräldrar som har en låg utbildningsnivå (vilket ses som en indikator för en låg socioekonomisk ställning) deltar mer sällan i småbarnspedagogik, utexamineras mindre sannolikt från en utbildning på andra stadiet och fortsätter mindre sannolikt till högre utbildning än personer som har åtminstone en förälder med en högskoleexamen.
Å andra sidan avlägger finländare vars föräldrar saknar utbildning på andra stadiet oftare en högskoleexamen än andra. I Finland är andelen personer i åldern 25-64 35 % medan OECD:s genomsnitt ligger på 20 %. Endast Kanada, Nya Zeeland och Ryssland ligger före Finland i det här avseendet.
I relation till hur stor andel av befolkningen som har invandrarbakgrund är andelen nya studerande med invandrarbakgrund i högre utbildning mindre. I Finland har sex procent av unga i åldern 18-24 invandrarbakgrund, medan deras andel av nya studerande i högre utbildning var endast tre procent. I Sverige är det 22, i Norge 15 och i Estland 9 procent av befolkningen i samma åldersgrupp som har invandrarbakgrund, och deras andel av nya studerande är i Sverige 18, i Norge 10 och i Estland 5 procent.
Övriga OECD-länders utbildningsnivå stiger
Under det senaste årtiondet har nästan eller till och med mer än hälften av de unga vuxna (i åldern 25-34) i flera OECD-länder avlagt en examen på högskolenivå.
I Finland han andelen som avlägger högre examen stigit endast en aning under det senaste årtiondet. År 2007 var andelen av personer i åldersklassen 25-34 år som avlagt högre examen 39 procent, 2017 var motsvarande andel 41 procent. Under motsvarande tidperiod har genomsnittet i OECD-länderna stigit från 34 procent till 44 procent. Finland ligger alltså under genomsnittet.
I visionen för högre utbildning och forskning har Finland som mål att senast 2030 uppnå 50%:s gränsen i fråga om hur stor andel av finländare i åldern 25-34 som har avlagt en högre examen.
50% av kvinnorna har avlagt en högre examen (OECD:s genomsnitt även 50%) medan endast 33 procent av männen har gjort det (OECD:s genomsnitt 38%).
Finland inleder man sina högskolestudier senare än i de övriga OECD-länderna i genomsnitt. Endast 42 procent av åldersgruppen inleder sina högskolestudier innan de fyllt 25 - resten inleder sina högskolestudier först efter det. Det här föranleder att endast 38 procent av åldersgruppen avlägger sin examen innan de fyllt 30. Bland 30-39-åringarna är andelen över 16 % då den i de övriga OECD-länderna är 6,5 %.
I Finland är det vanligast att man avlägger högre examen inom teknik och IKT-branscher. Under 2016 avlades en fjärdedel av examina inom dessa områden. Endast i Tyskland var ifrågavarande områden lika starkt representerande (27%). OECD:s genomsnitt var 18%.
I de övriga nordiska länderna hålls de högt utbildade längre i arbetslivet
I över hälften av OECD-länderna har sysselsättningen bland högt utbildade stigit med minst fem procent. I vissa länder, så som t.ex. Italien och Polen har andelen stigit med över tio procentenheter. Trots att sysselsättningen bland personer över 55 år med högre utbildning i Finland har stigit under tio år, motsvarar höjningen ändå OECD:s genomsnittsnivå.
Jämfört med grannländerna är sysselsättningssituationen bland högt utbildade personer i åldern 55-64 i Finland klart svagare. Medan under 75 procent av högt utbildade i åldern 55-64 i Finland var sysselsatta år 2017 var motsvarande andel i Island över 90, i Sverige 84 och i Norge 83 procent.
Mindre inkomster för kvinnor och personer med invandrarbakgrund
Kvinnors inkomster i OECD-länderna var i genomsnitt 26 % mindre än männens. Inkomstskillnaderna har ändå minskat under de senaste tio åren. Finland placerar sig med sina 77 % nära OECD-ländernas genomsnitt (74 %). I OECD-länderna är sysselsättningsgraden bland kvinnor med högre examen lägre än männens.
