Ministerarbetsgruppen: Utvecklingsprogram för det andra inhemska språket
Regeringens ministerarbetsgrupp för kunnande, bildning och innovationer fattade tisdagen den 21 juni beslut om riktlinjer för att utveckla och stärka undervisningen och lärandet i det andra inhemska språket inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet 2022–2023. Utbildningsstyrelsen ansvarar för genomförandet av utvecklingsprojektet.
Åtgärderna i utvecklingsprogrammet främjar målet i statsminister Sanna Marins regeringsprogram om att stärka undervisningen i det andra inhemska språket. Dessutom stöder programmet nationalspråksstrategin som antogs i december 2021.
I utvecklingsprogrammet föreslås att det ska utarbetas en omfattande utredning om nuläget och utvecklingsmöjligheterna för språkundervisningen och den modersmålsinriktade undervisningen inom den grundläggande utbildningen och på och andra stadiet. Utbildningsstyrelsen konkurrensutsätter utredaren, och utredningen genomförs under 2023.
Utredningen kommer att omfatta alla språk som undervisas i skolan, men när det gäller det andra inhemska språket är målet särskilt att granska språkundervisningen utgående från lärokurserna och hitta metoder för att utveckla kontinuiteten i studierna i det andra inhemska språket från gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen till fortsatta studier och arbetslivet.
Enligt utvecklingsprogrammet ska kommunerna uppmuntras att utveckla lösningar för att mer flexibelt kunna erbjuda svenska som A1-språk i skolorna. För att främja denna åtgärd kommer ett pilotprojekt inledas hösten 2022, där kommunerna kan ansöka om understöd för ändamålet.
Ett av målen är att stärka studierna i det andra inhemska språket inom yrkesutbildningen, särskilt i fråga om servicebranschen. I den finskspråkiga yrkesinriktade grundexamen ingår studier i det andra inhemska språket som motsvarar ett kompetenspoäng. I den svenskspråkiga yrkesutbildningen omfattar det andra inhemska språket (finska) två kompetenspoäng.
Genom att anvisa anslag stöder man den professionella utvecklingen för lärare som undervisar i det andra inhemska språket och främjar man möjligheterna till samarbete. Dessutom är avsikten att utveckla och uppdatera stödmaterial för undervisningen i det andra inhemska språket som stöd för både lärarna, eleverna och de studerande.
Det andra inhemska språkets ställning i studentexamen
Ministerarbetsgruppen fastställde också att studentexamens struktur inte ska ändras i fråga om det andra inhemska språket under denna regeringsperiod. Våren 2022 infördes en mer krävande examensstruktur som innehåller fem prov. Ändringar i strukturen på studentexamen är således inte motiverade i detta skede.
SFP lämnade en protokollsanteckning i ärendet. SFP kunde inte godkänna förslaget, utan hade önskat att ärendet skulle ha behandlats tidigare så att det hade kunnat framskrida under denna regeringsperiod.
Ministergruppen beslutade föreslå att regeringen ska genomföra en utredning om vad slopandet av det obligatoriska provet i det andra inhemska språket i studentexamen har inneburit med tanke på språkkunskaperna i Finland.
I utredningen bör man ta ställning till när det minskande antalet finskspråkiga studerande som avlägger studentexamensprovet i svenska kan påverka de svenskspråkigas grundlagsenliga rätt att få service på sitt eget språk.
Dessutom fastslogs att det ska utarbetas en färdplan för hur man kan uppmuntra fler gymnasiestuderande att avlägga studentexamen i det andra inhemska språket. Undervisnings- och kulturministeriet för också dialog med högskolorna om stärkandet av det andra inhemska språket i högskolornas studerandeantagning.
Mer information:
Utvecklingsprogrammet: Anna Kiiskinen, konsultativ tjänsteman, tfn 02953 30317
Det andra inhemska språkets ställning i studentexamen: Heikki Blom, undervisningsråd, tfn 02953 30074