Personer som är födda utomlands tjänar mindre än personer med samma utbildningsnivå i åldern 25-64 som är födda i Finland. Särskilt personer med en högre examen som är födda utomlands har sämre inkomster. De tjänar 24 % mindre än personer som är födda i Finland. Skillnaderna är mindre hos personer med lägre utbildning.
Antalet studerande som lämnar Finland för att studera utomlands har ökat i snabb takt
Antalet studeranden som beger sig från Finland utomlands för att avlägga en högre examen har vuxit snabbare än i många andra länder under 2013-2016.
Trots att antalet studerande som beger sig utomlands för att studera har ökat kraftigt är deras andel av alla finländska högskolestuderanden endast 4 procent, vilket är endast något över OECD-genomsnittet (2%) och lika mycket som i t.ex. Sverige. T.ex. i Estland är andelen högskolestuderanden som studerar utomlands åtta procent.
Antalet internationella studerande i Finland över OECD:s genomsnitt
Då man ser på den högre utbildningen som helhet har Finland ändå fler internationella studerande än i OECD-länderna i genomsnitt (Finland 8 %, OECD 6 %). Av de övriga nordiska länderna är det bara Danmark som har en högre andel högskolestuderanden an Finland (11%).
I Finland är andelen internationella studeranden i internationell jämförelse stor särskilt inom databehandling och datakommunikation. Vidare kommer studeranden från andra än OECD-länderna till Finland i högre grad än t.ex. till de andra nordiska länderna.
Doktorandutbildningen i Finland attraherar ändå inte internationella studeranden i samma grad som i OECD-länderna i genomsnitt. 2016 var andelen internationella doktorandstuderanden i Finlands högskolor 21 %, medan OECD-genomsnittet låg på 26 procent. I de övriga nordiska länderna är andelen internationella doktorandstuderanden större än i Finland: 35% i Sverige, 22% i Norge, 34% i Danmark och 36% i Island.
Andelen NEET-unga har sjunkit i Finland
Andelen unga i Finland som varken studerar eller har ett arbete (NEET = neither employed nor in education or training) har sjunkit jämfört med situationen för två år sedan, men internationellt sett är andelen fortfarande stor. 2015 var andelen NEET-unga i åldern 20-24 18,3 procent och 2017 17,0 procent.
Jämfört med tio år tillbaka är NEET-ungas andel av åldersklassen fortfarande hög, 2007 var motsvarande siffra 13.3%. Finlands procentenhet från förra året var större än i andra nordiska länder och Estland, och överskred även EU:S och OECD:s genomsnitt.
De regionala skillnaderna är mindre i Finland än i andra länder. Andelen NEET-unga varierade bland unga i åldern 15-29 från 7 till 14 procent. T.ex. i Italien var variationsbredden under förra året 12-38 % och i Ryssland 5-28 %.
Bland män är NEET-statusen vanligare än bland kvinnor. Skillnaderna mellan män och kvinnor har räknats för åldersklassen 18-24-åringar. I den största delen av OECD- och partnerländerna är NEET-andelen större bland kvinnor än bland män. I de nordiska länderna, med undantag av Island, är det ändå vanligare att det är män som står utanför studier, arbete och sysselsättning än kvinnor.
Resultaten innefattar också unga i olika livssituationer, så som personer som läser till inträdesprov samt de som väntar på att studierna eller värnplikten ska inledas. NEET-statusen betyder alltså inte nödvändigtvis att den unga skulle vara utslagen eller riskera att bli utslagen.
Upplysningar:
- Småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och andra stadiet: Kristiina Volmari (UBS), tfn 029 533 1276
- Högre utbildning: Jukka Haapamäki (UKM), tfn 02953 30088